I denna kvalitativa studie intervjuades tre kvinnor som lämnat relationer där de utsattes för våld. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap kring kvinnornas känslomässiga process kring relationen där de utsatts för våld med fokus på ilskan. Frågeställningen var om det kan finnas en positiv kraft i ilskan som hjälper kvinnorna i relationen och uppbrottsprocessen. Studien kopplades till ilskans funktion utifrån affektteori. De tre kvinnorna i studien berättade om relationer som präglats av våld. De beskrev sina känslor och reaktioner under relationen, i separationsprocessen och utvecklingen efter separationen. Genom kvinnornas berättelse kunde man följa deras känslomässiga process. Kvinnornas berättelser beskrev hur deras uttryck för ilskan hade förändrats; alla tre uttryckte att ilskan blev starkare senare i relationen och att den upplevdes som en kraft som hjälpte dem men som även kunde ses som en destruktiv kraft. Efter relationen fanns ilskan på olika sätt med i deras liv, både som kraft i att hävda gränser och som en kraft som är svår att hantera. I uppsatsens diskussion reflekteras kring möjligheten att i terapi lyfta fram ilskan som en kraft som gör det möjligt för kvinnorna att sätta adekvata gränser.

Zugl.: Kassel, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Giessen, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Gießen, Universiẗat, Diss., 2007.

Ulm, Univ., Diss., 2000.

Konstanz, Univ., Diplomarb., 1998.

Universiẗat, Diss., 2000--Münster (Westfalen).

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Forskning kring elevers attityd till matematik är idag omfattande. Problemet inomforskningsområdet är att forskningen som utförs ofta mäter attityden med en snarlik metod,genom kvantitativa enkätundersökningar..Syftet med mitt examensarbete är att mäta elevers attityd till ämnet matematik och elevernasaffekt till olika matematikuppgifter, efter elevernas prestationsnivå. Detta skapar då ettnytänk inom forskningsområdet.Arbetet använder semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ- och en kvantitativforskningsmetod där 3 elever från respektive årskurs på högstadiet deltog. Arbetets teoribaseras på Duvals (2006) representationsformer inom matematik och Hannulas (2012)ramverk om mätning av affekt.Resultatet i undersökningen visar att de lågpresterande eleverna har en negativ attityd tillmatematik och att attityden speglar sig i elevens prestation. Detta visade att förståelsen äravgörande för attityden till ämnet. De medel- och högpresterande eleverna visade på en godattityd till ämnet matematik. Matematikuppgifter med diagram eller grafer skapade den mestpositiva affektiva reaktionen hos eleverna och att representationsformer med lågverklighetsförankring skapade negativa affektiva reaktioner hos eleverna

<p>People with positive affect seem to have great advantages in life. Goal achievement, the main cause of well-being for all organisms, seem to be a typical trait of these people. The purpose of this study was to examine (i) what influences positive affect, (ii) the relation between positive affect and goal achievement, and (iii) characteristics of individuals with positive and negative affect. Five individuals with self-rated positive affect and two with negative were interviewed. The responses were classified in fifteen themes. Results showed that positive and negative individuals differed regarding over life time personality type; level of energy, a secure childhood; the base of self-esteem, and attitude. Depending on attitude the informants considered themselves self-fulfilled or not. The factors determining positive affect is in agreement with Lyubomirsky´s theory of primary factors for chronic happiness level. In conclusion, primarily a secure childhood seem to have a significant impact on self-esteem and self-fulfilment, which is the core factor of well-being.</p>