För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt. Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt. Detta nya fenomen kallas för crowdfunding, vilket innebär att entreprenörer lägger ut sina projekt på internet. Entreprenören beskriver sig själv, sitt projekt och motiverar vad pengarna ska användas till. Sedan har vem som helst möjlighet att investera valfri summa till projektet, som motprestation får finansiären någon form av belöning. Crowdfunding har under de senaste åren blivit mer och mer populärt och fler entreprenörer väljer att använda sig av det. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som lockar individer till att satsa kapital i crowdfunding-projekt. Studien har baserats på information från 260 stycken projekt där olika faktorer har tagits fram som kan tänkas påverka möjligheten att lyckas. Dessa faktorer baseras på entreprenören, projektets produkt samt investerarens avkastningen. / Entrepreneurs that are in a "start-up" phase within a project they are working on finds it hard to find investors. This could appear within almost every project when a financial history don't exist to show the investors. If a project successfully wants to be financed there are different ways and options to explore. One can turn to either venture capital or business angels. What motivates these investors varies in different projects. What the investors all have in common is that it's hard to get them to invest in a project. During the last years there have been a new way for entrepreneurs to raise capital, called crowdfunding. Through crowdfunding, entrepreneurs can add their project/projects online on websites. The entrepreneurs describes themselves, their project and what the money will be used to. Through these websites it's open for the public to donate an amount of money in to the project and in return the investor gets some form of reward. This form of investment has become more and more common throughout the years and today there are many investment made with this method. This study is a research that shows which factors whom makes the investors interested to invest in a crowdfunding- project. The study is based on information from 260 different projects were we were able to discover some factors which can increase the possibility to succeed. These factors are based on the entrepreneur, the projects product and the investors return.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt. Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt. Detta nya fenomen kallas för crowdfunding, vilket innebär att entreprenörer lägger ut sina projekt på internet. Entreprenören beskriver sig själv, sitt projekt och motiverar vad pengarna ska användas till. Sedan har vem som helst möjlighet att investera valfri summa till projektet, som motprestation får finansiären någon form av belöning. Crowdfunding har under de senaste åren blivit mer och mer populärt och fler entreprenörer väljer att använda sig av det. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som lockar individer till att satsa kapital i crowdfunding-projekt. Studien har baserats på information från 260 stycken projekt där olika faktorer har tagits fram som kan tänkas påverka möjligheten att lyckas. Dessa faktorer baseras på entreprenören, projektets produkt samt investerarens avkastningen. / Entrepreneurs that are in a "start-up" phase within a project they are working on finds it hard to find investors. This could appear within almost every project when a financial history don't exist to show the investors. If a project successfully wants to be financed there are different ways and options to explore. One can turn to either venture capital or business angels. What motivates these investors varies in different projects. What the investors all have in common is that it's hard to get them to invest in a project. During the last years there have been a new way for entrepreneurs to raise capital, called crowdfunding. Through crowdfunding, entrepreneurs can add their project/projects online on websites. The entrepreneurs describes themselves, their project and what the money will be used to. Through these websites it's open for the public to donate an amount of money in to the project and in return the investor gets some form of reward. This form of investment has become more and more common throughout the years and today there are many investment made with this method. This study is a research that shows which factors whom makes the investors interested to invest in a crowdfunding- project. The study is based on information from 260 different projects were we were able to discover some factors which can increase the possibility to succeed. These factors are based on the entrepreneur, the projects product and the investors return.

Finansieringsbehovet för företag i tidiga skeden är kritiskt för deras fortsatta utveckling. Ett sätt för dessa företag att erhålla kapital är från externa investerare. Hur dessa investerare genomför utvärdering av företag i tidiga skeden är något som inte studerats tillräckligt. Med detta som grund avser uppsatsen undersöka om den rådande trend av hållbart företagande även nått de externa investeringstyperna affärsänglar och venturekapitalister. Studien undersöker externa investerares utvärderingskriterier och hur hållbara affärsmodeller påverkar investeringsbeslutet. Genom att intervjua åtta investerare påvisar studien att hållbara affärsmodeller påverkar samtliga investerare, om än i olika utsträckning och på olika sätt. I resultaten identifieras fyra huvudsakliga sätt investerare tar hållbara affärsmodeller i beaktning. Vissa använder hållbarhetsfaktorer som utvärderingskriterier, andra betraktar dem som grundförutsättningar för att investering ska övervägas. För några investerare är hållbara affärsmodeller endast en positiv bonus som inte påverkar investeringsbeslutet nämnvärt. Slutligen anser ett fåtal investerare att hållbarhetsfaktorer tas i beaktning indirekt eftersom detta påverkar deras framtidsutsikter för marknaden.

Problemställning Samtidigt som svenskt entreprenörskap ökar (Bolagsverket, 2016) förefaller det finnas ett tydligt problem för nystartade företag att hitta finansiering till sin verksamhet (Svensson, 2011). Affärsänglar är individer som investerar pengar, och ibland tid i nystartade företag. Medan den formella riskkapitalmarknaden, som består av institutionella aktörer, är restriktiva när det kommer till investeringar i nystartade företag (Svensson, 2011) är affärsänglar mer benägna att investera i nystartade företag (Silver, 2008). Således argumenterar vi för att affärsänglar är en viktig stöttepelare för Sveriges entreprenörer som i sin tur är viktiga för den ekonomiska utvecklingen. Det saknas dock tidigare forskning som undersöker affärsänglarnas professionalisering. Professionalisering innebär att ett yrke utvecklas mot en profession. En professionalisering kan leda till ett mer effektivt yrkesutövande, varpå det är relevant att undersöka. Syfte Studiens syfte är att undersöka professionaliseringen av affärsänglar i Sverige. Detta görs mot bakgrund av flertalet faktorer som talar för att en professionalisering i viss mån har skett. Forskningsfråga Studien presenterar två stycken forskningsfrågor: Har affärsänglar professionaliserats i Sverige? Om så är fallet, hur har affärsänglar i Sverige professionaliserats? Resultat Studien tar en kvalitativ ansats där intervjuer, dokument och deltagande observationer ligger till grund för den empiriska studien. Resultatet av studien pekar på att det finns fyra olika grupper av affärsänglar, som alla har professionaliserats olika mycket. Resultatet uppnåddes genom att identifiera 14 stycken professionaliseringskrav som respektive grupp jämfördes mot. Kunskapsbidrag Studiens resultat bör sättas i relation till forskning från två områden; professionalisering samt affärsänglar. För det förstnämnda forskningsområdet bidrar studiens resultat med ett teoretiskt bidrag i form av en teoretisk modell som öppnar upp för möjligheten att undersöka professionalisering av yrken som inte än klassas som renodlade yrken i en traditionell bemärkelse. För det sistnämnda bidrar studien med ny empirisk kunskap om en annars relativt outforskad grupp individer. / Problematization At the same time as Swedish entrepreneurship increases (Bolagsverket, 2016), there appears to be a clear issue for newly started companies to find funding for their business (Svensson, 2011). Business angels are individuals who invest money, and sometimes their time in new businesses. While the formal venture capital market, which consists of institutional players, is restrictive when it comes to investments in start-ups (Svensson, 2011), business angels are more likely to invest in start-up companies (Silver, 2008). Thus, we argue that business angels are an important player for Swedish entrepreneurs, which in turn are important for the economic development. However, there is no prior research investigating the professionalization of business angels, which comprises the journey of becoming a profession. A professionalization process can lead to a more efficient profession, and it is therefore relevant to further investigate. Purpose The purpose of the study is to investigate the professionalization of business angels in Sweden. This is done considering several factors that indicate that a professionalization process has to some extent taken place. Research questions The study presents two research questions: Have business angels in Sweden been professionalized? If that is case, how have they professionalized? Results The study takes a qualitative approach in which interviews, documents and participatory observations form the basis of the empirical data. The result of the study indicates that there are four different groups of business angels, all of which have professionalized to different degrees. The result was achieved by identifying 14 professionalization requirements for which each group was tested against. Knowledge contribution The results of the study should be related to research from two areas; professionalization and business angels. For the former research area, the results of the study contribute with a theoretical contribution in the form of a theoretical model that opens the possibility of studying professionalization of professions not yet classified as pure professions in a traditional sense. For the latter, the study contributes with new empirical knowledge of an otherwise relatively unexplored group of individuals.

För företag som är i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnät, kan en affärsängel vara till stor hjälp. I utbyte mot kapital och egen kompetens får affärsängeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förväntar sig få finansiell avkastning på.Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affärsänglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger även en grundläggande sammanfattning av vad affärsänglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebär att vara en affärsängel. Slutsatserna som analysen låg till grund för var att det inte alltid är avkastningen som är det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar på frågan om affärsängelns syn på investeringsmotiv. Affärsänglarnas investeringsstrategier är att de vill delta aktivt i de investerade företagen och bidra med den kompetens och erfarenhet de besitter. Relationen med entreprenören var lika viktig som företagets produkt. / For companies that are in need of external capital and external expertise with a large network, a business angel can be very helpful. In exchange for capital and self-competence the business angel gets a share of the invested company, which it in return expects to get financial returns. The authors have conducted a qualitative study by interviewing business angels with the aim to examine the investment motive and investment strategies that they have on their investments. The authors also give a basic summary of what business angels account for in an investment and what they generally have the perception of what it means to be a business angel. The conclusions of the analysis was based on that it is not always the return of the investment that is the most important investment motive. Being involved and help the invested companies’ development was a more appropriate response to the question of the business angels approach to investment motives. The business angels investment strategies are that they want to participate actively in the invested companies and help with the skills and experience they possess. The relationship with the entrepreneur was as important as its product.

Crowdfunding as it looks today has had rapid growth in popularity as a financing alternative for start-ups. By seeking capital from a large number of private investors who will invest a smaller amount of money, the financing market has changed and access to capital has increased. This study has made a comparison between the different funding options. The aim of this study is to compare the development of companies financed by crowdfunding against companies traditionally financed to evaluate which approach is the strongest. Furthermore, the authors intend to identify risks with crowdfunding and to observe trends. The study has been conducted through a quantitative method with a deductive approach where the data is collected mostly from the companies annual reports. The result of the study shows that the companies that are traditionally financed have a higher level of sales and sales growth. One trend that the study has shown is that after the company's first two years, sales, sales growth and operating profit from companies financed through crowdfunding begin to decline.

Titel: Affärsänglars investeringsprocesser och målsättningar - En kvalitativ studie om distinktionen mellan kvinnors och mäns företagande Författare: Hanna Nyman och Mimmi Johansson Handledare: Hans Landström Examinator: Per-Ola Ulvenblad Nyckelord: Affärsänglar, investeringsprocesser, målsättningar, drivkrafter, könsskillnader Problemformulering: Hur skiljer sig affärsänglars investeringsprocesser och målsättningar åt beroende på affärsängelns och entreprenörens kön? Om skillnader förekommer, vad är orsaken till dessa? Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur investeringsprocesser och målsättningar ser ut beroende på om affärsängeln respektive entreprenören är kvinna eller man. Studien syftar också till att skapa förståelse för varför det förekommer skillnader mellan könen, förutsatt att skillnader föreligger. Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats och är en kvalitativ studie. Den teoretiska referensramen har samlats in genom vetenskapliga artiklar och kurslitteratur. Vidare har det empiriska materialet samlats in genom åtta intervjuer med fyra affärsänglar, varav två är kvinnor och två är män. Första intervjutillfällena har genomförts med ostrukturerade frågor och andra intervjutillfällena med mer strukturerade frågor. Till sist har empirin analyserats utifrån tre nivåer med hjälp av analysmodellen Gioia. Slutsats: Slutsatsen som kan dras i den här studien är att affärsängelns eller entreprenörens kön inte påverkar affärsängelns bedömningar. Könet har heller inte visat sig påverka affärsänglarnas målsättningar, då skillnader i målsättningarna mellan investeringarna berodde på vad det var för typ av företag och inte på könet. Ytterligare en slutsats är att investeringsprocesserna är individuella från en investering till en annan. Trots att studien inte har påvisat skillnader finns det ändå en tro att könsskillnader föreligger på grund av att marknaderna är ojämställda. / Title: Investment processes and objectives of business angels - A qualitative study on the distinction between women’s and men’s entrepreneurship Authors: Hanna Nyman and Mimmi JohanssonTutor: Hans Landström Examiner: Per-Ola Ulvenblad Keywords: Business angels, investment processes, objectives, driving forces, gender differences Research question: How do the investment processes and objectives of business angels differ depending on the gender of the business angel and the entrepreneur? If there are differences, what is the reason for these? Purpose: The purpose of the study is to describe how investment processes and objectives look depending on whether the business angel or entrepreneur is a woman or man. The study also aims to create an understanding of why there are differences between the sexes, assuming that differences exist. Methodology: The essay has an abductive research approach and is a qualitative study. The theoretical frame of reference has been collected through scientific articles and course literature. Furthermore, the empirical material has been collected through eight interviews with four business angels, of which two are women and two are men. The first interview sessions were conducted with unstructured questions and the second interview sessions with more structured questions. Finally, the empirical evidence has been analyzed based on three levels using the Gioia analysis model. Conclusion: The conclusion that can be drawn in this study is that the gender of the business angel or entrepreneur does not affect the business angel's judgments. Gender has also not been shown to influence the business angels' objectives, as differences in the objectives between the investments depended on the type of company and not on gender. Another conclusion is that the investment processes are individual from one investment to another. Although the study has not shown differences, there is still a belief that gender differences exist because the markets are unequal.

<p>I och med framväxten av samhällsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats påden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjäna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervärde för samhället. Samhällsentreprenörerna i Sverige står dock framför ett problem,att på ett hållbart sätt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlägga hur finansieringen av svenska samhällsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie där vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ”samhällsentreprenör”. Ämnet ärfortfarande relativt nytt och okänt och det har därför inte bedrivits mycket forskningkring detta. Vi har därför, som underlag för vår undersökning, använt oss av en studiesom gjordes 2003 i Storbritannien.Då vi endast undersökt tre verksamheter har vi inte kunnat dra några generella slutsatserför hela den svenska marknaden. Dock indikerar resultatet av vår undersökning attden svenska marknaden, för att finansiera denna typ av verksamhet, är bristfällig och ibehov av utveckling. För såväl förutsättningarna som efterfrågan på samhällsentreprenörerfinns redan idag och denna grupp företagare ser ut att öka inom den närmasteframtiden.</p>

I och med framväxten av samhällsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats påden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjäna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervärde för samhället. Samhällsentreprenörerna i Sverige står dock framför ett problem,att på ett hållbart sätt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlägga hur finansieringen av svenska samhällsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie där vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ”samhällsentreprenör”. Ämnet ärfortfarande relativt nytt och okänt och det har därför inte bedrivits mycket forskningkring detta. Vi har därför, som underlag för vår undersökning, använt oss av en studiesom gjordes 2003 i Storbritannien.Då vi endast undersökt tre verksamheter har vi inte kunnat dra några generella slutsatserför hela den svenska marknaden. Dock indikerar resultatet av vår undersökning attden svenska marknaden, för att finansiera denna typ av verksamhet, är bristfällig och ibehov av utveckling. För såväl förutsättningarna som efterfrågan på samhällsentreprenörerfinns redan idag och denna grupp företagare ser ut att öka inom den närmasteframtiden.

Bakgrund Entreprenörer som startar nya företag kommer troligtvis att behöva antingen kapital, eller kompetens i hur ett företag drivs, men mest sannolikt är att de behöver både och. Affärs-änglar är individer som investerar sina privata pengar mestadels i företag som befinner sig i en utvecklingsfas eller en tidig tillväxtfas. Affärsänglar kan också bidra med icke-finansiella resurser till företag såsom kompetens, färdigheter, kunskap och erfarenhet. Problem/Syfte Vad kan entreprenörer som är i behov av både kapital och kompetens göra för att hitta den ”rätta” affärsängeln, hur kan entreprenören attrahera denna, samt vilka faktorer är avgö-rande för att en arbetsrelation med en affärsängel ska bli lyckad? Syftet med denna uppsats är att utifrån entreprenören som investeringsobjekt så väl som kapitalsökare, beskriva olika faktorer som entreprenörer kan beakta för att öka sina möjligheter till att inleda och genomföra ett lyckat samarbete med en affärsängel. Slutsats Vi fann ett antal faktorer som kan påverka utgången av en arbetsrelation med en affärsäng-el. Dessa är den personliga relationen, att entreprenörens behov stämmer överens med vad affärsängeln kan erbjuda, överensstämmande avsikter, och ett väl genomarbetat aktieägar-avtal. / Background Entrepreneurs who start a new venture will probably need either capital, or competence in how to run a business, but most likely they need them both. Business angels are individuals who invest their private money in companies in a start-up or early growth phase. Business angels can also contribute non-financial resources to companies such as competence, skills, knowledge and experience. Problem/Purpose What can entrepreneurs who are in need of both capital and competence do to find the “right” business angel, how can they attract these investors, and which factors are decisive for a successful working relationship with a business angel? The purpose of this thesis is, with a starting point in the entrepreneur as an investment project and capital seeker, to de-scribe a number of factors entrepreneurs can consider in order to increase their possibilities in initiating and carrying out a successful working relationship with a business angel. Conclusion The authors found a number of factors affecting the outcome of a working relationship with a business angel. These are the personal relationship, a match between the entrepre-neur’s needs and the business angel’s competence, an agreed agenda, and a thoroughly worked out shareholder agreement.