Lågaffektivt bemötande (LAB) används inom socialt arbete vid flera olika typer av verksamheter. LAB har främst formats inom en svensk kontext utav psykologen Bo Hejlskov Elvén, han har med hjälp av internationell forskning samt egna erfarenheter format vad som blivit LAB och nu används på allt ifrån skolor till demensboenden. Denna metod har skapat debatt i hur effektiv den faktiskt är, vilka resultat den når och vilka konsekvenser den har. Med detta som bakgrund har jag försökt undersöka metoden närmare. Hur upplever de som använder sig av metoden att den fungerar? Vilka positiva och negativa sidor har den? Fungerar metoden i alla lägen? För att försöka svara på dessa frågor har jag intervjuat sex personer från olika verksamheter och med olika erfarenheter som har gett sin bild utav metoden. Informanterna upplever att LAB är en metod som underlättar i kontakten med människor, att den skapar starkare relationer samt att den har en respektfull framtoning emot individen. Dock finns det negativa sidor med metoden LAB. Det blev tydligt att personer som arbetar med LAB saknar struktur och kunskap inom hur arbetet skall organiseras på verksamheter. Nyckelord: affekt, autism, bemötande, demens, lågaffektiv, uppfattning. / Low-impact response (LIR) is used in a variety of social workplaces. The LIR has mostly been created in a Swedish context by the psychologist Bo Hejlskov Elvén, he has combined international research with his own experiences and created what has become LIR which is now used in places ranging schools to homes for people with dementia. This method has created a debate regarding how efficient it actually is, what results it reaches and to what consequences.Using this as a background, I have tried to understand the method closer. How does the people who use the method experience it? What positive and negative sides does it have? Does it work in all cases? To be able to answer these questions I have interviewed six people from different areas of work and with different amounts of experience, whom have given me their picture of the method. They experience that the method makes work easier in the contact with other people, that it helps them to create stronger relationships and that it as a respectful tone to it. There are negative sides though. It became apparent that the people who work with LIR are missing structure and knowledge in how to organize the work surrounding LIRKeywords: autism, dementia, emotion, low-impact, perception, response.

Denna kvalitativa studie undersöker förskollärarnas åsikter och erfarenheter av affekt och affektsituationer samt deras syn på det stöd de erhåller från verksamheten för att effektivt bemöta barn i affekt. Genom semistrukturerade intervjuer har åsikter, strategier och uppfattningar samlats in från erfarna förskollärare. Analysen av datamaterialet syftar till att ge en djupare förståelse för förskollärarnas perspektiv kring affekt och bemötande av barn i affekt, samt deras uppfattning om stödet från verksamheten. Resultaten förväntas bidra till diskussionen om förbättringar av stöd och resurser för att främja en effektiv hantering av barn i affekt. Genom att belysa förskollärarnas erfarenheter och perspektiv kan studien öka medvetenheten och kunskapen om bemötandet av barn i affekt, vilket i sin tur kan leda till utveckling av arbetsmetoder och stöd inom förskolans verksamhet.

My degree project will be about individualized education, focusing on students with readingand writing difficulties in combination with ADHD. The interest in teaching students withdifferent functional variations is large and hence my choice of subject. The purpose of thiswork is to see what methods 2 educators that teaches in a remedial class, grade 4-6, have attheir disposal to support students with reading and writing difficulties and how these methodsare applied in practice. The theoretical starting points are the socio-cultural perspective andthe low-impact pedagogy. To see how my theories, work in practice, I have chosen to observea. These were conducted in a special class with 5-6 students per occasion. In this group, thereare two teachers. In the result part of the study I analyse specific situations in order to see ifand, if so, how the teachers work in the line with the aforementioned theoretical perspectives.The low-level pedagogy has an important part in teaching and social interaction. If the pupilshave faith in the educators, they create a prerequisite for further development in the students. / Mitt examensarbete handlar om individanpassad undervisning med fokus på elever med läs-och skrivsvårigheter i kombination med ADHD. Intresset att undervisa elever med olikafunktionsvariationer är stort och därav mitt val av ämne. Syftet med detta arbete är att se vilkametoder 2 pedagogerna som undervisar en specialklass i åk 4-6, har till sitt förfogande för attstötta elever med läs- och skrivsvårigheter, samt hur dessa metoder tillämpas i praktiken. Deteoretiska utgångspunkter jag utgår från är det sociokulturella perspektivet samt denlågaffektiva pedagogiken. Det sociokulturella perspektivet utgår från Vygotskijs teori om hursamspel formar människans beteende och är ur ett individperspektiv. Lågaffektiv pedagogikär ur ett utvecklings- och neuropsykologiskt perspektiv. För att kunna se hur mina teorierfungerar i praktiken har jag valt att göra klassrumsobservationer . Observationerna utfördes ien specialklass med 5-6 elever per tillfälle. I denna grupp är det två pedagoger som bedriverundervisningen. I min resultatdel analyseras specifika situationer som utspelat sig underobservationen samt vad jag ser för kopplingar mellan pedagogernas agerande och de tidigarenämnda teorierna. Den lågaffektiva pedagogiken har en viktig roll i undervisningen och detsociala samspelet. Har eleverna tilltro till pedagogerna skapar man en förutsättning för vidareutveckling hos eleverna.

This essay contains the methods that I as an educator can work with and what methods that affect students with problematic behavior in education. As well as the support that I receive from management and guardians. In my essay I will describe a working day for me in which I will discuss a boy with problematic behavior. He and we us educators fail time after time at school and the leisure center and I as an educator don’t know how to give the right support and adjustments to help him. The purpose is that I gain knowledge and to find strategies on how to help students like him to give right support and adjustments to get these students the best possible education. The primary questions: what can I as an educator do and which are the given recommendations to prevent problems, help and include students with these behaviors? What kind of support do the individual teacher need from management and guardians to work effectively with these students? What difficulties may be associated with the implementation of these recommendation in practice? As research method I will write a scientific essay where I will investigate and reflect by connecting theories and other thoughts with my own thoughts and experiences. In my theoretical reflections I coyness on the low effective method that Bo Hejlskov Elvén established but I will also describe the difficulties to apply this in practicality / Denna essä handlar om vilka metoder jag som pedagog kan arbeta med och vad som påverkar elever med problemskapande beteende i skolan samt vikten av att få stöd av ledning och vårdnadshavare. I min berättelse beskriver jag en arbetsdag för mig där jag berättar om en pojke som har problemskapande beteende. Han och vi misslyckas gång på gång under tiden i skolan och på fritidshemmet och jag som pedagog vet inte hur jag ska ge rätt stöd och anpassningar för att hjälpa honom.  Syftet är att jag ska få kunskap och finna strategier för att kunna hjälpa dessa elever samt ge dem rätt stöd och anpassningar för att få en så bra skolgång som möjligt. De primära frågorna är: Vad kan jag som pedagog göra och vilka är de tongivande rekommendationerna idag för att förebygga problem, hjälpa och inkludera elever med problemskapande beteende? Vilket slags stöd behöver den enskilde läraren från skolledning och vårdnadshavare för att kunna arbeta effektivt med dessa elever? Vilka eventuella svårigheter kan vara förknippade med implementeringen av dessa rekommendationer i praktiken? Som undersökningsmetod har jag skrivit en vetenskaplig essä där jag kommer att undersöka och reflektera genom att koppla till teorier och andras tankar samt egna tankar och erfarenheter. I min teoretiska reflektion fokuseras det mycket på den lågaffektiva metoden som Bo Hejlskov Elvèn står bakom men jag kommer också att beskriva svårigheter med den i praktiken.