<p>Många av dagens miljöproblem är kopplade till urbana områden. I strävan efter att nå en</p><p>ekologisk hållbar utveckling är det av stor vikt att städerna för ett aktivt miljöarbete. Sedan</p><p>1970-talet har EU arbetat med miljöfrågor och utarbetat flera strategier för hur en hållbar</p><p>stadsmiljö ska uppnås i Europas städer. Under senare år har allt fler av länderna i Europa</p><p>anslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemsländerna. För</p><p>medlemsstater inom den Europeiska unionen som ännu inte har ett välutvecklat miljöarbete</p><p>har EU en viktig roll att spela. Genom att unionen ställer krav samt ger riktlinjer och bidrag</p><p>för utveckling av miljöarbete sker successiva framsteg inom detta område.</p><p>I denna uppsats har vi undersökt hur miljöarbetet i två medelstora städer i Sverige och Polen</p><p>ser ut, samt hur det påverkas av EU:s miljödirektiv. Undersökningen utgörs av en komparativ</p><p>analys av städernas miljöarbete. Det material som vi främst använt oss av är intervjuer med</p><p>personer som arbetar med miljöfrågor inom respektive stads lokala myndigheter. Dessutom</p><p>har vi undersökt båda städernas översiktsplaner. Begrepp som är av betydelse i uppsatsen är</p><p>hållbar utveckling, ekologisk modernisering samt Polluters Pay Principle. Inom EU:s</p><p>miljöpolitik har vi valt att inrikta oss på områden som är relevanta för miljöarbetet i städer. De</p><p>områden som innefattas i arbetet är renare luft, avfallshantering, vattenskydd och avlopp samt</p><p>energi.</p><p>En viktig slutsats vi dragit utifrån det material vi använt är att miljöarbetet i den polska staden</p><p>Opole styrs mer av EU:s miljödirektiv än det i Örebro. Detta har att göra med att miljöarbetet</p><p>i Örebro ligger långt fram i utvecklingen och EU:s direktiv i flera fall uppfattas som</p><p>otillräckliga. Örebro kommuns egna mål innebär alltså i flera avseenden strängare krav än</p><p>EU:s direktiv. Ett resultat av detta är att insikten om EU:s miljödirektiv är mycket lägre i</p><p>Örebro jämfört med Opole, där större delen av miljöarbetet styrs utifrån direktiven. En annan</p><p>betydande slutsats vi kommit fram till är att miljöfrågans omfång ses ur olika perspektiv i</p><p>Örebro och Opole. I Örebro finns mer utrymme för en global syn, där klimatfrågan står i</p><p>fokus, medan miljöarbetet i Opole har en mer lokal inriktning. I och med Polens inträde i EU</p><p>har miljöarbetet i landet tagit fart, inte minst på lokal nivå. Allteftersom de lokala</p><p>miljöproblemen i Opole åtgärdas kan fler av skillnaderna mellan städernas miljöarbete</p><p>komma att suddas ut. Redan idag, vilket vi kommit fram till i detta arbete, finns trots</p><p>skillnaderna även flera likheter i städernas miljöarbete.</p>

Många av dagens miljöproblem är kopplade till urbana områden. I strävan efter att nå en ekologisk hållbar utveckling är det av stor vikt att städerna för ett aktivt miljöarbete. Sedan 1970-talet har EU arbetat med miljöfrågor och utarbetat flera strategier för hur en hållbar stadsmiljö ska uppnås i Europas städer. Under senare år har allt fler av länderna i Europa anslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemsländerna. För medlemsstater inom den Europeiska unionen som ännu inte har ett välutvecklat miljöarbete har EU en viktig roll att spela. Genom att unionen ställer krav samt ger riktlinjer och bidrag för utveckling av miljöarbete sker successiva framsteg inom detta område. I denna uppsats har vi undersökt hur miljöarbetet i två medelstora städer i Sverige och Polen ser ut, samt hur det påverkas av EU:s miljödirektiv. Undersökningen utgörs av en komparativ analys av städernas miljöarbete. Det material som vi främst använt oss av är intervjuer med personer som arbetar med miljöfrågor inom respektive stads lokala myndigheter. Dessutom har vi undersökt båda städernas översiktsplaner. Begrepp som är av betydelse i uppsatsen är hållbar utveckling, ekologisk modernisering samt Polluters Pay Principle. Inom EU:s miljöpolitik har vi valt att inrikta oss på områden som är relevanta för miljöarbetet i städer. De områden som innefattas i arbetet är renare luft, avfallshantering, vattenskydd och avlopp samt energi. En viktig slutsats vi dragit utifrån det material vi använt är att miljöarbetet i den polska staden Opole styrs mer av EU:s miljödirektiv än det i Örebro. Detta har att göra med att miljöarbetet i Örebro ligger långt fram i utvecklingen och EU:s direktiv i flera fall uppfattas som otillräckliga. Örebro kommuns egna mål innebär alltså i flera avseenden strängare krav än EU:s direktiv. Ett resultat av detta är att insikten om EU:s miljödirektiv är mycket lägre i Örebro jämfört med Opole, där större delen av miljöarbetet styrs utifrån direktiven. En annan betydande slutsats vi kommit fram till är att miljöfrågans omfång ses ur olika perspektiv i Örebro och Opole. I Örebro finns mer utrymme för en global syn, där klimatfrågan står i fokus, medan miljöarbetet i Opole har en mer lokal inriktning. I och med Polens inträde i EU har miljöarbetet i landet tagit fart, inte minst på lokal nivå. Allteftersom de lokala miljöproblemen i Opole åtgärdas kan fler av skillnaderna mellan städernas miljöarbete komma att suddas ut. Redan idag, vilket vi kommit fram till i detta arbete, finns trots skillnaderna även flera likheter i städernas miljöarbete.

Les préoccupations de développement durable en milieu rural procèdent du premier principe de Rio qui envisage le droit aux êtres humains à une vie saine et productive en harmonie avec la nature étant donné le niveau de détérioration continue des écosystèmes. Les perceptions qui estiment que chaque territoire détient les ingrédients d'une réponse locale à ses propres enjeux de développement circonscrivent ainsi a priori les besoins de développement d'une collectivité au patrimoine de son territoire. Appréhender la problématique du développement d'une collectivité dans ce contexte revient à effectuer une lecture territoriale des enjeux. Dès lors, il se pose le problème d'échelle d'analyse. Aussi, Action 21 de Rio repose, à son chapitre 28, sur la responsabilité de la compréhension des enjeux ainsi que des initiatives à entreprendre pour améliorer les conditions de vie des communautés résidentes. La population devient ainsi incontournable pour toute recherche scientifique. L'articulation de méthodes favorisant l'implication de la population visée par la recherche est nécessaire. Cette thèse se veut d'apporter une contribution sur les deux aspects. Le développement rural en Afrique subsaharienne en général et en Guinée en particulier, est d'abord et avant tout un enjeu politique. En effet, la politique de désengagement qui a précédé et celle de décentralisation induite au début de 1992, responsabilisent les collectivités rurales par rapport à leur développement. Ceci constitue à la fois une rupture avec les politiques centralistes et une aventure dans une politique nouvelle qui remet en cause le système de gouvernance administrative et territoriale. Autant la typologie des acteurs qui entrent en enjeu, leur caractérisation, leur engagement ainsi que l'articulation du pouvoir sont des déterminants des assises territoriales et environnementales. Elle constitue le cadre théorique développé dans cette thèse à travers une recherche documentaire et une analyse critique de la littérature. Dans le cadre d'une approche globale qui intègre le contexte et les différentes préoccupations du développement, l'analyse des enjeux de développement d'une collectivité rurale en rapport avec les principes de Rio à l'échelle de terroir est l'objectif principal de cette thèse. Il s'agit : (1) de cerner la construction sociale du terroir et (2) d'appréhender le territoire dans sa diversité biophysique pour relever les enjeux de développement et d'identifier les axes d'intervention qui s'inspirent des orientations de l'Agenda 21 local. La première démarche s'appuie sur les approches d'implication de la population dans la recherche. Elle est formalisée sous le paradigme de recherche participative. Basé sur des concertations à deux niveaux: (i) la réunion publique, regroupant l'ensemble des acteurs pour une analyse globale de la situation à l'échelle locale et (ii) des entretiens par entités communautaires élémentaires pour obtenir la compréhension détaillée de la situation. La seconde démarche concerne l'appréhension du territoire et sa dynamique environnementale. Elle emploie les enquêtes de terrain, la télédétection et le SIG. La réalisation de cette thèse constitue une contribution à l'appréhension du spatial et de l'environnement qui sont essentielles à la réalisation du développement communautaire dans une perspective de développement durable. Elle donne une compréhension d'ensemble des enjeux du développement en milieu rural et identifie les grands chantiers à poursuivre. Elle permet, en outre, la prise en compte systématique des enjeux environnementaux, socioéconomiques et territoriaux qui respectent les orientations de l'Agenda 21. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : développement durable, Afrique subsaharienne, territoire, terroir, collectivités rurales, échelle d'analyse, enjeux, Agenda 21, décentralisation, développement local.

<p>Denna studie är en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar på och hur genomförandet av mål ser ut. Jag har i min undersökning utgått från en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns målformuleringar och målgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgångspunkter. Studien syftar även till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mål som kan kopplas till detta arbete. </p><p>Det som framkom avmin undersökning är att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsområden och visioner till stor del utgått från kommunens tidigare miljöarbete. Det största inflytandet från högre nivå kommer framförallt från det nationella planet. De fyra av" Det Naturliga Steget" utformade systemvillkoren tillsammans med övergripande mål från propositionen 1990/91:90 är de som framstår mest. </p><p>Resultat av genomförande av de mål som ingår i denna studie är av olika karaktär. För målen"Produktion av el och värme i Linköping ska ske med minst 75 % förnyelsebara energikällor", och "Kretsloppsanpassade fjärr- och närvärmesystem ska ha börjat byggas ut i större orter som Linghem, Vikingstad och Sturefors. Fjärrvärmenätet i staden och dess ytterområden ska ha kompletterats", har åtgärderna lett till att fjärrvärmekunderna ökat kraftigt samtidigt som produktionen av energi som sker med förnyelsebara energikällor ökat. Resultaten från de åtgärder som satts in för målet "Ytterligare tio vindkraftverk ska har uppförts i Linköpings kommun", går inte att påvisa. Detta beror på att inga insatser i form av uppbyggnad av fler vindkraftverk skett då Linköping inte har tillräckliga vindförhållanden. För det sista målet som utreds under energiområdet, "Elförbrukningen per invånare ska ha minskat med 15 % jämfört med 1996", finns inte heller några direkta resultat att påvisa. De åtgärder som emellertid genomförts för detta mål har visat sig vara bristfälliga och för få och leder inte till att målet kommer att uppnås. Dessa åtgärder är inte enligt min undersökning ett steg mot en hållbar utveckling. För att nå upp till målet inom avsatt tid bör nya åtgärder planeras. Tre av de fyra målens insatser i form av åtgärder kan som ett första steg sägas i leda mot en långsiktigt hållbar utveckling.</p>

Hur vi än lever våra liv så påverkar det alltid naturen runt omkring oss på något sätt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utsträckningar inverkar på naturen. Idag pågår en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som människors fotavtryck har satt på Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utsträckning beror på våra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har påbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hållbara samhällen. I det här arbetet jämförs två aktörers texter angående deras relation till naturen. Aktörerna är Mohawkindianen Tom Porter samt Förenta Nationernas tre styrdokument: Riodeklarationen, Agenda 21 samt Skogsprinciperna, och de är båda deltagare i den globala miljödebatten. Deras relation till naturen kommer även att sättas i relation till världsbilder och kulturella kontexter samt förståelse kring texternas uppkomst. Resultatet visar att de två aktörernas relation till naturen och världsbilder i stort sett är varandras motsatser, vilket kan förstås utifrån bakgrunden till respektive kulturella kontexter där skapelseberättelsen och den vetenskapliga revolutionen är av betydelse. Även orsaken till texternas uppkomst utgör skillnader som bottnar i hur människans relation till naturen gestaltar sig.

Univ., Diss--Aachen, 2004.

Univ., Diss--Tübingen, 2002.

Submitted by Edileide Reis (leyde-landy@hotmail.com) on 2013-04-10T16:17:54Z No. of bitstreams: 1 Maria.pdf: 1538165 bytes, checksum: b4d36fb68393d1b3d1196aa798a0927e (MD5) / Approved for entry into archive by Rodrigo Meirelles(rodrigomei@ufba.br) on 2013-04-13T19:51:48Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Maria.pdf: 1538165 bytes, checksum: b4d36fb68393d1b3d1196aa798a0927e (MD5) / Made available in DSpace on 2013-04-13T19:51:48Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Maria.pdf: 1538165 bytes, checksum: b4d36fb68393d1b3d1196aa798a0927e (MD5) Previous issue date: 2008 / O estudo tem como objetivo geral avaliar a gestão dos resíduos de construção civil,na cidade de Salvador, com a perspectiva de identificar soluções factíveis e práticas para que o Município de Salvador possa efetivamente contribuir para uma gestão ambiental diferenciada dos resíduos da construção civil a partir da Resolução CONAMA nº. 307/2002. Preocupada com os efeitos poluentes que podem ser causados pela ação do homem, e visando ser uma ferramenta de modernização no que se refere à gestão desses resíduos, a Resolução CONAMA nº. 307/2002, direciona essa atribuição não só para os governos municipais e o Distrito Federal, como para o setor privado, uma vez que são responsáveis pela sua geração ou coresponsáveis pela sua gestão. Este estudo foi realizado junto aos Órgãos envolvidos na GRCC como ambiente de análise empírica, e adotou o método de abordagem qualitativa. A revisão bibliográfica contempla a Agenda 21 para a Construção Civil, que trata de construção sustentável e traz uma inovação no conceito da gestão do resíduo da construção civil, como também foram utilizados estudos que analisam o cenário nacional da gestão de resíduos da construção civil. Como o resíduo da construção civil é um tipo de resíduo urbano, o Poder Público Municipal deve atuar como o grande articulador e coordenador de todos os agentes envolvidos na gestão de resíduos da construção civil, induzir práticas previstas em políticas públicas que objetivam desenvolver a cultura de preservação ambiental, que estimulem a capacitação, a educação ambiental, à reciclagem, o reaproveitamento e a não geração dos resíduos da construção civil. Também estimular a produção de edificações duráveis e ecologicamente sustentáveis a fim de contribuir para a GRCC. Contudo, o estudo empírico demonstra que essa meta não está sendo cumprida pelos agentes envolvidos na gestão dos resíduos da construção civil no Município de Salvador. / Salvador

Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Filosofia e Ciências Humanas. Programa de Pós-Graduação em Sociologia Política. / Made available in DSpace on 2013-07-16T02:14:39Z (GMT). No. of bitstreams: 1 224732.pdf: 928577 bytes, checksum: bc3252a5e6dac9ba3191b0b832f816c7 (MD5)

Submitted by Rosa Assis (rosa_assis@yahoo.com.br) on 2016-10-05T14:32:05Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Sandra Medina Benini.pdf: 50004901 bytes, checksum: 7d632fff48ed7733df055dfd051ad5b8 (MD5) / Approved for entry into archive by Paola Damato (repositorio@mackenzie.br) on 2016-10-25T14:21:18Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Sandra Medina Benini.pdf: 50004901 bytes, checksum: 7d632fff48ed7733df055dfd051ad5b8 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-10-25T14:21:19Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Sandra Medina Benini.pdf: 50004901 bytes, checksum: 7d632fff48ed7733df055dfd051ad5b8 (MD5) Previous issue date: 2016-04-26 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This thesis aimed to analyze if Agenda 21 of Estância Turística de Tupã/SP as governance tool, could contribute to improving the environmental quality of the urban space. Concerning that governance means the state's capacity to implement public policies, to meet the social demands pivotally to the Government's decision, through active mechanisms and procedures. Also, that good governance can be assessed by the quality of public services. For the development of this research, it was adopted reference parameters of the governance process, searching for the use of policy instruments such as Agenda 21 and the Plan Director, considering the dialogue of public managers with social characters and the intervention of the public prosecutor. Thus, to assess good governance, planning and management of public green areas were used as a qualitative parameter in Estância Turística de Tupã/SP. As methodological procedure, qualitative research was chosen, in which the empirical construction was bounded by the concrete and historical realities that show the social, technical and policy in public management (period 2001-2016). In conclusion, the present research has found that the process of Agenda 21 adopted in public management between 2005/2008 and 2009/2012, not only subsidized, but also legitimized the implementation of the Master Plan and its possibilities in several actions ensuring effective of good governance. / Esta tese teve por objetivo analisar se Agenda 21 da Estância Turística de Tupã/SP, enquanto instrumento de governança, poderia contribuir para melhoria da qualidade ambiental do espaço urbano. Considerando que a governança é a capacidade do Estado de implementar políticas públicas, atender as demandas sociais de modo articulado à decisão do Governo, por intermédio de mecanismos e procedimentos participativos. E ainda, que a boa governança, pode ser aferida pela qualidade dos serviços públicos. Para o desenvolvimento desta pesquisa, adotou-se como parâmetro de referência do processo de governança, investigação da utilização de instrumentos de políticas públicas como a Agenda 21 e o Plano de Diretor, considerando a interlocução dos gestores públicos com os atores sociais e a intervenção do Ministério Público. Nesta lógica, para aferir a boa governança, utilizou-se como parâmetro qualitativo o planejamento e gestão das áreas verdes públicas na Estância Turística de Tupã/SP. Como procedimento metodológico, optou-se por uma pesquisa qualitativa, onde a construção empírica foi delimitada pelas realidades concretas e históricas, que retratam o contexto social, técnico e político na administração pública (período de 2001 a 2016). Desta forma, a pesquisa constatou que o processo de Agenda 21 adotado nas gestões públicas que compreendem o período entre 2005/2008 e 2009/2012, não apenas subsidiou, como também legitimou a implementação do Plano Diretor e seus desdobramentos em diversas ações, assegurando assim, efetividade da boa governança.