Denna magisteruppsats analyseraraktieägarvärdeslogikens effektpå organisationer.Forskare menar att aktieägarvärdeslogiken har spridits till resterande delar av samhället. Föratt kunnadra slutsatserundersöksaktieägarvärdelogikens påverkan i AB Volvo, vilken byggerpå Tengblads (2011) forskning, samt påbyggda studier och ideologikritik.I denna magisteruppsatsspelar agentteorinen viktig roll eftersom den ärbaseradpå aktieägarvärdeslogiken däraktieägarvärdetmaximerasgenom styrning av företagsledning. I agentteorin tar aktieägare rollen som huvudmän och företagsledare är deras agenter. Om ett företag anses vara överkapitaliserat på grund av stora finansiella buffertar, kan höga utdelningar delas ut till aktieägare vilket kan påverka företaget negativt eftersom dess finansiellatillgångar minskat. Som en konsekvens blir soliditeten mindre i företaget ochföretagstillväxtenkanocksåpåverkas genom attutrymmet för investeringar minskar.Aktieägare vill ha höga utdelningar dåhöga utdelningar ger aktieägare rikedom ochmakt(Black, 1990; Davis och Thompson, 1994).Studiervisar att en dramatisk försämring av soliditeten i AB Volvo sker under perioden 2006-2009. Det hävdas i uppsatsen att soliditeten på drygt20procenti dagslägetärförlågt förett konjunkturkänsligt företag som AB Volvo.Därför behöver AB Volvo bygga på sina finansiella buffertar för att höja soliditeten som gör att företaget klarar tatillfälliga förluster till följd av konjunktursvängningar.

<p>1. Titel</p><p>Den svenska bolagskoden – Vad har den medförd för revisionernas profession?</p><p>2. Problem</p><p>Våra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?</p><p>3. Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av den svenska koden för bolagsstyrning och dess användning kan upplevas genom den interna och externa revisionsarbetet.</p><p>4. Metod</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån strukturerade intervjufrågor med två intern revisorer och två externrevisorer.</p><p>5. Resultat</p><p>Den svenska koden för bolagsstyrning presenterats som något nytt inom den svenska revisionen. Dess grundsyfte var att bidra till förbättrad styrning och en bättre förmåga att attrahera investerare både inom och utanför landet. Författarna har med hjälp av olika undersökningar kunnat påvisa att den i själva verket inte är något nytt. Det har visat sig att den svenska koden för bolagsstyrning är en mekanism som sammanställer redan befintliga regler och rekommendationer enligt aktiebolagslagen. Författarna har kunnat notera att den externa och interna revisorns arbetsuppgifter så långt inte har förändrats till följd av kodens införande. Dock tror författarna att en förändring kommer att ske inom en snar framtid på grund av den snabba utvecklingen av den interna kontrollen.</p>

<p>Background: When companies decentralize their operations into profit centers, transfer pricing often becomes an integral part in intracompany trade. A profit center may affect both revenues and costs and seek to maximize profit. Transfer Pricing is a complex subject because it is affected by a large number of factors including the profit centers will to generate profits. This leads us to the subject of decision-making in a transfer pricing-systems. On what grounds are decisions made? Are transfer pricing purposes, factors and interests taken into consideration? What type of information is used in such decisions, how is the transfer price issue perceived and how is it used?</p><p>Aim: The purpose of this thesis is to analyze which type of information that is makes up transfer prices, how the transfer price is perceived by different parties and how it is used for decision-making.</p><p>Completion: A qualitative study has been performed with current theory as a starting point. A total of six interviews have been performed at two different companies.</p><p>Results: The results of our study show that the information found in transfer pricing systems can be divided into five categories; cost-estimate calculations, margins, profit transfers, secure information and insecure information. The study also shows that the principal-agent theory explains the different perceptions that parties in a transfer pricing system experience. We have also found out that information asymmetry is present in transfer pricing systems, and that the network approach explains the design of the cooperation present between entities of a transfer pricing system.</p> / <p>Bakgrund: I samband med att företag decentraliserar sin verksamhet i vinstansvarsområden används ofta internprissättning vid handel inom företaget. Ett vinstansvarsområde kan påverka både intäkter och kostnader och söker maximera sin vinst. Internprissättning är ett komplext ämne därför att det påverkas av ett otal faktorer men även av att en organisations enheter söker maximera sin vinst. Hur tas då beslut i ett internprissystem och på vilka grunder, så att hänsyn tas till syften, faktorer och intressen. Vilken information används i sådana beslut, hur uppfattas den och hur används den?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilken information som ligger till grund för internpriser och hur denna information uppfattas och används av aktörer i ett internprissystem.</p><p>Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i teorin på området. Totalt har sex intervjuer genomförts på två fallföretag.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att information i internprissystem kan delas upp i fem kategorier; kalkyler, marginaler, vinstförflyttningar, säker information och osäker information. Vi har även kommit fram till att principal-agentteorin förklarar de uppfattningar som förekommer bland olika aktörer i ett internprissystem. Vidare har vi fastställt att informationsasymmetri förekommer i internprissystem, samt att nätverksansatsen förklarar utformningen av samarbetet enheter emellan i ett internprissystem.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse?</p><p>Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms län.</p><p>Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient.</p><p>Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende. Av de företag som har erfarenhet av både små och stora revisionsbyråer upplever drygt hälften att den mindre byrån är mer tillmötesgående och mer personlig. Storleken på revisionsbyrån verkar vara av mindre betydelse för de tillfrågade företagen, det är snarare tillgång eller avsaknad av resurser som är av vikt då små revisionsbyråer sällan har tillräckligt med resurser för att kunna bistå stora företag. Samtliga företag menar att revisorn finns där för att hjälpa företaget och en majoritet menar att revisorns intresse ligger närmast företagets. Slutligen har undersökningarna som gjorts visat att den uppställda hypotesen inte kan verifieras då knappt en tredjedel av de undersökta företagen har tillräckliga erfarenheter för att kunna besvara huruvida den ställda hypotesen är sann eller inte. Samtidigt kan hypotesen inte heller falsifieras då mer än hälften av dessa faktiskt ger den stöd.</p>

<p>Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen på olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgångar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgångars påverkan på aktiekurser, där dagen för ett pressmeddelande angående en VD avgång nämns som händelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars händelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under händelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i två kategorier i avgränsnings syfte, dessa två typer framförs som <em>Typ av Avgång</em> samt<em> </em>bransch.<em> </em>De två undersökta typerna utgör analysobjekt som författarna analyserar utifrån välkända markandsteorier, dessa är <em>Den effektiva marknadshypotesen </em>respektive<em> Agentteorin.</em> Dessutom används tidigare forskning som jämförelseobjekt. Undersökningens resultat visar inga tydliga mönster mellan olika branschers abnormala avvikelse med händelsedagen däremot nämner författarna intressanta aspekter gällande typ av avgång. I slutdiskussionen lyser författarna upp olika potentiella orsaker till resultatet samtidigt som den ger förslag för vidare forskning.</p><p> </p>

<p>Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur de företag som börjat följa den reviderade koden har påverkats av den, om företagen har fått ökade kostnader på grund av koden samt om koden har medfört förändringar för dem.</p><p>Den metod som används för att undersöka syftet är kvalitativa studier genom intervjuer med VD eller ekonomichef på företag, eftersom de har god kunskap om företagets bolagsstyrning. Företagen som kontaktades för intervju var slumpmässigt utvalda företag i Uppsala- och Stockholmsområdet, 10 företag kontaktades och fem tackade ja. Efter en avbokning blev det slutligen fyra intervjuer.</p><p>De intervjuade företagen ser ingen direkt fördel med koden för deras eget företag, däremot kan de se att den är bra ur aktieägarnas synpunkt. Koden har inte medfört några direkta kostnader för de intervjuade företagen, inte heller några stora förändringar då mycket efterföljdes innan. Implementeringen av koden handlade mest om att dokumentera det som redan gjordes i företagen och innebar därför inte några direkta förändringar för företagen.</p><p>De förändringar som gjorts av den ursprungliga koden har gjort att den nya reviderade koden har blivit urvattnad och inte så meningsfull. Kanske borde det finnas någon organisation som efterser om koden efterföljs, och att brott mot koden beläggs med sanktioner.</p>

<p>Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.</p><p>Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.</p><p>Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas. Det kan finnas andra faktorer som påverkar nedskrivningsprövningen, denna uppsats begränsas till följande faktorer: regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte.</p><p>Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts. Empirin baseras på två huvudsakliga intervjuer med revisorer samt dokument från revisionsbyråer och Finansinspektionen.</p><p>Resultat och slutsatser: Det är i dagsläget möjligt att nyttja nedskrivningsprövningen för att styra resultatet i önskad riktning på grund av de subjektiva bedömningar som regelverket tillåter, det kräver dock ansträngning. På grund av det tolkningsutrymme som föreligger kommer företag att använda nedskrivningsprövningen för att maximera egen nytta, möjligheten begränsas dock av att omgivningen måste uppfatta företaget som legitimt. Företagets beroende av omgivningens godkännande verkar därför som en broms mot företagets nyttomaximering.</p>

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna. Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen. Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas. Det kan finnas andra faktorer som påverkar nedskrivningsprövningen, denna uppsats begränsas till följande faktorer: regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte. Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts. Empirin baseras på två huvudsakliga intervjuer med revisorer samt dokument från revisionsbyråer och Finansinspektionen. Resultat och slutsatser: Det är i dagsläget möjligt att nyttja nedskrivningsprövningen för att styra resultatet i önskad riktning på grund av de subjektiva bedömningar som regelverket tillåter, det kräver dock ansträngning. På grund av det tolkningsutrymme som föreligger kommer företag att använda nedskrivningsprövningen för att maximera egen nytta, möjligheten begränsas dock av att omgivningen måste uppfatta företaget som legitimt. Företagets beroende av omgivningens godkännande verkar därför som en broms mot företagets nyttomaximering.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse? Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms län. Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient. Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende. Av de företag som har erfarenhet av både små och stora revisionsbyråer upplever drygt hälften att den mindre byrån är mer tillmötesgående och mer personlig. Storleken på revisionsbyrån verkar vara av mindre betydelse för de tillfrågade företagen, det är snarare tillgång eller avsaknad av resurser som är av vikt då små revisionsbyråer sällan har tillräckligt med resurser för att kunna bistå stora företag. Samtliga företag menar att revisorn finns där för att hjälpa företaget och en majoritet menar att revisorns intresse ligger närmast företagets. Slutligen har undersökningarna som gjorts visat att den uppställda hypotesen inte kan verifieras då knappt en tredjedel av de undersökta företagen har tillräckliga erfarenheter för att kunna besvara huruvida den ställda hypotesen är sann eller inte. Samtidigt kan hypotesen inte heller falsifieras då mer än hälften av dessa faktiskt ger den stöd.

Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen på olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgångar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgångars påverkan på aktiekurser, där dagen för ett pressmeddelande angående en VD avgång nämns som händelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars händelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under händelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i två kategorier i avgränsnings syfte, dessa två typer framförs som Typ av Avgång samt bransch. De två undersökta typerna utgör analysobjekt som författarna analyserar utifrån välkända markandsteorier, dessa är Den effektiva marknadshypotesen respektive Agentteorin. Dessutom används tidigare forskning som jämförelseobjekt. Undersökningens resultat visar inga tydliga mönster mellan olika branschers abnormala avvikelse med händelsedagen däremot nämner författarna intressanta aspekter gällande typ av avgång. I slutdiskussionen lyser författarna upp olika potentiella orsaker till resultatet samtidigt som den ger förslag för vidare forskning.