<p>Studien är en undersökning om hur olika delar av konsumentbeteendet bland applikationsanvändare ser ut. En applikation är ett program eller en tjänst som tillför en ny funktion i mobiltelefonen. Studiens syfte och problemformulering hur olika delar av konsumentbeteendet ser ut och utifrån det ta fram den typiske applikationsanvändaren. Som teoretisk referensram används en bearbetad version av Peter & Olsons (2008) Wheel of consumer analysis som vi kallar konsumenthjulet. Konsumenthjulet består av affekt och kognition, konsumenters omgivning och beteende. Dessa områden för att få en övergripande bild över konsumentbeteendet.</p><p>En kvantitativ studie genomfördes genom en webbenkät för att samla in nödvändig data för studien. Enkätdistributionen skedde via forum och sociala medier för att få en så stor spridning som möjligt bland respondenter.</p><p>I Analysen diskuteras resultatet utifrån konsumenthjulet. Det visar sig att engagemang har stor betydelse för hur applikationer används och delarna av konsumenthjulet påverkas av just detta.  I slutsatsen diskuterades den typiska applikationsanvändaren fram och kortfattat är det en man i 25 års ålder som är en hög engagemangsanvändare av applikationer. För fortsatta studier rekommenderas studier om hur företag ska marknadsföra applikationer och mer djupingående studier som kan besvara <em>varför</em> applikationsanvändare beter sig som de gör.</p> / <p>This thesis is a study about the consumer behavior on the cellular telephone market regarding the usage of applications that can be downloaded and used on the cellular telephone. An application is a program or a service that contributes new functions to the cellular telephone. The purpose and main question of the thesis is to describe how different theory parts of the Consumer Wheel form the typical application user. The theoretical frame of reference was an adapted form of Peter & Olsons (2008) Wheel of consumer analysis, a theory framework used to describe the consumer behavior. The Consumer Wheel consist of three parts; affect and cognition, consumer environment and behavior.</p><p>A quantitative study was carried out through a web-based survey to collect the necessary data for the thesis. The survey was distributed through internet forums and social networks to get as large spread of the survey as possible.</p><p>In the analyze part of the thesis the result is discussed with the Consumer Wheel. Involvement seem to have a large meaning on how applications are used and that the different parts of the Consumer Wheel are influenced by the level of involvement. In the conclusion part the typical application user is presented as a 25 year old male and he is a high involvement application user. Future studies should focus on how companies can market applications and studies on why application users behave as they do.</p>

In this thesis, I do a reparative reading of contemporary Swedish comics, that uses feminine signifiers, both in their imagery and writing. A crucial point of departure, in this thesis, is how literature can ”do” theory and be seen as a way of creating knowledge. I explore what the comics does to me, as a reader, and how. I experiment with the form and style of academic writing in order to clearly define my position and situate the production of knowledge. By focusing on the affects and nourishment, that the comics contain, I try to imagine a feminist other, with the help of my figuration: Nietzsche Minaj, and my imaginary utopian place: ”mitt flick(tionella) rum”. I conclude, that the comics both reproduce and transform feminine signifiers, while challenging the idea of dichotomies, in the spirit of gurlesque theory.

This thesis studies the famous boat graves in Valsgärde, Sweden and Sutton Hoo, England.  Its purpose is to understand the affects these graves had on the people who surrounded and visited them. Affect describes the first reaction when a person experience somthing new. The other focus of this thesis is the boat graves that seemingly lack buried people, and why the bodies in the graves are missing. There are some fragments of both humans and animals in the Valsgärde graves. In Sutton Hoo there are small amounts of remains from humans or animals, the osteologists have not been able to ascertain which of the two. There are some theories that the burials have been open for everyone to see, the question is then why and if this is the case, how did people react to this phenomenon, that is the boat-graves affects. The thesis concludes that the now missing bodies may have been exposed in the open for a long time, before they were buried. The soil´s acidity at Sutton Hoo is at pH 3,8 at the lowest, which has an impact on how well bodies are preserved in the ground. Both the soil and the exposing of the bodies might have done an equal amount of damage to the bodies.

This thesis explores the body as an agent of political change as well as embodied aspects of political resistance. It analyses the experience of activists of the extraparliamentary left through the lens of feminist theories on resistance and embodiment. The empirical material draws upon ethnographic field work carried out through a combination of five in-depth interviews and two focus group interviews. The material is analyzed through Barbara Sutton’s conceptualization of embodied resistance and Sara Ahmed’s queer phenomenology. This perspective is advanced by the collective dimension of resistance offered by Judith Butler’s performative theory of assembly and Mona Lilja’s combination this theory and Sara Ahmed’s affective economy. Except from developing phenomenology of resistance, the thesis offers a reading of extraparliamentary action as “queer politics” or an embodied way of questioning “politics as usual”. The motivation behind the respondents’ activism is construed in terms of longing for another potential future than the one offered by parliamentary politics. The study shows that the practice of showing up and appearing in the wrong place can be a powerful form of resistance. The experience of appearing together and of dealing with repression is reported to be a cohesive force uniting individual activists into a social movement or a “body of bodies”. This collective body needs continuous care in order to be resilient and in order to be able to embody the kind equality the activists wish to see in the future. / Den olydiga kroppens politik är en uppsats som bygger på en intervjustudie med tretton aktivister som är eller har varit engagerade i någon form av utomparlamentarisk vänsterrörelse. Studien bygger på en kombination av individuella intervjuer och gruppintervjuer där aktivisterna har fått möjlighet att berätta om sina erfarenheter av att göra politiskt motstånd med kroppen som redskap. Aktivisterna berättar om sina erfarenheter av att delta i demonstrationer, manifestationer och aktioner och om varför de tycker att det är viktigt att dyka upp på platser där det inte är meningen att de ska vara – till exempel på platser där djur slaktas, människor hålls inlåsta eller vapen tillverkas. De berättar också om hur de blir bemötta av polis när de dyker upp och flera av aktivisterna berättar att de blivit utsatta för polisvåld. Aktivisternas engagemang innebär stora fysiska, psykiska och emotionella uppoffringar men de berättar också om tacksamheten över att få arbeta för en mer jämlik och rättvis värld samt glädjen över att få vara en del av en rörelse tillsammans med andra aktivister. Aktivisternas berättelser analyseras i uppsatsen med hjälp av feministiska teorier om motstånd, kroppslighet och känslor samt i relation till tidigare forskning om sociala rörelser i allmänhet, feministiska rörelser i synnerhet samt om den feminism som praktiseras inom den utomparlamentariska vänstern. Denna analys visar att det ligger en stor motståndspotential i att ”dyka upp”, i synnerhet när många människor dyker upp tillsammans och återkommande. Det polisvåld som aktivisterna utsätts för när de dyker upp kan förstås som ett tecken på att det aktivisterna gör uppfattas som ett hot mot den rådande ordningen och därmed också som ett tecken på förändringspotentialen i detta motstånd. Att aktivisterna agerar och upplever svåra saker tillsammans skapar känslomässiga band mellan dem, vilka knyter dem samman till en motståndskraftig rörelse. Denna rörelse förstås i uppsatsen som en kollektiv kropp uppbyggd av enskilda kroppar och deras inbördes relationer. För att denna kropp ska må bra behöver dessa inbördes relationer tas omhand, och därför lyfts omsorg fram som en praktik som möjliggör rörelsens fortlevnad. Aktivisternas berättelser tyder på att det råder en arbetsdelning i många rörelser, och att denna arbetsdelning innebär att omsorgsarbete inte anses viktigt och inte praktiseras av alla aktivister. Uppsatsen avslutas därför med en påminnelse om att det krävs ett pågående arbete med att realisera de jämlikhetsideal som aktivisterna strävar efter på lång sikt även inom den egna gemenskapen.

<p>I syfte att förbättra kunskapsläget kring människors beteenden vid bränder och utrymningar studerades fyra brandsituationer hämtade från ett flertal verkliga händelser ur ett beslutsfattande- och riskbedömningsperspektiv. Det teoretiska underlaget hämtades ur Kahnemans och Tverskys forskning kring heuristiker (Kahneman och Tversky, 1974; Kahneman, Slovic & Tversky, 1982; Gilovich, Griffin & Kahneman, 2002). För ändamålet användes tre heuristiska regler: tillgänglighet, representativitet och affekt. Dessa tre heuristiker möjliggör ögonblickssnabba riskbedömningar genom att allt utom en särskild variabel bortses från i beslutsprocessen. När människor blir stressade tenderar de att förlita sig mer på heuristiker i sina bedömningar. Analysen visar att det är rimligt att anta att de beteenden som observerats i samband med bränder i de fyra fallen beror på beslut huvudsakligen fattade med hjälp av någon av de tre heuristikerna. Denna kunskap kan öppna upp nya möjligheter för att förebygga dödsfall på grund av felaktiga beteenden i samband med bränder och utrymningar.</p>

Studien är en undersökning om hur olika delar av konsumentbeteendet bland applikationsanvändare ser ut. En applikation är ett program eller en tjänst som tillför en ny funktion i mobiltelefonen. Studiens syfte och problemformulering hur olika delar av konsumentbeteendet ser ut och utifrån det ta fram den typiske applikationsanvändaren. Som teoretisk referensram används en bearbetad version av Peter &amp; Olsons (2008) Wheel of consumer analysis som vi kallar konsumenthjulet. Konsumenthjulet består av affekt och kognition, konsumenters omgivning och beteende. Dessa områden för att få en övergripande bild över konsumentbeteendet. En kvantitativ studie genomfördes genom en webbenkät för att samla in nödvändig data för studien. Enkätdistributionen skedde via forum och sociala medier för att få en så stor spridning som möjligt bland respondenter. I Analysen diskuteras resultatet utifrån konsumenthjulet. Det visar sig att engagemang har stor betydelse för hur applikationer används och delarna av konsumenthjulet påverkas av just detta.  I slutsatsen diskuterades den typiska applikationsanvändaren fram och kortfattat är det en man i 25 års ålder som är en hög engagemangsanvändare av applikationer. För fortsatta studier rekommenderas studier om hur företag ska marknadsföra applikationer och mer djupingående studier som kan besvara varför applikationsanvändare beter sig som de gör. / This thesis is a study about the consumer behavior on the cellular telephone market regarding the usage of applications that can be downloaded and used on the cellular telephone. An application is a program or a service that contributes new functions to the cellular telephone. The purpose and main question of the thesis is to describe how different theory parts of the Consumer Wheel form the typical application user. The theoretical frame of reference was an adapted form of Peter &amp; Olsons (2008) Wheel of consumer analysis, a theory framework used to describe the consumer behavior. The Consumer Wheel consist of three parts; affect and cognition, consumer environment and behavior. A quantitative study was carried out through a web-based survey to collect the necessary data for the thesis. The survey was distributed through internet forums and social networks to get as large spread of the survey as possible. In the analyze part of the thesis the result is discussed with the Consumer Wheel. Involvement seem to have a large meaning on how applications are used and that the different parts of the Consumer Wheel are influenced by the level of involvement. In the conclusion part the typical application user is presented as a 25 year old male and he is a high involvement application user. Future studies should focus on how companies can market applications and studies on why application users behave as they do.

I syfte att förbättra kunskapsläget kring människors beteenden vid bränder och utrymningar studerades fyra brandsituationer hämtade från ett flertal verkliga händelser ur ett beslutsfattande- och riskbedömningsperspektiv. Det teoretiska underlaget hämtades ur Kahnemans och Tverskys forskning kring heuristiker (Kahneman och Tversky, 1974; Kahneman, Slovic &amp; Tversky, 1982; Gilovich, Griffin &amp; Kahneman, 2002). För ändamålet användes tre heuristiska regler: tillgänglighet, representativitet och affekt. Dessa tre heuristiker möjliggör ögonblickssnabba riskbedömningar genom att allt utom en särskild variabel bortses från i beslutsprocessen. När människor blir stressade tenderar de att förlita sig mer på heuristiker i sina bedömningar. Analysen visar att det är rimligt att anta att de beteenden som observerats i samband med bränder i de fyra fallen beror på beslut huvudsakligen fattade med hjälp av någon av de tre heuristikerna. Denna kunskap kan öppna upp nya möjligheter för att förebygga dödsfall på grund av felaktiga beteenden i samband med bränder och utrymningar.

Syfte och frågeställningar: Syftet i den här studien har varit att undersöka hur fysiologiska och upplevelsebaserade variabler skiljer sig vid känd, okänd och oväntad arbetstid samt i förhållande till mentala färdigheter. För att uppnå syftet undersöktes följande frågor. Hur påverkas fysiologiska och upplevelsebaserade variabler vid känd, okänd och oväntad arbetstid? Vilket samband finns det mellan mentala färdigheter och de fysiologiska respektive upplevelsebaserade variablerna? Metod: Avsikten är att upprepa tidigare studier men med nya parametrar. Testpersonerna var uthållighetstränade (57,1 ml/kg/min ±3,7SD) män med en medelålder på 37 år (±3,8SD). Vid tre olika testtillfällen utförde testpersonerna (n=7) tre olika test. Vid alla testtillfällen sprang testpersonerna på löpband i 20 minuter med en hastighet som motsvarade 80 % av maximalt syreupptag. Vid test A fick testpersonerna veta att de skulle springa i 20 minuter. Vid test B fick testpersonerna veta att de skulle springa i 10 minuter, men i den tionde minuten fick testpersonerna veta att de skulle springa ytterligare10 minuter. Vid test C fick testpersonerna ingen information om hur lång tid de skulle springa, men i den tjugonde minuten fick testpersonerna veta att testet avslutades efter totalt 20 minuter. Resultat: Inga signifikanta skillnader i de fysiologiska variablerna mellan test A, B och C har kunnat fastställdes. Det finns dock en tendens att syreupptaget var lägre i test B än test A och C (p&lt;0,10). Testresultaten visar att syreupptaget sjönk mellan minut 19 och 20 i test C. De upplevelsebaserade variablerna visade inte heller på signifikanta skillnader mellan olika tester, men uppskattad ansträngning verkade vara lägre i intervallet minut 14-19 i test B jämfört med test A och C, samt att syreupptaget också här sjönk för test C mellan minut 19 och 20. Sambanden mellan de fysiologiska samt upplevelsebaserade variablerna och de mentala färdigheterna resulterade i ett signifikant lägre syreupptag (p&lt;0,05) i test B i förhållande till test C. Vid hög self-efficacy och högt mental toughness poäng, samt ett mer stabilt känslomässigt förlopp vid hög poäng på cognitive reappraisal. Testpersonernas användning av self-talk verkade vara test specifik då mängden positivt self-talk ökade från test A till B till C oavsett viken ordning testerna utfördes. Slutsats: Studien visar motstridiga resultat jämfört med tidigare refererade studier. Det finns ett samband mellan de fysiologiska och upplevelsebaserade variablerna, typ av test och mentala färdigheter. Sambandet är dock otydligt och bör undersökas noggrannare.

It is essential for individuals’ well-being and relationships that they have the ability to consciously experience, express and respond to their own and others’ affects. The validity of a new conception of affect consciousness (AC), incorporating consciousness of both own and others’ affects, was investigated in this thesis. The clinical usefulness of the new conception was explored and an interview (affect consciousness interview – self/other; ACI-S/O) intended to capture this new definition was validated. In study I the interrater reliability and the concurrent validity of the ACI-S/O were assessed and found to be acceptable. There were significant differences in all variables of ACI-S/O between the four groups that participated in the study. Joy and interest had the highest ratings in all groups and guilt and shame had the lowest. By means of a factor analysis, two factors, labeled “general affect consciousness” and “consciousness about shame and guilt,” were obtained. General affect consciousness was related to different aspects of relational and emotional problems and possibly protection against them. In study II the clinical implications of AC were further explored in relation to eating disorders (ED). The level of AC in the ED group was compared with a comparable non-clinical group. The relation between AC and aspects of ED pathology were explored, as well as whether AC should be seen as a state or trait in patients diagnosed with ED. ACI-S/O was not significantly related to ED pathology or general psychological distress. There were no significant differences in AC between the different sub-diagnoses of ED but there were between the ED group and the non-clinical group. Significant pre-post correlations for both factors of ACI-S/O were found, indicating that AC could be seen as a stable dimension that might be important for ED pathology but is unrelated to ED symptoms. In study III the relationship between AC and self-reported attachment style (ASQ) was explored in a non-clinical group and three patient groups. There were significant correlations between all scores on ACI- S/O and the ASQ, with the exception of consciousness about guilt. Multiple regression analyses showed that AC, and especially others’ affects, contributed significantly to the ASQ subscales. AC and in particular own joy and others’ guilt and anger seem to be of importance for attachment style. In study IV the importance of AC for the treatment process was explored. Patients’ AC before therapy was significantly correlated with patients’ positive feelings towards their therapists but not with their alliance ratings. Patients’ warm and positive feelings were related to pre-therapy AC, whereas negative feelings were related to low alliance ratings in the previous sessions. / Det är viktigt för människans relationer och välbefinnande att ha en förmåga att medvetet uppleva, uttrycka egna samt svara på andras affekter. I denna avhandling studerades användbarheten av en ny definition av Affektmedvetenhet (AM), omfattande medvetande om egna och andras affekter samt validiteten i en intervju (affektmedvetenhetsintervjun-själv/andra; AMI-S/A) som avser att fånga den nya definitionen. I studie I undersöktes interbedömarreliabilitet och den samtidiga validiteten hos AMI-S/A. De befanns vara godtagbara. Det fanns signifikanta skillnader på alla delsskalor i AMI-S/A mellan de fyra grupper som deltog i studien. Affekterna glädje och intresse hade de högsta skattningarna i alla grupper och skuld och skam hade de lägsta. En faktoranalys genomfördes där två faktorer föll ut. De beskrevs som "Generell affektmedvetenhet" och "Medvetenhet om skam och skuld". Generell affektmedvetenhet visade sig vara relaterad till olika aspekter av relationella och känslomässiga problem och antogs skydda mot dessa. I studie II genomfördes vidare undersökning av den kliniska betydelsen av AM för ätstörningar. Nivån av AM hos patienter med ätstörningar jämfördes med en demografiskt jämförbar icke-klinisk grupp. Förhållandet mellan AM och ätstörningspatologi undersöktes. Någon signifikant relation mellan AMI-S/A och ätstörningssymtom eller allmän psykisk ohälsa hos ätstörningspatienterna hittades inte. Det fanns heller inga signifikanta skillnader i AM mellan olika undergrupper av ätstörning men däremot mellan hela ätstörningsgruppen och den icke-kliniska gruppen. Frågan om AM kan betraktas mer som ett drag eller tillstånd hos patienter med ätstörning utforskades. Det fanns signifikanta korrelationer mellan före och eftermätning på båda faktorerna på AMI-S/A. Resultaten tyder på att AM kan ses som en stabil dimension i sig själv som tycks vara viktig för ätstörningar, men som inte har samband med ätstörningssymtom. I studie III undersöktes förhållandet mellan AM och självrapporterad anknytningsstil (ASQ) i en icke-klinisk grupp och tre patientgrupper. Det fanns signifikanta korrelationer mellan alla skattningar på AMI-S/A och ASQ, med undantag av medvetenhet om skuld. Regressionsanalyser visade att AM, och speciellt medvetenhet om andras affekter, bidrog signifikant till anknytningsstilen. AM och i synnerhet egen glädje och andras skuld och ilska verkar vara av betydelse för anknytningsstil. I studie IV undersöktes betydelse av AM för behandlingsprocessen i olika former av samtalsbehandling. Patienternas AM före behandlingen var signifikant korrelerad med deras positiva känslor gentemot sina terapeuter vid det tredje samtalet, men inte med deras alliansskattning vid detta samtal. Patienternas negativa känslor var inte relaterade till deras AM före behandlingen men däremot till låg alliansskattning vid de tidigare samtalen.

In this scientific essay I examine three situations in which the common difficulty is how I, as an educator, should respond to a child with challenging behavior. The purpose of this essay is to investigate how different approaches affect children with externalising behavior. My scientific questions relate to the thoughts about working methods, relationships and knowledge that I was challenged with during the time I worked with the child in my portrayals. Additionally, how similar situations, that may occur in the future, should be handled in a professional way in my future role as a preschool teacher. For this essay, I have used theories and working methods in low arousal approaches by Andrew McDonnell and David Edfelt's, as well as Jonas Aspelin and Annelie Frelin´s description of relationship skills and the process of creating a relationship. I have also focused on Ross W. Greene and J. Stuart Ablon's theories regarding the collaborative method CPS. Through these theories, I have been able to look at my actions from a critical perspective as I discuss how my approach in relation to my knowledge has affected children with externalised behaviors and what consequences my actions have resulted in. Furthermore, through writing this essay, I have gained an increased understanding on what triggers children into a disruptive behavior and how in my future work, with the use of these methods and approaches, I can prevent and curb the effects of aggressive character. / I denna vetenskapliga essä utgår jag ifrån tre situationer där det gemensamma dilemmat är, hur jag som pedagog ska kunna bemöta ett barn med utmanande beteenden. Syftet med essän är att undersöka hur olika förhållningssätt påverkar barn med utagerande beteenden. Mina vetenskapliga frågeställningar berör de funderingar kring arbetssätt, relationer och kunskap jag utmanades i under den tid jag arbetade med barnet i mina gestaltningar. Men även hur jag på ett professionellt sätt ska kunna hantera liknande situationer i min blivande roll som förskollärare. De teorier och metoder jag använder för att reflektera kring mina frågeställningar är Andrew McDonnell och David Edfelts teorier och arbetssätt i lågaffektivt bemötande, Jonas Aspelin och Annelie Frelins beskrivning av relationskompetens och relationsskapande samt Ross W. Greene och J. Stuart Ablons teorier om samarbetsmetoden CPS. Genom dessa teorier har jag kunnat se på mitt handlande ur ett kritiskt perspektiv då jag diskuterar hur mitt förhållningssätt i relation till min kunskap påverkar barn med utagerande beteenden och vilka konsekvenser mitt agerande medfört. Vidare har jag genom detta essäskrivande fått en ökad förståelse för vad det är som gör att barn hamnar i problemskapande beteenden, och hur jag i mitt framtida arbete med metoder och förhållningssätt kan förebygga och stävja affekter av aggressiv karaktär.