Originally presented as the author's thesis, Zürich, 1962. / Includes bibliographical references (p. [226]-233).

No description available.

Elever med utmanande beteende är inget ovanligt att stöta på inom skolans värld och det är sannolikt något som all fritidspersonal är bekant med. Denna studies syfte var att öka kunskap om hur den verksamma personalen i fritidshemmet förhåller sig till de elever som de menar har ett utmanande beteende och relationsskapandets betydelse i mötet med dessa elever. Studiens fokus vilade på hur fritidspersonalen tolkade begreppet elever med utmanade beteende samt vad fritidspersonalen har för kunskap och erfarenheter inom ämnet. Vidare har fokus legat på vilken vikt relationsskapandet har, samt hur konfliktartade situationer hanteras med dessa elever. Studien har utgått från åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksam personal på fritidshem. Intervjuerna transkriberades samt analyserades med hjälp av analysmetoden tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit det sociokulturella och relationella perspektivet. Studiens slutsats är att fritidspersonalen har erfarenhet av elever de anser har ett utmanande beteende, att relationer är viktigt i mötet med dessa elever samt att lågaffektivt bemötande är en strategi samtliga informanter delvis använder.

Lågaffektivt bemötande (LAB) används inom socialt arbete vid flera olika typer av verksamheter. LAB har främst formats inom en svensk kontext utav psykologen Bo Hejlskov Elvén, han har med hjälp av internationell forskning samt egna erfarenheter format vad som blivit LAB och nu används på allt ifrån skolor till demensboenden. Denna metod har skapat debatt i hur effektiv den faktiskt är, vilka resultat den når och vilka konsekvenser den har. Med detta som bakgrund har jag försökt undersöka metoden närmare. Hur upplever de som använder sig av metoden att den fungerar? Vilka positiva och negativa sidor har den? Fungerar metoden i alla lägen? För att försöka svara på dessa frågor har jag intervjuat sex personer från olika verksamheter och med olika erfarenheter som har gett sin bild utav metoden. Informanterna upplever att LAB är en metod som underlättar i kontakten med människor, att den skapar starkare relationer samt att den har en respektfull framtoning emot individen. Dock finns det negativa sidor med metoden LAB. Det blev tydligt att personer som arbetar med LAB saknar struktur och kunskap inom hur arbetet skall organiseras på verksamheter. Nyckelord: affekt, autism, bemötande, demens, lågaffektiv, uppfattning. / Low-impact response (LIR) is used in a variety of social workplaces. The LIR has mostly been created in a Swedish context by the psychologist Bo Hejlskov Elvén, he has combined international research with his own experiences and created what has become LIR which is now used in places ranging schools to homes for people with dementia. This method has created a debate regarding how efficient it actually is, what results it reaches and to what consequences.Using this as a background, I have tried to understand the method closer. How does the people who use the method experience it? What positive and negative sides does it have? Does it work in all cases? To be able to answer these questions I have interviewed six people from different areas of work and with different amounts of experience, whom have given me their picture of the method. They experience that the method makes work easier in the contact with other people, that it helps them to create stronger relationships and that it as a respectful tone to it. There are negative sides though. It became apparent that the people who work with LIR are missing structure and knowledge in how to organize the work surrounding LIRKeywords: autism, dementia, emotion, low-impact, perception, response.

According to on-going debates from Riksdagen and research from different institutes like Finansinspektionen, young first-time property buyers struggle with their position and possibilities. Due to factors such as lack of work experience or financial assets young first-time buyers holds an unequal position on the housing market. The aim of this study is to make a comparative analysis of how young first-time property buyers experience and manage their room for maneuver in the housing market and how these experiences, actions and feelings can be connected to class and affect. The questions that this study wanted to answer was: How do young first-time buyers experience and express their room for maneuver in the housing market? How do young first-time buyers discuss the problems they encounter and strategies for these solutions? What emotions do young first-time buyers apply to their room of maneuver, the problems, and the solutions? How do they reason about factors that are important for the home purchase? The comparison was made between those who bought in Norrköping and those who bought in Stockholm. The results showed that young first-time property buyers needed to put their career on hold until they had completed their purchase. The result further showed that a lower housing price was an important factor. Saving for the down payment was a large obstacle that for many required a partner. Getting help from their parents to finance the down payment went against their principle of independence, even if it meant a longer time of saving. The choice of place was very important to be able to live a quiet and harmonious life. This meant that some places were actively selected. An urban norm was emphasized by those who bought in Stockholm. Finally lack of knowledge was a major previewed obstacle which created emotions in form of anxiety and nervousness.

I denna uppsats undersöker jag harmonikens betydelse för känslouttrycket av fyra instrumentala verk som re-harmoniserats utifrån låten ”Wake Me Up” av Avicii. Uttryck inom musik har länge intresserat kompositörer och musikpsykologer och gamla synsätt har lagts åt sidan medan nya tagit vid. Musik som är ett abstrakt ämne har försökts att teoretiseras med hjälp av konkreta förklaringsmodeller och frågan om musik i sig har en inneboende känsla kommer i denna studie att undersökas. Syftet med studien är att utforska harmonikens möjligheter och begränsningar när det kommer till att gestalta känslor. Jag har med hjälp av re-harmonisering gestaltat fyra verk med utgångspunkt från ”the affective circumplex” där jag tar hjälp av termerna spänning, valens och affekt. Jag kommer att redogöra för vilka beslut som togs under gestaltningens gång och analysera varför. Avslutningsvis presenterar jag insikter samt reflektioner kopplat till relevant litteratur. Sammanfattningsvis har jag med denna studie kommit till insikt att harmonik är ett väldigt effektivt verktyg för att gestalta känslouttryck i musik, i synnerhet valens. De insikter jag tar med mig från projektet är att olika tonförråd kan behöva nyttjas beroende på relevant känslouttryck, att kontrast i det harmoniska innehållet kan skapa tydlighet i gestaltningen, att register i samband med harmonik är en stark kombination samt att jag upplever att rytmiserande av det harmoniska innehållet i viss mån påverkar graden av spänning (arousal) men enbart marginellt. Jag kom i studien fram till att harmonik tveklöst påverkar valens men att spänning generellt mer är kopplat till det rytmiska innehållet och verkets tempo. Jag ansåg att det här var ett relevant område att undersöka för mig då jag kommer att ha fortsatt användning av insikterna från projektet i min framtida profession som musikproducent, låtskrivare och musiker samt att på sikt eventuellt undervisa i ämnet.

Fremdschämen or Fremdscham, a negative emotion which arises while observing someone behave inappropriately, comes to fame after the turn of the millennium in german speaking countries. There, they name it literally „other‘s shame“ and it becomes obvious that this emotion happens most commonly while watching TV: reality shows, talent shows and bad comedies. The word even makes it to the dictionaries starting 2009, as its use increases unstoppably in everyday language, starting to get used in more and more situations, seemingly as a synonym of embarrassing or shameful. Still, a look in the emotional research on the subject returns exactly zero results as of 2011, leaving open the question as of what this emotion might be, and what it is not. The present wort aims at explaining not only the phenomenon of Fremdschämen, but also the Emotion behind it - Embarrassment -, at a process level. / Bisher blieb die wahrscheinlich universelle Emotion Peinlichkeit unzureichend erforscht. Grundsätzlich beschränkt sich die Forschung zum Thema auf heuristische Erklärungsansätze und die Empirie auf lustige Methoden, diese Emotion zu erzeugen. Die Prozesse hinter der Entstehung der Emotion sind bis dato weitestgehend vernachlässigt worden und haben kaum Berücksichtigung in der Forschung gefunden. Zudem gerieten in den letzten Jahren die meisten existierenden Erklärungsansätze unter Druck, als die ersten Fragen zum Thema Fremdscham bzw. Fremdschämen in einen wissenschaftlichen Rahmen gestellt wurden. Denn die offensichtliche phänomenologische Ähnlichkeit von Peinlichkeit und Fremdschämen kann von keinem der bisherigen Erklärungsansätze widerspruchsfrei durchleuchtet werden. Dies liegt unter anderen Dingen auch darin begründet, dass selbst die Emotion Peinlichkeit kaum auf Prozessebene erforscht wurde. In dieser Arbeit wird daher ein neues Verständnis der Emotion Peinlichkeit angestrebt. Eines, bei dem Fremdscham Berücksichtigung findet und das dieses Phänomen ohne Denkakrobatik befriedigend erklären kann. Ein Prozessmodell für die Entstehung von Peinlichkeit, das ebenso Fremdscham miteinschließt, wird vorgestellt.

The aim of this thesis is to explore and analyze what the effects capoeira has on its practitioners when it comes to how it interacts in their everyday life, what capoeira means to them, what feelings they attach to the practice and what meaning they make of the historical aspect of capoeira. This study is based on 7 interviews with people who practice capoeira and 2 observations of capoeira training. The main theoretical framework applied in the thesis is phenomenology, with an overall focus on the phenomenology of the body, as well as critical race theory. The result shows that the impact on the practitioner was positive not only when it came to the physical aspect of working out, but gave them an insight regarding differences between the two cultures. The one they live their lives in, and the one capoeira offered them. The discussion highlights how the practitioners valuing capoeira as something positive that enriched their lives, but also became a tool that made them reflect on their role as consumers of a culture rooted in oppression.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med barns känslomässiga utbrott i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatetvisar att lågaffektivt bemötande ses som den mest lämpade metoden för att bemöta barn i affekt. Det framkommer att det krävs ett förebyggande arbete till att förhindra att barn hamnar i affekt, genom att barnen ska få verktyg att hantera sina känslor. Studiens slutsats är att förskollärares förhållningssätt är avgörande för att stötta barn i känslomässiga utbrott. Förhållningssättet hos förskollärarna blir viktigt för att kunna bemöta barnen på ett respektfullt sätt och för att kunna sätta sig in i barnens känslor.

No description available.