The aim of this doctoral thesis is to explore the position, and the restrictions and possibilities for action available to children in a Swedish mainstream school class. With focus on everyday activities the questions generated were: whether being a member of a specific school class has significance; how the children position themselves in negotiations of time and space; in what manner the children can claim, and be granted, command over their school day activities; and what happens when the adults’ right to control becomes visible. The main data are fieldnotes generated through participant observation where the researcher was positioned as a student participating in the children’s activities. Two theoretical discussions underpin this study, the concept of generation which is used to explore the relationship between children and adults in school at a general level, and positioning theory which is used to understand the multiplicity and fluidity of this relationship on the individual and specific level. It was found that the children’s positioning in relation to the adults in school occurs within two relationships, generational and institutional, and that the two merge and reinforce one another. While the institutional relationship orders the staff–student positioning in school activities the participants are producing and reproducing the generational categories of children and adults, linking this to a generational order. It is further shown that in relation to this the children may be positioned both as vulnerable and incomplete children and as professional pupils. The positioning as professional pupil indicates that although the children are positioned as subordinate within both relationships, this subordination does not exclude children agency. In the study class the teacher encourages agency and the children are found to be active in their positioning, in their participation and in their schooling. / Syftet med denna avhandling är att undersöka barns plats i en vanlig svensk skolklass och de begränsningar och möjligheter för handling som finns för dem. Med fokus på dagliga aktiviteter genererades frågor gällande om tillhörigheten i en specifik skolklass har betydelse för barnens positionering och agens; hur barnen positionerar sig i relation till tid och rum; på vilket sätt barnen kan göra anspråk på, och beviljas, kontroll över sina skolaktiviteter; samt i vilka situationer och vad som händer när de vuxnas rätt till kontroll blir synlig. Det huvudsakliga materialet i denna etnografiska studie är fältanteckningar som genererades genom deltagande observation då forskaren var positionerad som elev och deltog i barnens dagliga aktiviteter både i och utanför klassrummet. Studien baseras på två teoretiska resonemang, begreppet generation, som används till att utforska relationen mellan barn och vuxna i skolan på en generell nivå, och positioneringsteori som används för att undersöka mångfalden och rörligheten i relationen på individuell och specifik nivå. I avhandlingen visas att barnens positionering relativt de vuxna i skolan försiggår inom två olika relationer, generationell och institutionell, och at dessa förenas och förstärker varandra. Medan den institutionella relationen ordnar elev–personal positioneringen i skolaktiviteter, så producerar och reproducerar deltagarna de generationella kategorierna barn och vuxna, kopplat till den generationella ordningen. Vidare visas att i relation till detta så kan barnen bli positionerade både som sårbara och ofullständiga barn och som professionella elever. Att barnen positioneras som professionella elever tyder på att även om barnen är positionerade som underordnade i båda relationerna så utesluter inte denna underordning barnens agens. I den studerade klassen uppmuntrar läraren agens och barnen visar sig vara aktiva i sin positionering, sitt deltagande och i sin skolgång.

År 1972 skickade NASA upp en rymdsond, kallad Pioneer 10, ut i rymden med en bild fastsatt på sondens utsida. Bilden var ett meddelande till utomjordiska varelser och illustrerade information om människan och jorden. Med bilden som en visuell utgångspunkt har jag designat en workshop för åtta gymnasielever i två olika grupper som fått i uppgift att skapa en animation att skicka upp i en rymdsond idag. Genom att omformulera den digitala berättelsens metod har jag velat undersöka hur deltagarnas process och animation kommer att formas om utgångspunkten är visuell.   Jag har utifrån mina didaktiska designval undersökt vad deltagarna har gjort för egna val, material och tillvägagångsätt de använt sig av. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, filmmaterial, fotografier och fältanteckningar samt analyserat deltagarnas animationer. Genom att använda mig av den multimodala diskursanalysen som teori har jag fått en inblick i hur deltagarna genom förhandlingar i diskussioner tolkar tecken och bygger upp idéer. I analysen framkommer hur de kommunicerar genom olika resurser som bygger upp ramar för hur handlingen konstrueras i animationen. Handlingen, tematiken i animationen, har kretsat kring var vi bor i Vintergatan, evolutionen, fortplantning och klimatskillnader etc. Under en och en halv dag har deltagarna utifrån en idé gjort ett bildmanus, lärt sig alla moment och till sist animerat en kortfilm. Dessa animationer har jag valt att visa upp på vårutställningen på Konstfack som den gestaltande delen i mitt arbete. Jag har även formgivit en affisch som ringar in den didaktiska designen och deltagarnas arbete i processen.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklädningskläder som pedagogiskt material i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och består av fallstudier från tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollärare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklädningskläder kan ha för barn i förskolan. Vi har även undersökt på vilket sätt placering och utbud av utklädningskläder kan påverka barns användande av dem. Med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklädningskläder fått liv och gjort saker med barnen. Resultatet visar att utklädningskläder kan fungera som en inspirerande och medbestämmande deltagare i barns lek. Vi har även sett hur materialet blivit ett redskap i barns tillblivelseprocesser när de gått in i roller och utforskat olika identiteter. Ett bra utbud av utklädningskläder kännetecknas enligt denna studie av en mångfald av föränderliga kläder i gott skick och rätt storlek. Utöver detta bör materialet förvaras tillgängligt för barnen för att locka, utmana och inspirera till lek.

Thèse--Upsala. / "Bibliographie": p. 277-294.

This study concerns three necklaces, found in three women’s graves in the Viking age city Birka, placed on the island Björkö in the lake Mälaren. The necklaces are well ornate with pearls of carnelian, rock crystal, glass and amber, as well as silver pendants in the shape of for example animals, chairs and crosses.                                                                                    The aim is to examine what purpose the necklaces and their pendants had in its contemporary time, as well as to examine the purpose and possible religious role of the women who owned the necklaces. In order to examine this the graves with the necklaces will also be compared with so called “völvegraves”, which are graves meant for völvor, vǫlur, women who were fortune-tellers. The graves are compared since a hypothesis have been formed, and through a hypothethico-deduction method I hope to see if the aim of this study can be answered. Delimitations are that not all pendants from the necklaces will be used, only categories that will bring forth an analysis as well a discussion. Only two of three völvegraves will take part in the study, since one of them needs more interpretation and analysis.                The study showed similarities between the graves with the necklaces and the völvegraves, which supports a positive outcome of the method. The major differences between the graves were the objects interpreted as ritual, the staff and the necklaces. However, since a hypothethico-deduction theory can be limited, the discussion also focused on the pendants of the necklaces, and what they can say about function and worth. Since the pendants show a connection to the god Oden, I concluded that the necklaces were used as religious objects, and that the women possibly could have had the role of a gydja, but that they had Oden as their main God. I also concluded that the women were connected to vǫlur through the connection to Oden as well as chair pendants, but that the women with the necklaces probably were not vǫlur.

Temat i detta kandidatarbete beröretik, publik och agens. Med detta i åtanke har vi försökt skapa ettnytt sätt att göra en radiodokumentärpå. Vi har använt oss utav transmedialt berättande för en ideal publik. Med hjälp av olika designmetoder har vi försökt skapa ett rum där narrativet ska utspela sig i. Till EXIT-utställningenpå Blekinge Tekniska Högskolahar vi gjort en visuell utformning utav detta rum. I processens gång har vi tittat på tio förhör med en gärningsman som blev dömd och skyldig till olaga tvång och grovt olaga tvång. Resultatet av detta är en cirka 15 minuter lång modern dokumentärsom är en historisk återskapning av vad som hände under förhörentillsammans med gärningsmannen. Mycket av våra diskussioneroch vali vår designprocesshar handlat om och kring etiska beslut som har kommit att forma hur vår dokumentär för sitt narrativ.

No description available.

Hur kan hyperobjekt och critical design kombineras för att ge en bredare förståelse av människans påverkan på vatten, och till mindre del vind, i bäckar, åar och andra kroppar av vatten? I mitt kandidatarbete har jag siktat på att kombinera critical design och hyperobjekt och försökt sätta dem sida vid sida genom analys och reflektion av Dunne & Raby (u.d.) och Morton (2013) (och ett flertal andra artiklar relaterade till ämnet) som nära relaterade ämnen för att förenkla och konkretisera dem. Genom visualisering vill jag visa hur naturen har en egen agens, och hur vi som människor påverkar denna vilja. Genom en artefakt som tar vinden och vattnets kraft och ger den form på ett papper hjälper jag att visa naturens agens. De gestaltningar som jag får fram fungerar som åskådarens inblick i naturens vilja, ett fönster för att förstå naturen på ett sätt som hen inte har gjort förut. “Naturens vilja” förklaras genom historiska och geologiska fenomen och hur vi människor som ett enat samhälle påverkar den. I kandidatarbetet tar jag även upp relaterad litteratur för att ge en inblick i hur dessa ämnen ses av forsknings och filosofi-samhället. Detta för att kunna relatera mitt arbete till andras mer än bara visuellt och ytligt. Jag hoppas med denna artikel att vårt samhälle kan förstå vår påverkan på naturen på ett nytt sätt, eller att den förändrar en persons synvinkel om ens en gnutta. Den ska inte tvinga till förändring, men snarare leda till upplysning och kritiskt tänkande hos individen. Slutligen tas vidare forskning och inspiration upp, detta för att bygga vidare min gestaltning och forskning för framtida arbeten, och därefter summeras mitt arbete med retrospektiv. / How can hyperobjects and critical design be combined to give a broader understanding of man’s influence on water and wind in rivers and other kinds of bodies of water. This article has aimed to combine critical design and hyperobjects and tried to put them side to side through analysis and reflection of Dunne & Raby (n.d) and Morton (2013) (and a number of other articles related to the theme) as closely related things to simplify and concretize two broad themes. Through visualisation I show how nature has its own agency, and how we as humans influence this will. Through an artefact that picks up water and wind’s force and gives it form on a piece of paper I help show nature’s agency. The pictures I create work as the viewer’s window into nature’s will, a window to understand nature in a way that they have not before. “Nature’s will” is explained through historical and geological phenomena and how we as a human society influence this will. The article also brings up related literature to give an idea how these themes are viewed by the science and philosophy communities. With this article I hope that our society can understand what influences nature in new ways, or that it changes a person's way of viewing things, even if just a little. It does not aim to force change, but rather hopes to enlightenment and critical thinking in the individual. Finally, further research and inspiration is brought forward, to build upon my design work and research for future work. My work is summarized in a retrospective after this.

Denna studies syfte var att undersöka hur undervisning för hållbar utveckling skrivs fram i publikationerna Läroplan för förskola Lpfö18 (2018) samt I Ur och Skur: Upplevelsebaserat lärande i praktiken (2021). I studien ställdes tre forskningsfrågor kring hur innehåll, arbetssätt och syfte skrivs fram om undervisning för hållbar utveckling samt hur barns utövande av agens framgår i relation till dessa i de undersökta publikationerna. Metoden för studien utgjordes av tematisk textanalys av ovan nämnda publikationer utifrån de teoretiska frågeställningarna vad, hur och varför. För att utforma två delstudier gjordes en analys på läroplanen samt en på publikationen från I Ur och Skur. Dessa rapporterades separat under studiens resultat- och analysdel. De huvudsakliga resultaten av studien visade att det finns både likheter och skillnader mellan publikationerna gällande innehåll, arbetssätt och syfte för undervisningen inom hållbar utveckling. De likheter som påträffades var i huvudsak att innehållet behandlade kunskaper om och för naturen, att arbetssätt bestod av att använda samtal och att syftet med undervisningen var att bidra till en positiv framtidstro hos barnen. De skillnader som påträffades handlade främst om att framskrivningarna i publikationen från I Ur och Skur var mer konkreta och detaljerade. Skillnaderna mellan publikationerna bidrar till att det skapas olika förutsättningar i tolkningsarbetet för verksamma inom I Ur och Skur och i förskolor utan särskild inriktning gällande undervisning för hållbar utveckling. Resultaten visade också att möjliggörandet för barns utövande av agens i undervisningen för hållbar utveckling blir mer detaljerat i publikationen från I Ur och Skur, detta då det skrivs fram mer utförligt och med konkreta exempel.

No description available.