Affective states in the context of learning and achievement can influence the learning process essentially. The impact of affective states can be both directly on the learning performance and indirectly mediated via, for example, motivational processes. Positive activating affect is often associated with increased memory skills as well as advantages in creative problem solving. Negative activating affect on the other hand is regarded to impair learning outcomes because of promoting task-irrelevant thinking. While these relationships were found to be relatively stable in correlation studies, causal relationships have been examined rarely so far. This dissertation aims to investigate the effects of positive and negative affective states in multimedia learning settings and to identify potential moderating factors. Therefore, three experimental empirical studies on university students were conducted. In Experiment 1, N = 57 university students were randomly allocated to either a positive or negative affect induction group. Affects were elicited using short film clips. After a 20-minute learning phase in a hypertext-based multimedia learning environment on “functional neuroanatomy” the learners’ knowledge as well as transfer performance were measured. It was assumed that inducing positive activating affect should enhance learning performance. Eliciting negative activating affect on the other hand should impair learning performance. However, it was found that the induction of negative activating affect prior to the learning phase resulted in slight deteriorations in knowledge. Contrary to the assumptions, inducing positive activating affect before the learning phase did not improve learning performance. Experiment 2 induced positive activating affect directly during learning. To induce affective states during the entire duration of the learning phase, Experiment 2 used an emotional design paradigm. Therefore, N = 111 university students were randomly assigned to learn either in an affect inducing multimedia learning environment (use of warm colours and round shapes) or an affectively neutral counterpart (using shades of grey and angular shapes) on the same topic as in Experiment 1. Again, knowledge as well as transfer performance were measured after learning for 20 minutes. In addition, positive and negative affective states were measured before and after learning. Complex interaction patterns between the treatment and initial affective states were found. Specifically, learners with high levels of positive affect before learning showed better transfer performance when they learned in the affect inducing learning environment. Regarding knowledge, those participants who reported high levels of negative activating affect prior to the learning period performed worse. However, the effect on knowledge did not occur for those students learning in the affect inducing learning environment. For knowledge, the treatment therefore protected against poorer performance due to high levels of negative affective states. Results of Experiment 2 showed that the induction of positive activating affect influenced learning performance positively when taking into account affective states prior to the learning phase. In order to confirm these interaction effects, a conceptual replication of the previous experiment was conducted in Experiment 3. Experiment 3 largely retained the former study design, but changed the learning materials and tests used. Analogous to Experiment 2, N = 145 university students learning for 20 minutes in either an affect inducing or an affectively neutral multimedia learning environment on “eukaryotic cell”. To strengthen the treatment, Experiment 3 also used anthropomorphic design elements to induce affective states next to warm colours and round shapes. Moreover, in order to assess the change in affective states more exactly, an additional measurement of positive and negative affective states after half of the learning time was inserted. Knowledge and transfer were assessed again to measure learning performance. The learners’ memory skills were used as an additional learning outcome. To control the influence of potential confounding variables, the participants’ general and current achievement motivation as well as interest, and emotion regulation skills were measured. Contrary to the assumptions, Experiment 3 could not confirm the interaction effects of Experiment 2. Instead, there was a significant impact of positive activating affect prior to the learning phase on transfer, irrespective of the learners’ group affiliation. This effect was further independent of the control variables that were measured. Nevertheless, the results of Experiment 3 fit into the picture of findings regarding “emotional design” in hypermedia learning settings. To date, the few publications that have used this approach propose heterogeneous results, even when using identical materials and procedures. / Affektiven Zuständen im Lern- und Leistungskontext wird ein wesentlicher Einfluss auf den Lernprozess zugesprochen. Dabei wirken diese sowohl direkt auf die Lernleistung als auch indirekt vermittelt über beispielsweise motivationale Prozesse. Positive aktivierende Affekte stehen dabei oft im Zusammenhang mit erhöhter Gedächtnisleistung und kreativer Problemlösefähigkeit. Negative aktivierende Affekte anderseits werden eher als lernhinderlich angesehen, da sie aufgabenirrelevantes Denken fördern. Während sich diese Zusammenhänge im Rahmen korrelativer Studien als relativ stabil erwiesen haben, sind kausale Beziehungen bislang noch eher selten untersucht. Diese Arbeit hat daher zum Ziel, die Auswirkungen von positiven und negativen aktivierenden affektiven Zuständen beim Lernen mit Hypermedien genauer zu betrachten und mögliche moderierende Einflussfaktoren zu erkennen. Dabei wurden drei experimentelle empirische Studien mit Universitätsstudierenden durchgeführt. In Experiment 1 wurde Studierenden (N = 57) zufällig positiver oder negativer aktivierender Affekt mithilfe von kurzen Filmsequenzen induziert. Nach einer 20-minütigen Lernphase in einer hypertextbasierten multimedialen Lernumgebung zum Thema „Funktionelle Neuroanatomie“ wurden die Verständnis - und Transferleistungen der Studierenden gemessen. Es wurde dabei angenommen, dass sich positiver aktivierender Affekt vor dem Lernen positiv auf die Lernleistung auswirkt, während vor dem Lernen induzierter negativer aktivierender Affekt die entgegengesetzte Wirkung haben sollte. Es zeigte sich, dass die Induktion von negativem aktivierenden Affekt vor dem Lernen zu einer leichten Verschlechterung der Verständnisleistung führte. Entgegen der Vermutungen zeigten Probanden, bei denen positiver aktivierender Affekt vor dem Lernen erzeugt wurde, jedoch keine Verbesserung der Lernleistung. Als mögliche Erklärungsursache hierfür wurde unter anderem angenommen, dass die Affektinduktion vor dem Lernen zwar erfolgreich war, diese Affekte jedoch nicht für die gesamte Dauer der Lernzeit anhielten. In Experiment 2 wurde positiv aktivierender Affekt während der gesamten Lernphase induziert. Dazu wurden N = 111 Universitätsstudierende zufällig einer affektinduzierenden multimedialen Lernumgebung (Verwendung von warmen Farben und runden Formen) oder einem affektneutralen Gegenstück (Verwendung von Grautönen und eckigen Formen) zum Thema „Funktionelle Neuroanatomie“ zugeordnet. Nach einer Lernzeit von 20 Minuten wurden Verständnis- und Transferleistungen gemessen. Es zeigten sich komplexe Interaktionsmuster zwischen dem Treatment und positivem und negativem Affekt vor dem Lernen gefunden: Lernende, die vor dem Lernen stark positiv gestimmt waren, zeigten eine bessere Transferleistung, wenn sie in der affekt-erzeugenden Lernumgebung lernten. Berichteten die Lernenden dagegen hohe Ausprägungen von negativem Affekt vor dem Lernen, so sank ihre Verständnisleistung. Dieser Effekt trat nicht auf, wenn in der affekterzeugenden Lernumgebung gelernt wurde. Für Verständnislernen schützte das Treatment daher vor schlechterer Performanz durch stark ausgeprägten negativen aktivierenden Affekt vor dem Lernen. Die Ergebnisse von Experiment 2 weisen darauf hin, dass die Induktion von positivem aktivierenden Affekt das Lernen positiv beeinflusst, wenn man die Affektausprägungen vor dem Lernen berücksichtigt. In Experiment 3 wurde eine konzeptuelle Replikation des vorangegangenen Experiments durchgeführt. Dazu wurde das Studiendesign größtenteils beibehalten, jedoch die verwendeten Lernmaterialien und Lerntests verändert. Analog zu Experiment 2 lernten N = 145 Studierende für 20 Minuten entweder in einer affekterzeugenden oder einer affektneutralen Lernumgebung zum Thema „Eukaryotische Zellen“. Zu Stärkung des Treatments wurden in Experiment 3 neben warmen Farben und runden Formen auch anthropomorphe Designelemente zur Induktion von positivem aktivierenden Affekt verwendet. Zudem wurde eine zusätzliche Messung des positiven und negativen Affektes nach der Hälfte der Lernzeit eingefügt, um die Veränderung des affektiven Erlebens während des Lernens differenzierter zu erfassen. Als Maße für die Lernleistung wurden erneut Verständnis und Transfer sowie die Gedächtnisleistung erhoben. Um den Einfluss potentieller konfundierender Variablen zu kontrollieren wurden zudem die generelle und aktuelle Leistungsmotivation, das Interesse sowie die Emotionsregulation gemessen. Entgegen der Erwartungen, konnte Experiment 3 die Interaktionseffekte aus Experiment 2 nicht bestätigen. Stattdessen zeigte sich ein signifikanter Einfluss des positiven aktivierenden Affektes vor dem Lernen auf die Transferleistung, unabhängig von der Gruppenzugehörigkeit des Lernenden. Dieser Effekt war unabhängig von den erhobenen Kontrollvariablen. Dennoch passen die Ergebnisse in das heterogene Befundmuster, welches sich durch die wenigen experimentellen Studien zu „emotional design“ beim Lernen abzeichnet.

Purpose The aim of the study was to examine the affects perceived by young people aged 18-19 years old after resistance training outdoors versus resistance training indoor. The aim of the study was also to examine if the rate of perceived exertion was affected by whether the resistance training took place outdoors or indoors.   What immediate affects are perceived in conjunction with resistance training outdoors and indoors in people aged 18-19 years? What immediate affects are perceived after resistance training outdoors compared to equivalent resistance training indoor in people aged 18-19 years? What perceived exertion level can be seen in conjunction with resistance training outdoors compared to equivalent resistance training indoors in people aged 18-19 years? How does exercise habit correlate with affects and exertion in conjunction with resistance training?   Method 22 pupils in a secondary school conducted two resistance training sessions, one outdoors and one indoor. A questionnaire about their mood and exercise habits was answered before and immediately after the training session. Rate of perceived exertion rate was also included in the questionnaire the participants received after the workout. To examine the participants’ mood associated with exercise the tool PAAS (Physical Activity Affect Scale) was used, which measures the degree of positive affect, negative affect, calmness and fatigue experienced.   Results Training sessions indoors resulted in an increase in positive affect and reduced negative affect, but an unchanged sense of calm and exhaustion as experienced by the pupils. Equivalent workout outdoors tended to contribute to an increase in positive affect and fatigue, but without affecting the sense of negative affect and calmness. The pupils experienced a stronger positive affect and a smaller degree of negative affect after indoor training compared to outdoor training. A tendency that the training was experienced as more strenuous indoor than outdoors was noted. The level of positive affect when training outdoors correlated with exercise habit.   Conclusion The study suggests that indoor resistance training would be more effective than outdoor resistance training regarding improvement of acute mental health, which contradicts some previous research. The results confirms previous research showing that training may be perceived as less strenuous outdoors than the equivalent training indoor. It is difficult to conclude whether a more extensive study would show similar results, since our sample group may not reflect a larger population of the same age. We suggest that further research on the topic should include a larger and broader sample group, and that it should be carried out under more standardized tests, for example, in terms of environmental temperature. / Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka affekter ungdomar i åldrarna 18-19 år upplevde vid styrketräning utomhus respektive inomhus. Studien syftade även till att undersöka om den upplevda ansträngningsgraden påverkades av om styrketräningen skedde utomhus eller inomhus. Vilka omedelbara affekter ger styrketräning utomhus respektive inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år? Vilka omedelbara affekter upplevs efter styrketräning utomhus jämfört med motsvarande styrketräning inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år? Vilken upplevd ansträngningsgrad kan ses i samband med styrketräning utomhus jämfört med motsvarande styrketräning inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år? Hur korrelerar träningsvana med affekter och ansträngningsgrad i samband med styrketräning? Metod 22 elever i en gymnasieskola genomförde två styrketräningspass, ett utomhus och ett inomhus. Innan träningspasset och direkt efter fick de fylla i en enkät med frågor om deras sinnestämning och träningsvana. Upplevd ansträngningsgrad var också inkluderat i enkäten som forskningspersonerna fick efter träningspasset. För att undersöka forskningspersonernas sinnestämning i samband med träning användes mätverktyget PAAS (Physical Activity Affect Scale), vilket mäter grad av upplevd positiv affekt, negativ affekt, lugn och utmattning. Resultat Vid träningssessionerna inomhus upplevde forskningspersonerna en ökad positiv affekt och minskad negativ affekt, men oförändrad känsla av lugn och utmattning. Motsvarande träning utomhus tenderade att bidra till en ökad positiv affekt och utmattning, men utan att påverka känslan av negativ affekt och lugn. Forskningspersonerna upplevde en starkare positiv affekt samt en mindre grad av negativ affekt efter inomhusträningen jämfört med utomhusträningen. En tendens att träningen upplevdes mer ansträngande inomhus än utomhus noterades. Grad av positiv affekt vid träning utomhus korrelerade med träningsvana. Slutsats Studien talar för att styrketräning inomhus skulle vara effektivare än styrketräning utomhus när det gäller att förbättra personers mentala hälsa, vilket talar emot en del tidigare forskning. Resultaten bekräftar dock tidigare forskning vilken visar att träning kan upplevas som mindre ansträngande utomhus än motsvarande träning inomhus. Det är svårt att säga om en mer omfattande undersökning hade visat liknande resultat. Dessutom bör man ha i åtanke att vår urvalsgrupp kanske inte speglar en större population i samma ålder. Vi föreslår att vidare forskning inom ämnet bör omfatta en större och bredare urvalsgrupp, samt att den bör utföras under mer standardiserade tester, avseende exempelvis omgivningens temperatur.

Den här uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett föräldraskap, bildandet av en familj. – Studien utgår ifrån affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmågans framväxande. – Via en kvalitativ studie undersöks hur föräldrar uttrycker mentalisering över sig själva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 föräldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 år sedan av Monica Hedenbro.   Studien visar att det är möjligt att avläsa föräldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering också uppstår i den dialog som paret har med varandra. Studien visar också att det går att se en skillnad mellan olika familjer. När en förälder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhågor och bli lyssnade på av den andra föräldern ev. även få bekräftelse så ökar antalet kommentarer om mentalisering. Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregår kommentarer om mentala tillstånd/mentalisering .   Forskning visar på sambandet mellan trygg anknytning och att föräldrar tillskriver sina barn egna känslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre värld i ”mental states”.   Studien som helhet visar på vikten av att stödja föräldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten.

Entreprenörskap är till stor del beroende av kreativitet, både för att upptäcka nya möjligheter och för att driva verksamheter. Känslotillstånd har visat sig ha en stark påverkan på kreativitet men känslotillståndets roll i entreprenörskap är relativt outforskat. Nya forskningsrön tyder på att ett dynamiskt samspel mellan negativa och positiva känslotillstånd påverkar kreativiteten positivt. Entreprenörer som upplever starka positiva och negativa känslotillstånd borde därför bli mer kreativa, vilket underlättar drivandet av verksamheten samt ökad möjlighetsidentifiering. En intervjustudie och en enkätstudie genomfördes för att undersöka sambandet. Resultaten gav stöd för att entreprenörer som upplever perioder av både positiva och negativa känslotillstånd är mer kreativa än de som upplever mer stabila perioder av lägre känslotillstånd.

Döden är oundviklig. Alla kommer vi att dö och alla omkring oss kommer också att dö. Flera gånger varje dag förlorar något barn en förälder. Ett barn som blir kvar att överleva och leva i sorg. Eftersom det händer så plötsligt anser vi att ett “krispaket om arbete med döden” vore en självklarhet på alla förskolor som komplement till krisplanen. Där en kort handledning finns som hjälper arbetslaget med råd och material till att kunna arbeta med ämnet i barngruppen. Ett stöd till att kunna på ett professionellt sätt bemöta föräldrar och barn i denna nya situation, med barn i sorg. Vi bestämde oss för att göra en krisväska (se bilaga 1), innehållandes en bok med tema död, en docka kopplad till boken och ett handledningshäfte. Boken berättar ett barns möte med sorgen. Dockan efterliknar en av bokens karaktärer. Handledningen är riktad till pedagogerna och innehåller information om hur de kan arbeta kring och med detta material, råd om förhållningssätt och en checklista var de kan finna mer vägledning. Stoffet i materialet är baserat på kvalitativa samtalsintervjuer, vetenskap och forskning.

Zugl.: Zürich, Univ., Diss., 2005/2006

Kognitive Kontrolle beschreibt Prozesse die nötig sind um zielgerichtetes Handeln im Angesicht von internen oder externen Widerständen zu ermöglichen. Wenn wir aus eigenen Stücken oder inspiriert durch unsere Umwelt Handlungen vorbereiten die unseren aktuellen Zielen entgegen stehen, kommt es zu Konflikten. Solche Konflikte können sich auf nachfolgendes Erleben und Verhalten auswirken. Aversive Konsequenzen von Konflikt könnten in einem Konfliktüberwachungsmodul registriert werden, welches anschließend Aufmerksamkeitsänderungen und Handlungstendenzen zur Reduzierung dieses negativen Affektes in Gang setzt. Wenn das der Fall wäre, könnten die vielfach beobachteten Verhaltensanpassungen an kognitiven Konflikt ein Ausdruck von Emotionsregulation sein. Ein theoretischer Eckpfeiler der gegenwärtigen Forschung zur Emotionsregulation ist das Prozessmodell der Emotionsregulation, das aus den Regulationsstrategien Situationsauswahl, Situationsmodifikation, Aufmerksamkeitslenkung, kognitiven Veränderungen und Reaktionsmodulation besteht. Unter der Annahme, dass Konfliktanpassung und Affektregulation auf gemeinsamen Mechanismen fußen, habe ich aus dem Prozessmodell der Emotionsregulation Vorhersagen zur kognitiven Kontrolle abgeleitet und diese in elf Experimenten getestet (N = 509). Die Versuchsteilnehmer zeigten Situationsauswahl in Bezug auf Konflikte, allerdings nur dann, wenn sie ausdrücklich auf Handlungs- und Ergebniskontingenzen hingewiesen wurden (Experimente 1 bis 3). Ich fand Anzeichen für einen Mechanismus, der der Situationsmodifikation ähnelt, aber keine Hinweise auf eine Beteiligung von Affekt (Experimente 4 bis 10). Eine Änderung der Konfliktbewertung hatte keinen Einfluss auf das Ausmaß der Konfliktadaptation (Experiment 11). Insgesamt gab es Hinweise auf eine explizite Aversivität kognitiver Konflikte, jedoch weniger auf implizite Aversivität, was darauf hindeutet, dass Konflikte vor allem dann Affektregulationsprozesse auslösen, wenn Menschen explizit Affektregulationsziele vor Augen haben. / Cognitive control is what makes goal-directed actions possible. Whenever the environment or our impulses strongly suggests a response that is incompatible with our goals, conflict arises. Such conflicts are believed to cause negative affect. Aversive consequences of conflict may be registered in a conflict monitoring module, which subsequently initiates attentional changes and action tendencies to reduce negative affect. This association suggests that behavioral adaptation might be a reflection of emotion regulation. The theoretical cornerstone of current research on emotion regulation is the process model of emotion regulation, which postulates the regulation strategies situation selection, situation modification, attentional deployment, cognitive change, and response modulation. Under the assumption that conflict adaptation and affect regulation share common mechanisms, I derived several predictions regarding cognitive control from the process model of emotion regulation and tested them in 11 experiments (N = 509). Participants engaged in situation selection towards conflict, but only when they were explicitly pointed to action-outcome contingencies (Experiments 1 to 3). I found support for a mechanism resembling situation modification, but no evidence for a role of affect (Experiments 4 to 10). Changing the evaluation of conflict had no impact on the extent of conflict adaptation (Experiment 11). Overall, there was evidence for an explicit aversiveness of cognitive conflict, but less evidence for implicit aversiveness, suggesting that conflict may trigger affect regulation processes, particularly when people explicitly have affect regulation goals in mind.

Arbetet ger en inblick i hur lärare arbetar med matematik och vilka faktorer som påverkar undervisning, samt vilka alternativa arbetssätt lärare kan tillgå för att matematikkunskap ska uppnås hos elever.

No description available.

Bakgrund: Studien undersökte hur deltagarna affektivt och kognitivt upplever en fallbeskrivning som simulerar en oförutsedd situation i en kontorsmiljö. Det beskrivna fallet handlar om en personalfråga och kräver ett omedelbart beslut eftersom en försening kanske inte bara påverkar arbetsprestationen och klimatet i organisationen, men också kan leda till att organisationen förlorar ett kontrakt med en långsiktig inkomst.Method/DesignStudien är en explorativ och oberoende design som genomfördes vid Karlstads universitet. Deltagarna var 72 studenter i två olika kurser, personal- och arbetsliv och psykologi. Data för denna undersökning samlades in genom en enkät som mätte deltagarnas kognitiva (Situationsuppfattning efter Kleins RPD-modellen, 1993) och affektiva reaktioner (PANAS, Watson, Clark, & Tellegen 1985) på fallbeskrivningen. Den affektiva och kognitiva reaktionen backades upp av två tester som mäter en persons priorierade sätt att bearbeta information (PMPI, Burns och D'Zurilla, 1999) och att hantera situationer (Personal Temperament efter MBTI-skala). Ytterligare ingick deltagarnas demografiska data såsom ålder, kön och utbildningsnivå samt frågor om deltagarnas erfarenheter med oförutsedda situationer.ResultatResultatet visar en signifikant skillnad mellan deltagarna i personal- och arbetsvetenskap och psykologi i sin kognitiva reaktion för den oförutsedda situationen. Deltagare med en högre positiv och negativ affekiv respons visade ett signifikant högre värde i sin rationell-analytisk informationsbearbetning. Det personliga temperament-testet visade sig att vara inte valide.SlutsatsMänniskor bearbetar och bedömar situationer genom två olika sätt: med sitt hjärta och sitt huvud. Inget sätt är överläget de andra, eftersom varje sätt har viktiga fördelar och nackdelar. Endast genom att kombinera båda sätten framgångsrikt kan vi fatta beslut som kommer att leda till positiva utfall.