Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samspelet mellan föräldrar avspeglas i samspelet mellan föräldrar och barn, utifrån ett intersubjektivt perspektiv. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie, med ett begränsat urval, för att pröva tillämpningen av intersubjektivitet som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fem familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta utgångspunkter för fortsatt forskning på området. En slutsats som dras är att samspelet avspeglas genom att hög grad av delad uppmärksamhet, intentionalitet och synkronicitet i föräldrardyaden har starkt samband med detsamma i föräldra/barn-triaden, vilket kan anses vara användbar kunskap inom familjerådgivande och föräldrastödjande verksamheter.

<p>Objectives. The aim of the present study was to examine the relationship between the personality variables Multidimensional Health Locus of Control (MHLC), Negativ affect and Social inhibition (the D-personality), and health behavior and attitudes toward keep-fit measures.</p><p>Methods. The participants in this study were 170 embloyees at a regional social insurance office in a midsize town in the south of Sweden. Scales concerning health behavior and attitudes toward keep-fit measures were constructed and the participants completed these scales as well as those of MHLC and D-personality.</p><p>Results. Participants with strong beliefs that other people, such as doctors or family-members, are responsible for their health, showed a more positive attitude as to keep-fit measures than those with a belief that health is controlled by themselves. The D-personality was significantly related to negative health behaviors.</p><p>Conclusions. This study suggest that different personality-types show different health behavior and attitudes toward keep-fit meausures and therefore are in need of different kinds of support in order to promote a good health. This is especially relevant for persons with a high level of negativ affect and social inhibition.</p>

Uppsatsen behandlar upplevelse. Analysen av upplevelse utgår från uppsatsförfattarens möte med den amerikanske videokonstnären Bill Violas installation Five Angels for the Millennium (2001). Forskningsansatsen är främst fenomenologisk vilket innebär att fokus ligger på att undersöka vad som är, vad det föreställer och hur den upplevande uppfattar detta. I bakgrunden står frågan hur upplevelse, med utgångspunkt i en persons möte med ett videokonstverk, kan analyseras teoretiskt. Uppsatsförfattaren för samman ett antal teoretiker som alla skrivit om emotioner, i form av känsla eller affekt, i samband med en tolkningsakt. De forskare som det främst refereras till är Bent Fausing, Mark Hansen, Laura Marks, Janet H. Murray, Lynne Pearce och Roland Barthes. Barthes har även påverkat förhållningssättet till analysen i stort. Den metod som används är att först skildra mötet med verket och att därefter analysera mötet utifrån fyra olika infallsvinklar. Från analysen av vad som mött den upplevande, flyttar perspektivet till att se vad som skett i den upplevande, för att därefter undersöka hur den upplevande utvecklat en relation till verket. Slutligen diskuteras verkets religiositet, bl.a. med hänvisning till Wassily Kandinskys texter om det andliga i konsten, Walter Benjamins beskrivning av upplevelse, nyare forskning om religiös upplevelse och Violas kontext och uttalade avsikt. I texter om Viola framkommer det att de som mött hans verk delar en likartad upplevelse. Analysen är avsedd att ge en förståelse för hur Viola går till väga för att få den som möter hans verk att känna och tänka på ett visst sätt. Slutsatsen är att den upplevande, i mötet med verket, möter Violas ideologi, vilken kan sägas vila i utgångspunkten att människan måste finna en ny form av verklighet. Implicerat är att den värld hon lever i idag inte är människovänlig.

Univ., Diss.--Köln, 2003.

Zugl.: Wuppertal, Univ., Diss., 2006 u.d.T.: Scheuermann, Arne: Film als rhetorisches Design

The digitalization has changed the entire world speaking of communication, both between individuals but also between organizations and their audience. Organizations and business over all requires a good communication to be able to reach their goals within the company and make the most out of their business. But it is not only profit-driven organization, the new era of communication is as important for charity organizations as any other. This qualitative study is about Unicef and their strategic communication via the platform YouTube, a social network which is the biggest in the world when it comes to video and therefor mobile communication. Due to the new technologies, it is simple for commonalty to upload a video on YouTube, and because of the accessibility the platform has been compared to the original television. This has resulted in a transition from traditional media to social media, which is the ultimate tool to communicate through, which is why we think it is important to look into Unicef and their strategies when communicating via YouTube to their audience, in hopes of creating an engagement and to invoke affect. Unicef can through YouTube effectively get the information to reach people all over the world, which can contribute to a greater understanding of the work Unicef does. To study and analyze Unicef’s strategic communication we are using a few theories and literature background to consolidate our aim, which is to search for explicit and implicit strategies in ten different video clips from Unicef's campaign Syrian #ChildrenUnderAttack on YouTube. The theorists we are mostly directing to improve our arguments with are Lillie Chouliraki and Edward J. Lawler. After using Fairclough’s Critical Discourse Analysis studying these video clips, we can definitely establish that the organization uses a variety of strategies and approaches to create an impact and create commitment to the audience. Unicef uses both explicit and implicit strategies and has made a strategic choice in cooperating with celebrities. To summarize some of the strategies Unicef uses, we have listed some of them; to communicate through sympathy, social exchange, communicate through guilt, shame and anger, the use of appeals; negative appeals along with positive appeals, big focus on children, relationship creation, explicit strategies such as language selection, music selection and color choices, identification, portraying celebrities for increased dissemination and finally the strategic choice to use YouTube to reach as wide a crowd as possible.

Syftet med studien var att undersöka effekter av körsång, hos körsångare. Trots körsjungandets populäritet och omvittnade fördelar, har relativt få forskare undersökt omfattningen av de förmodade positiva effekterna av körsång på välbefinnande. Vid en systematisk genomgång av forskning som rörde körsång och välbefinnande konstaterades att många studier har skett i liten skala och varit kvalitativa, med endast ett fåtal stora kvantitativa undersökningar eller väl utformade experiment. Föreliggande studie ville bidra med kunskap på området genom att kvasi-experimentellt undersöka körsjungandets effekter avseende stress och energi samt positiv och negativ affekt. Deltagarna i studien var 20 körsångare från två olika körer, varav åtta män och tolv kvinnor i blandad ålder. Data erhölls genom psykometriskta test bestående av självskattningsformulär, före och efter körsång. Med körsång avsågs en körövning då kören repeterade. För statistisk bearbetning av datamaterialet användes statistiskprogrammet SPSS. Där gjordes beräkningar av deskriptiv statistik och beroende t-tester. För att undvika massignifikans presenterades resultaten utifrån p&lt;0,0125 (0.05/4) en så kallad Bonferroni-korrektion. Resultatet visade att körsång minskade stressnivån och ökade energinivån samt att positiv affekt ökade och negativ affekt minskade. Resultatet var signifikant. Slutsatsen var att körsjungande ökade välbefinnandet. Det är troligtvis ingen nyhet för Sveriges 600 000 körsångare men slutsatsen kan få betydelse i andra sammanhang, som i skolan och på arbetsplatser. / The purpose of the study was to investigate the effects of choir singing. Despite the popularity of choir singing and its proven advantages, relatively few researchers have studied the extent of the supposed positive effects of choir singing on well-being. In a systematic review of research related to choir singing and well-being, it was found that many studies have taken place on a small scale and have been qualitative, with only a few large quantitative studies or well-designed experiments. The present study would contribute knowledge in the field by making a quasi-experimental study of the effects of choir singing regarding stress levels and energy, plus positive and negative emotions. The participants in the study were 20 choir singers from two different choirs, eight men and twelve women of mixed ages. Data was obtained through a psychometric test consisting of a self-assessment form, before and after choir practice. For statistical processing of the data, the statistical program SPSS was used. Calculations were made of descriptive statistics and dependent t-tests. In order to avoid mass significance, the results were presented based on p &lt;0.0125 (0.05 / 4) a so-called Bonferroni correction. The results showed that choir singing decreased stress levels and increased energy levels and that positive emotions increased and negative emotions decreased. The result was significant. The conclusion was that choir singing increased well-being. It is probably no news for Sweden's 600,000 choir singers, but the conclusion could be important in other contexts, such as at school and at workplaces.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagogerna beskrev att de använde lågaffektivt bemötande på förskolan. Syftet var vidare att synliggöra i vilka situationer de använde strategin i arbetet med barn som har problemskapande beteende. Vi använde en kvalitativ metod för att besvara våra forskningsfrågor och intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet i studien visade att pedagogerna som deltagit i studien uttryckte att de medvetet arbetade utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt, både med barn som har problemskapande beteende, men även generellt i hela barngruppen. De använde liknande strategier och anpassade strategierna efter barnens individuella behov och förutsättningar. Pedagogerna anklagade inte barnen för att vara problematiska, utan poängterade att det var förskolans miljö och undervisning som behövde utvecklas. Pedagogerna utgick från det relationella perspektivet i sitt arbete med lågaffektivt bemötande och lade stor vikt vid att relationen till barnen skulle vara gynnsamma för båda parter. Pedagogerna synliggjorde problemen som uppkom genom att koppla dem till miljö och organisation, och beskrev att kritisk granskning av professionen och verksamheten var central, för att undervisningen skulle kunna utvecklas på bästa sätt. Pedagogerna betonade även att det var grundläggande att barn inte fick skuldbeläggas och att de borde bemötas där de var, utifrån deras enskilda kompetenser och behov.

koncentration, konstruktion: Fragment, Plasticitet, Konsekvens Ett Assemblage I essän koncentration, konstruktion: Fragment, Plasticitet, Konsekvens- Ett Assemblage sammanställs ett urval kritiker, konstnärer och filosofers texter som diskuterar kapitalism, teknologi, plasticitet och affekt. Parallellt med teorierna är mina egna tankegångar och narrativ placerade tillsammans i ett assemblage. Essän diskuterar mediakritikerns Herbert I. Schillers:​ Culture Inc. The Corporate Takeover Of Public Expression​ (1989), företagens framväxt och ökande dominans i USA efter instifningen av den konstitutionella lagen “Bellotti” (1978); följder av företags rättighet till yttrandefrihet, och den ökade betydelsen av inpaketeringen av kulturella meddelanden för produktionsmedlen. Förenar citat från bland annat Slavoj Žižeks (The Pervert's Guide to Ideology) i detta. Texten lyfter därefter fram bitar av filosofens​ ​Catherine Malabous bok ​Vad ska vi göra med vår hjärna? ​(2008)​ o​ ch diskuterar ​Plasticitet vs. Flexibiliet,​ och ​“Den neurala världen och kapitalismens anda”. Andra utdrag från teoretiker (och konstnärer) såsom Donna Harraway, Steven Shaviro, Mark Fisher, Hito Steyerl, N. Katheriene Hayles och Chloé Galibert-Laîné’s essäfilm- The Pain Of Others​ återfinns i essän. Löpande i texten är mina egna narrativ fördelade längsmed och i kontrast gentemot teorierna som lyfts fram. Som bitar till ett assemblage men som också på olika sätt behandlar det subjektiva och subjektbildandet. Vilket sker i olika textformat under rubrikerna: Interview: Madonna​, ​Skulptur, Fördelning av en tidslinje, Replokalen, Berlin 2019: Nirvana 2019, Selected Songs By Year.

Doktor Glas by the Swedish author Hjalmar Söderberg, was published over a hundred years ago, in 1905 in Sweden. Söderberg received both praise and criticism, the latter getting more attention because of the novel's unethical plot about a doctor that murders his patient to save the woman he secretly adores. The aim of this essay is to examine the novel's character description in terms of narrative approach, and the effect it is likely to have on the reader. My theory is that Söderberg "plants" affect and emotion into the character description of the protagonist Glas, and I use narratology as a method to support this theory. In my analysis I present different approaches and techniques that Söderberg uses to portray the novel's main character in order to ensure that Glas will be impossible to categorize psychologically – is he evil, is he good? The description of him makes it impossible to know and it challenges the readers perception of him. My conclusion is that Glas, due to Söderberg's narrative techniques, has become an insoluble riddle that still, a hundred yars after the publication of the novel, fascinates the Swedish literary world.