Zugl.: Wuppertal, Univ., Diss., 2006.

Matematikdidaktisk forskning med fokus på affekt är relativt nytt och har framförallt berört matematikelevers attityder, motivation, intresse och matematikängslan och hur dessa påverkar elevers inlärning och långsiktiga syn på matematiken. Mindre fokus har riktats mot varierande känslotillstånd (lokal affekt) under problemlösning. Att identifiera sådana lokala affekter och hur elever hanterar dessa är av betydelse för att förstå: varför vissa elever som har tillräckliga matematiska kunskaper, andå misslyckas med att tillgängliggöra sig dessa, under matematisk problemlösning. Framgångsrika problemlösare har en intim relation till matematiken som karaktäriseras av en estetisk upplevelse av nyvunnen matematisk förståelse. Att förstå dessa individers problemlösningsprocesser och vilka lokala affekter som utgör deras estetiska upplevelser kan vara av betydelse för att förstå hur långsiktig motivation och intresse för matematikämnet främjas. Ur kommentarsmaterialet för gymnasieskolans matematik framgår dessutom att matematiklärare förväntas ge elever möjlighet att upptäcka matematikens egenvärde och få erfara styrkan och skönheten i matematikens logik. Föreliggande undersökning beskriver en fallstudie av nio gymnasieelevers arbete med två extremvärdesproblem. Den syftade till att undersöka om en känsla av skönhet var närvarande under problemlösningsprocessen för gruppen, samt vilka lokala affekter (allmänt) och lokala affektvägar (speciellt) som ackompanjerade en sådan känsla. Främst ges en kvalitativ analys av hur elevers lokala affekter kan ha gynnat eller hämmat den individuella problemlösningsprocessen. Detta görs genom att analysera tre elevers svar i den problembaserade enkäten tillsammans med en innehållsanalys av deras lösningsförslag. Dessa fall bedömdes som centrala i föreliggande undersökning. Av resultatet framgick att lokala affekter som: nyfikenhet, förbryllelse (att vara bortkommen), förvirring, frustration, upprymdhet, välbehag och ångest har hos nio gymnasieelever rapporterats i varierande grad. Det påträffades inga väsentliga skillnader i dessa lokala affekter mellan de två problemen. Positiva lokala affektvägar samvarierade på ett komplicerat vis med elevers kognition; tillgängliggörandet av individuella matematiska resurser, kontroll och användning av heuristiker sammanföll med positiva lokala affektvägar som präglades av genomgående nyfikenhet, förvirring och frustration i problemlösningen samt problemlösarens självförtroende. I kontrast så förekom även elevers rapporterade ångestkänslor, vilka hämmade deras tillgängliggörande av matematiska resurser. Vidare indikerar resultatet att många av eleverna har en estetisk upplevelse av matematisk problemlösning, där något fler upplevde det tillämpade problemet som vackert. Individuella skillnader i estetisk upplevelse påträffades som relateras till elevers upplevda framgång med problemet men också väletablerad matematisk intimitet. / Mathematics didactic research with a focus on affect is relatively new and has primarily focused on mathematics student's attitudes, motivation, interest and mathematics anxiety and how these affect students' learning and long-term view of mathematics. Less focus has been placed on varying emotional states (local affect) during problem solving. Identifying such local affects and how students deal with them is of importance to understand: why some students who have sufficient mathematical knowledge fail to utilize it during mathematical problem solving. Successful problem solvers have an intimate relationship with mathematics, which is characterized by an aesthetic experience of newly acquired mathematical understanding. Understanding these individuals' problem-solving processes and what local affects constitute their aesthetic experiences can be of importance in understanding how long-term motivation and interest in mathematics is promoted. In addition, the commentary material for secondary school mathematics shows that mathematics teachers are expected to give students the opportunity to discover the intrinsic value of mathematics and to experience the strength and beauty of mathematical logic. The present study describes a case study of nine high school students' work with two extreme value problems. It aimed to investigate whether a sense of beauty was present during the problem-solving process for the group, as well as which local affects (generally) and local affect pathways (especially) that accompanied such a feeling. First and foremost, a qualitative analysis is given of how pupils' local affects may have been beneficial or inhibited the individual problem-solving process. This is done by analyzing three students' answers in the problem-based questionnaire together with a content analysis of their proposed solutions. These cases were considered central in the present study. The results showed that local affects such as: curiosity, bewilderment, confusion, frustration, excitement, pleasure and anxiety have been reported to varying degrees in nine high school students. No significant differences were found in these local affects between the two problems. Positive local affective pathways varied in a complex way with students' cognition; the availability of individual mathematical resources, control and use of heuristics coincided with positive local affective pathways, characterized by pervasive curiosity, confusion and frustration in the problem solving process, as well as the problem solver's self-confidence. In contrast, students' also reported feelings of anxiety, which hampered the availability of mathematical resources. Furthermore, the results indicate that many of the students have an aesthetic experience of mathematical problem solving, where slightly more experienced the applied problem as beautiful. Individual differences in aesthetic experience were found that are related to students' perceived success with the problem but also well-established mathematical intimacy.

The present study aimed to investigate the linear association between psychological safety and psychological well-being, and psychological well-being and self-perceived individual and team performance in Swedish youth team sport athletes. A cross-sectional design was used, and data were collected through questionnaires of psychological safety, positive affect, negative affect, vitality, individual performance, and team performance from 131 team sport athletes (93 males, 38 females). The variables were measured using the Team Psychological Safety Scale (TPSS), the Positive and Negative Affect short scale (I-PANAS-SF), the Subjective Vitality Scale (SVS) and a subjective measurement of individual and team performance. Findings from the linear regression analysis showed that negative affect predicted poor team performance. No other significant associations were found. The results from this study are discussed regarding what mechanism may underline the negative affects effect on team performance. Future research could delve deeper into the specific team dynamics that are necessary to cultivate psychological safety. / Denna studie syftade till att undersöka det linjära sambandet mellan psykologisk trygghet och psykologiskt välmående, samt mellan psykologiskt välmående och självupplevd idrottslig prestation, både individuellt och lag, hos svenska ungdomslagidrottare. En tvärsnittsdesign användes och data insamlades genom enkäter om psykologisk trygghet, positiv affekt, negativ affekt, vitalitet, individuellprestation och lagprestation från 131 ungdomslagsidrottare (93 män, 38 kvinnor). Variablerna mättes genom the Team Psychological Safety Scale (TPSS), the Positive and Negative Affect short scale (I-PANAS-SF), the Subjective Vitality Scale (SVS) samt en subjektiv skattning av individuell- och lagprestation. Resultatet av en linjär regressionsanalys visade att negativ affekt förutsa en dålig lagprestation. Vidare hittades inga fler signifikanta associationer. Resultatet från studien diskuteras kring vilka underliggande mekanismer som kan förklara negativ affekts påverkan på lagprestation. Framtida forskning skulle kunna utforska specifika lagdynamiker som är nödvändiga för att kultivera psykologisk trygghet.

This essay explored gendered embodiement within the practice of kinbaku, also called shibari or Japanese rope bondage. The research has been done within the Swedish kinbaku community using ethnographic methods consisting of interviews with practitioners of kinbaku and complete participation observations. By using phenomenology of touch as a methodological and theoretical approach together with theories of somatechnics the intimate experiences and relationships practitioners have to kinbaku, the practice of rope bondage can be understood as processes of embodiement through affect, sensation and technology. By using this understanding of kinbaku questions are asked about how these embodied positions are gendered and further what possibilities, restrictions and potential of renegotiating these positions are embedded within the practice.

Studien har undersökt vad behandlare upplever är specifikt i behandlingsprocessen, i alliansskapandet samt hur behandlarna påverkats affektivt av mötet med barn och ungdomar i åldrarna 4 till 18 år som blivit utsatta för incest. Fem legitimerade psykologer med erfarenheter från barn och ungdomspsykiatrisk verksamhet intervjuades. Tematisk analys användes vid bearbetning av data. Behandlarna poängterade i resultatet brister i struktur och skyddsaspekt i behandlingsprocessen samt behov av gränser i alliansskapandet. De affekter som oftast framträdde hos behandlarna var negativa affekter som ledsnad och förakt. Resultatet visade även på att behandlarna efterfrågade riktlinjer och vårdprogram specifikt inriktade mot barn och ungdomar som utsatts för incest. Forskning är nödvändig med fokus på evidensbaserade behandlingsmetoder som kan skapa riktlinjer för behandlare inom området. Vidare behövs det forskning med fokus på hur behandlarna påverkas av affekter som uppkommer i terapi med barn och ungdomar som blivit utsatta. / This study has investigated what therapists experience is specific in the treatment process, in the alliance creation and how therapists were affected by affects in meeting with children and adolescents aged 4 to 18 years who were exposed for incest. Five licensed psychologists with experience from child and adolescent psychiatry were interviewed. Thematic analysis was used in data processing. The result showed that therapists underlined a lack of structure and protection in treatment process as well as need for limits in the alliance creation with children exposed for incest. Effects that often emerged from the therapists were negative effects that led to sadness and contempt. The results also showed that the therapists requested guidelines and care programs specifically aimed for children and adolescent who are exposed for incest. Research is needed to produce evidence-based treatment methods that can create guidelines for therapists in the field.More research is needed focusing on how therapists are affected by affects that occur in treatment with child and adolescent who are exposed for incest.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka reliabiliteten i en metod för att observera affektuttryck, Stålforsmetoden. Stålforsmetoden fokuserar primärt på affektuttryck i ansiktet, och mer specifikt den första affekten som en patient uttrycker under en psykoterapisession (”överföringsaffekt”). Den teoretiska grunden är affektteori som utvecklats av Silvan Tomkins och Paul Ekman. Data har samlats in med strukturerad observation och analyseras kvantitativt. Interbedömarreliabilitet beräknades med Cohen’s Kappa och uppgick till K = 0,03, vilket innebär att det inte finns någon statistiskt säker överensstämmelse mellan bedömarna. Möjliga orsaker till avsaknaden av interbedömarreliabilitet såsom utbildningens utformning och omfattning samt operationaliseringen av observationsvariabeln diskuteras och förslag på framtida forskning lämnas.</p> / <p>The purpose of this study was to explore the reliability of a method for observing expressions of affect, “Stålforsmetoden”. Stålforsmetoden focuses primarily on facial expression of affect, and more precisely the first expression presented by a patient in a psychotherapy session (referred to as transference affect). The theoretical basis is affect theory as developed in the works of Silvan Tomkins and Paul Ekman respectively. Data has been collected through structured observation and analyzed quantitatively. Inter-rater reliability was calculated using Cohen’s Kappa and amounted to K = 0.03, which means that there was no significant agreement between raters. This result implies that the reliability of Stålforsmetoden in its present form is insufficient and that further development of the method is needed. Possible reasons for the absence of inter-rater reliability such as the adequacy of education and the operationalization of transference affect are discussed and suggestions for future research are presented.</p>

<p>Uppsatsen behandlar upplevelse. Analysen av upplevelse utgår från uppsatsförfattarens möte med den amerikanske videokonstnären Bill Violas installation Five Angels for the Millennium (2001).</p><p>Forskningsansatsen är främst fenomenologisk vilket innebär att fokus ligger på att undersöka vad som är, vad det föreställer och hur den upplevande uppfattar detta.</p><p>I bakgrunden står frågan hur upplevelse, med utgångspunkt i en persons möte med ett videokonstverk, kan analyseras teoretiskt. Uppsatsförfattaren för samman ett antal teoretiker som alla skrivit om emotioner, i form av känsla eller affekt, i samband med en tolkningsakt. De forskare som det främst refereras till är Bent Fausing, Mark Hansen, Laura Marks, Janet H. Murray, Lynne Pearce och Roland Barthes. Barthes har även påverkat förhållningssättet till analysen i stort.</p><p>Den metod som används är att först skildra mötet med verket och att därefter analysera mötet utifrån fyra olika infallsvinklar. Från analysen av vad som mött den upplevande, flyttar perspektivet till att se vad som skett i den upplevande, för att därefter undersöka hur den upplevande utvecklat en relation till verket. Slutligen diskuteras verkets religiositet, bl.a. med hänvisning till Wassily Kandinskys texter om det andliga i konsten, Walter Benjamins beskrivning av upplevelse, nyare forskning om religiös upplevelse och Violas kontext och uttalade avsikt.</p><p>I texter om Viola framkommer det att de som mött hans verk delar en likartad upplevelse. Analysen är avsedd att ge en förståelse för hur Viola går till väga för att få den som möter hans verk att känna och tänka på ett visst sätt. Slutsatsen är att den upplevande, i mötet med verket, möter Violas ideologi, vilken kan sägas vila i utgångspunkten att människan måste finna en ny form av verklighet. Implicerat är att den värld hon lever i idag inte är människovänlig.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka reliabiliteten i en metod för att observera affektuttryck, Stålforsmetoden. Stålforsmetoden fokuserar primärt på affektuttryck i ansiktet, och mer specifikt den första affekten som en patient uttrycker under en psykoterapisession (”överföringsaffekt”). Den teoretiska grunden är affektteori som utvecklats av Silvan Tomkins och Paul Ekman. Data har samlats in med strukturerad observation och analyseras kvantitativt. Interbedömarreliabilitet beräknades med Cohen’s Kappa och uppgick till K = 0,03, vilket innebär att det inte finns någon statistiskt säker överensstämmelse mellan bedömarna. Möjliga orsaker till avsaknaden av interbedömarreliabilitet såsom utbildningens utformning och omfattning samt operationaliseringen av observationsvariabeln diskuteras och förslag på framtida forskning lämnas. / The purpose of this study was to explore the reliability of a method for observing expressions of affect, “Stålforsmetoden”. Stålforsmetoden focuses primarily on facial expression of affect, and more precisely the first expression presented by a patient in a psychotherapy session (referred to as transference affect). The theoretical basis is affect theory as developed in the works of Silvan Tomkins and Paul Ekman respectively. Data has been collected through structured observation and analyzed quantitatively. Inter-rater reliability was calculated using Cohen’s Kappa and amounted to K = 0.03, which means that there was no significant agreement between raters. This result implies that the reliability of Stålforsmetoden in its present form is insufficient and that further development of the method is needed. Possible reasons for the absence of inter-rater reliability such as the adequacy of education and the operationalization of transference affect are discussed and suggestions for future research are presented.

Smärta är en komplex biopsykosocial process i vilken vårdgivarnas bemötande verkar kunna spela en viktig roll. Syftet med denna uppsats var att genom ett experiment undersöka om validering leder till lägre grad av katastrofierande, negativ affekt och ilska samt mer tillfredsställelse med bemötandet jämfört med invalidering. De 62 deltagarna, samtliga studenter utan smärtproblematik, randomiserades till betingelserna validering respektive invalidering. En smärtinducerande övning utfördes varpå deltagarna skattade en rad psykologiska mått. Efter varje övning gavs antingen betingelsen validering eller invalidering. Resultaten indikerar att validering leder till lägre grad av katastrofierande och högre grad av tillfredsställelse jämfört med invalidering. Inga signifikanta skillnader återfanns för negativ affekt och ilska. Sammanfattningsvis verkar validering som bemötande ha en positiv effekt på smärtrelaterade processer. / Pain is a complex, biopsychosocial process, where doctor-patient communication seems to play an important role. This study experimentally tested whether validation leads to less catastrophizing, negative affect and anger, and higher satisfaction compared to invalidation, in a sample of 62 healthy students. The participants were randomized to either validation or invalidation. After engaging in a pain inducing task, the participants completed a form, measuring different psychological aspects, followed by a short interaction where the validation or invalidation was provided by the experimenter. The results indicate that validation leads to less catastrophizing and more satisfaction than invalidation. No significant results were found for negative affect or anger. In summary, validation seems to have a positive effect on pain outcome.

Objectives. The aim of the present study was to examine the relationship between the personality variables Multidimensional Health Locus of Control (MHLC), Negativ affect and Social inhibition (the D-personality), and health behavior and attitudes toward keep-fit measures. Methods. The participants in this study were 170 embloyees at a regional social insurance office in a midsize town in the south of Sweden. Scales concerning health behavior and attitudes toward keep-fit measures were constructed and the participants completed these scales as well as those of MHLC and D-personality. Results. Participants with strong beliefs that other people, such as doctors or family-members, are responsible for their health, showed a more positive attitude as to keep-fit measures than those with a belief that health is controlled by themselves. The D-personality was significantly related to negative health behaviors. Conclusions. This study suggest that different personality-types show different health behavior and attitudes toward keep-fit meausures and therefore are in need of different kinds of support in order to promote a good health. This is especially relevant for persons with a high level of negativ affect and social inhibition.