Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hp Studien har till syfte att klarlägga behovet av förvaltningsrevision i de små aktiebolagen i Sverige samt undersöka vilken betydelse ett avskaffande har för styrelsen och verkställande direktören. Frågan är mycket aktuell då det just nu pågår en viktig diskussion om revisionsplikten bör vara obligatorisk eller inte. Frågeställningen är således: vilket värde ger förvaltningsrevision för mindre aktiebolag samt dess styrelse och verkställande direktör? Undersökningen är deduktiv då den tar sitt ursprung i en redan erkänd teoretisk ram. En kvalitativ studie har genomförts med fyra personliga intervjuer och tre intervjuer som genomförts via mail. Respondenterna är alla verkställande direktörer och styrelseledamöter i mindre aktiebolag i Uppsalaregionen. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk ram som har sin grund i agent- principalteorin. De olika respondenternas svar har analyserats och presenterats under de tre olika kategorier som intervjufrågorna delats upp efter. De olika kategorierna är; generella frågor, förvaltningsrevision och årsstämma och ansvarsfrihet. Förvaltningsrevisionens värde för mindre aktiebolag, dess styrelse och verkställande direktörer varierar med företagets ägarstruktur. I ägarledda bolag ger en förvaltningsrevision mindre legitimitet gentemot aktieägarna än i ett företag där aktieägarna inte är engagerade i företagets förvaltning. Alla respondenter var dock överens om att en, av en revisor, genomförd förvaltningsrevision är värdehöjande i relationer med externa intressenter och visar att företaget sköts enligt gällande lagar och regler. Sammanfattningsvis var flertalet respondenter positiva till ett avskaffande av revisionsplikten och därmed förvaltningsrevisionen då det bör vara upp till varje företag att välja de tjänster de behöver. De flesta respondenterna kommer ändå att välja att ha kvar förvaltningsrevisionen i sina bolag i framtiden.

Tidigare studier har visat att reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 är komplexa och kritiserade samt har effekter på företags val av säkringar och säkringsredovisning. Dessa studier har haft ett kvantitativt angreppssätt och därför missat att undersöka hur beslutsfattarna på företagen påverkas. För att öka förståelsen kring IAS 39:s påverkan på företag undersöker den här studien hur reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 påverkar beslutsfattarna på svenska icke-finansiella företag utifrån ett antagande om nyttomaximering. Som teoretiska referensramar används tidigare forskning kombinerat med centrala antaganden i agentteorin och den positiva redovisningsteorin. Teoriavsnittet utmynnar i en analysmodell med tre olika typsituationer. I studien genomförs intervjuer med beslutsfattare på små och stora svenska icke-finansiella företag. Resultaten från studien visar hur beslutsfattare påverkas utifrån reglerna i IAS 39, att erfarenhet av säkringsredovisning spelar roll, att företagets storlek inte tycks vara av betydelse samt att jämnhet i resultatet är viktigt för beslutsfattare.

Syfte: Syftet med studien är att utreda hur stora svenska, finska och danska börsnoterade företag behandlar den immateriella tillgången goodwill. Som delsyfte skall vi undersöka om det finns ett samband mellan hur dessa börsnoterade företag behandlar en eventuell nedskrivning av goodwill vid ett VD-byte, typ av bransch samt vilken revisionsbyrå som företaget använder sig av. Metod: För att lyckas svara på syftet granskas företagens årsredovisningar. För att få ett brett spann på studien kommer samtliga företags årsredovisningar mellan åren 2005 – 2009 att granskas. Det vi tittar på i balansräkningarna är framförallt hur goodwillposten har utvecklats. Vidare kommer vi även att betrakta vem som är VD på företaget samt vilken revisionsbyrå företaget använder sig utav respektive år. Via affärsvärldens hemsida har vi tagit fram vilken bransch samtliga företag är verksamma inom. Samtliga faktorer har sammanställts samt bearbetats med hjälp av χ2 - test.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för 97 % av Sveriges företag; målet med regleringen var att minska företagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till högre kreditkostnader. Anledningen är att banker inte anser att de finansiella rapporterna är av lika hög kvalitet utan granskning av revisor och därför upplever högre risk. Den här studien undersöker om kreditkostnaden skiljer sig mellan företag som använder revisor och företag som inte använder revisor. Studien undersöker även skillnader i skuldsättningsgrad mellan dessa företag. Undersökningen tar avstamp i ett agentteoretiskt ramverk då detta ger en förklaring till varför skillnad i ränta kan uppstå. Resultaten från studien visar inte på några signifikanta skillnader i räntenivå men däremot på en signifikant lägre skuldsättningsgrad hos företag som använder revisor efter att regleringen införts. Resultat från tidigare forskning menar att användandet av revisor är korrelerat med förbättrade kreditvillkor. Den här studien har observerat att användandet av revisor påverkar företags kreditkostnad om än till en låg förklaringsgrad.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå bland styrelseledamöter i svenska bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm (OMXS). Vidare är syftet med studien att öka förståelsen för de ersättningsnivåer som styrelseledamöter erhåller samt de skillnader som finns i ersättningsnivå mellan olika styrelseledamöter i bolag på OMXS. Sambandet undersöks genom en multivariat regressionsanalys. Datamaterialet består av 6469 bolagsårsindivider i svenska börsbolag mellan åren 2009-2013. Jensen och Mecklings (1976) agentteori tillämpas för att redogöra för varför ersättningar till styrelseledamöter existerar. Därefter används Hambrick och Masons (1984) upper echelon-teori för att förklara varför utbildning kan vara en av de bestämmande faktorerna för en styrelseledamots ersättning. Studien kan inte påvisa att ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå föreligger. Däremot påträffas att styrelseledamöter med utländsk härkomst har en högre utbildningsnivå än ledamöter med svensk härkomst, samt att kvinnliga styrelseledamöter erhåller en lägre ersättningsnivå än manliga styrelseledamöter givet en likvärdig utbildningsnivå.

I takt med samhällets ökade förväntningar på företags engagemang i hållbarhetsfrågor, har hållbar finansiering rönt ökat intresse. En ofta använd metod för att bedöma företagens hållbarhet är ESG. Måttet ska representativt visa ett företags hållbarhetsarbete inom miljö, samhälle och bolagsstyrning. Detta mått används sedan av banker, investerare och andra finansiella institutioner för att bedöma företagens hållbarhetsgrad. Företag med höga ESG-betyg ska få tillgång till lägre lånekostnader då forskning visat att företag som investerar i ESG har lägre riskgrad. Lägre räntekostnader innebär i teorin att företag klarar av en högre skuldsättningsgrad, vilket är positivt då skatteavdrag kan utnyttjas i högre utsträckning samtidigt som de slipper bli beroende av nya aktieägare. I denna studie undersöks nordiska, publika industriföretag mellan åren 2015–2019 och hur deras ESG-betyg påverkar dess kapitalstruktur. Dessutom studeras även ESG-betygets enskilda delar; miljö, samhälle och bolagsstyrning individuellt för att se om komponenternas korrelationer till kapitalstrukturen skiljer sig åt. Utöver relationen mellan ESG och kapitalstruktur görs även teoriprövningar. All data är hämtad från Thomson Reuters Eikon.Tidigare undersökningar som utförts är tidsmässigt relevanta men geografiskt spridda, dess resultat skiljer sig också mycket åt. Det kan göra det svårt att applicera resultaten detta arbete fått på andra grupper, då det är möjligt att geografin eller andra faktorer spelar stor roll. I teorikapitlet redogörs de valda teorierna agentteori, avvägningsteorin, hackordningsteorin, legitimitetsteori och intressentteori. För att göra detta på ett forskningsetiskt vis, redovisas och diskuteras det kvantitativa metodvalet, etik och den positivistiska filosofin bakom arbetet. Även litteratursökning, källkritik och sanningskriterier redogörs. Databearbetningen till denna studie har bestått av att olika modellantagen testats för insamlad data med hjälp av statistikprogrammet Stata. Testerna har därmed bidragit till att skapa lämpliga regressionsmodeller anpassade till studiens data. Resultatet fanndärefter att ingen korrelation fanns mellan ESG-betyget och kapitalstrukturen utifrån regressionsmodellerna. Analysen av resultaten pekar på att en ickekorrelation kan ha skett som ett resultat av att dålig kännedom över ESG-betygets fördelar i relation till kapitalstruktur, eller att banker och andra gäldenärer inte ger företag med högre ESG-betyg fördelaktiga lån. En alternativ anledning är att företag använder kapitalstuktursteori på ett sätt som inte ger upphov till högre belåning vid lägre lånekostnader. Detta mönster uppdagades i relation till hackordningsteori. Oavsett bör detta vara ett varningstecken för de som arbetar med kapitalstruktur och ESG, då det pekar på att fördelar inte tas tillvara. I teoriprövningen förkastas avvägningsteorin och agentteori i relation till kapitalstruktur, medan hackordningsteorin såväl som legitimitetsteori och intressentteori accepterades.

Bakgrund: Studien är ämnad att undersöka om styrelsekopplingar kan ha en samverkan vid ett företags val av specifik revisionsbyrå. Vi har i studien använt oss av alla svenska börsbolag på small, mid samt large cap, OMX Stockholm. Detta för att få en likartad population som verkar under samma lagar och normer. När vi skriver om revisorn i vissa sammanhang så får ni som läsare tänka er att revisorn representerar en specifik revisionsbyrå och att det är den vi har kontrollerat. När styrelsen ska välja revisionsbyrå så vet de inte i förväg vad utfallet kommer att bli av detta val, vilket innebär att beslutet kommer att ha en inneboende risk då de inte vet utfallet förrän efter revisionen är gjord. För att hantera denna osäkerhet vid val visar tidigare studier att företag väljer den billigaste revisionsbyrån, den största revisionsbyrån eller en revisionsbyrå som specialiserat sig på kundens bransch för att slippa basera val på osäkerhet kring revisionsbyråernas kvalitéer. Vi kommer i denna studie att ta tag i styrelsenätverkens olika kopplingar för att försöka se hur dessa kopplingar relaterar och/eller påverkar val av en specifik revisionsbyrå. Vi kan konstatera att kontakter går före allt annat i störst mån men hur och vilka kontakter går före exempelvis kunnande, pris etc? Finns en koppling mellan styrelsenätverket och valet av revisionsbyrå kan det förutom att indikera på en ny informationskanal som tidigare inte uppmärksammats även indikera på en förändrad syn av bolagets revision och ett förhållande dem emellan som kan komma att äventyra revisorns oberoende. Man kan även ifrågasätta om man verkligen har valt den bästa och mest effektiva revisorn för företaget om man baserar valet på nätverksrekommendationer. Studier och forskning kring de svenska styrelsenätverken och deras relation till den externa revisionsbyrån har inte identifierats, vilket tyder på en kunskapslucka inom området för nätverksteorin. Vår intention är att utöka tidigare studier genom att undersöka hur kontrollägaren samt styrelseordföranden- och VD-kopplingar relaterar till val av revisionsbyrå. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara styrelsenätverkens roll vid valet av revisionsbyrå. Metod: Vår uppsats bygger på en deduktiv ansats eftersom vi vill förklara om det finns en samvariation mellan de olika variablerna som ryms i begreppet styrelsenätverk och val av specifik revisionsbyrå. Vi kommer att testa många olika hypoteser för att ringa in de olika sambanden som vi vill studera. Den deduktiva ansatsen är användbar för oss eftersom den förklarar samband mellan olika variabler vilket vi kommer att göra i våra hypoteser. Studien gjord av Johansen & Pettersson (2013), som vi har som närmaste underlag till vår studie följer den deduktiva ansatsen vilket gör att vi också valde att använda oss av den för att undvika att skilja oss för mycket från deras ansats. Slutsatser: Våra resultat visar att ägaren har en betydande och bestämmande roll när det kommer till val av specifik revisionsbyrå. Vi kan konstatera att det är via juridiska personer, alltså företag som de privata aktieägarna har majoritetsröster och ägande i de bolagen som vi har tittat på. Vi ser inga relationer mellan val av specifik revisionsbyrå och VD/Styrelseordförande om inte denna är ägaren. Inte heller kan vi se nätverkskopplingar i större utsträckning. / Background: The study is designed to investigate whether the board connectors can have an interaction at a company's choice of a specific firm. We have been in the study made use of all Swedish listed companies on the small, mid and large cap, the OMX Stockholm. This is to get a similar population that operate under the same laws and standards. When we write about the auditor in some context so you get readers who imagine that the auditor represents a specific firm and it is the one we have checked. When the board should choose firm so they do not know in advance what the outcome will be of this election, which means that the decision will have an inherent risk since they do not know the outcome until after the audit is made. To deal with this uncertainty in the selection show earlier studies that companies choose the cheapest Audit Agency, the largest accounting firm or a firm that specializes in the customer's industry to avoid basing choices on the uncertainty audit agencies qualities. We will in this study to take hold of the Board of networks of connections to try to see how these connections relate and / or affect the choice of a specific firm. We note that contacts comes before anything else in the greatest extent but how and who goes before, for example, know-how, price etc? Is a link between the board network and choice of accounting firm may be in addition to indicate a new channel of information that had not previously been recognized also indicate a changed view of the company's audit and the relationship between them, which may jeopardize the independence of the auditor. One can even question whether you really have selected the best and most effective auditor of the company for basing the choice on the network recommendations. Studies and research on the Swedish Board of networks and their relationship to external audit agency has not been identified, suggesting a knowledge gap in the field of network theory. Our intention is to extend previous studies by examining how the control owner and CEO and Board director -fittings are related to the choice of audit firm. Purpose: Purpose of this thesis is to explain board networks in the choice of the firm. Method: Our thesis is based on a deductive approach because we want to explain if there is a correlation between the variables contained in the concept board network and the selection of a specific firm. We will test many different hypotheses to identify the various relationships that we want to study. The deductive approach is useful for us because it explains the relationships between different variables which we will do in our hypotheses. The study made by Johansen & Pettersson (2013), which we have as immediate basis for our study follows the deductive approach, which means we also chose to make use of it to avoid that differ too much from their approach. Conclusions: Our results indicate that the owner has a substantial and decisive role when it comes to the selection of a specific firm. We can conclude that it is through legal entities, ie companies that private shareholders have majority voting rights and interest in the companies that we have looked at. We see no relationship between the choice of a specific firm and the CEO / Chairman of the Board unless the owner is. Nor can we see network connections more widely.

I denna undersökning har vi valt att studera outsourcing av fastighetsförvaltning. Medproblemformuleringen ”Hur fungerar outsourcing av fastighetsförvaltning i Sverige?” harundersökningen avgränsat sig både geografiskt och efter en bransch. Syftet medundersökningen är att beskriva hur outsourcingen av fastighetsförvaltning fungerar i Sverigeoch redovisa såväl kunden som leverantörens perspektiv. Den teoretiska referensrameninkluderar kärnkompetensteorin, transaktionskostnadsteorin, agentteorin och relationsteorin.Med en fallstudieansats av sju undersökningsenheter har semistrukturerade intervjuergenomförts. Undersökningen inkluderar tre respondenter från leverantörssidan, tvårespondenter från kundsidan samt två respondenter utanför branschen vilka används som enjämförelsebas i undersökningen. En egentillverkad analysmodell som fokuserar på de olikateoriernas inflytande vid de olika stegen i outsourcingprocessen har lett fram till att det finnsinslag av alla teorier under de olika stegen. Transaktionskostnadsteorin visar sig vara mestframträdande (i steg 1) när respondenterna redovisar grunderna till sina val att outsourca ochrelationsteorin har inslag i samtliga steg vilket visat sig att många undersökningsenheter strävarefter men som sällan uppnås.Slutsatsen är att branschspecifika och även organisationsspecifika omständigheter har visat sigha en stor inverkan på outsourcingprocessen. Att undersökningsfallen har likheter ochskillnader däribland, skillnader i involveringsgraden (valet att outsourca alla fastighetsrelateradefrågor eller enbart fastighetsförvaltningen), hur styrningen av dessa fungerar medincitamentsmodeller samt upplevelsen från kundens sida om hur stor kontroll de besitter.Likheterna för outsourcingprocessen är att kostnadspressen fortfarande har stor betydelse, attsynergier är viktigt och att samtliga respondenter har en stor förståelse för desskärnkompetenser och kärnkompetensernas betydelse i outsourcingsprocessen.

Bakgrund Det diskuteras mycket idag om ersättningar till verkställande direktörer (Vd) och storleken på dessa. Många har synpunkter på den enligt dem väldigt höga ersättningen och framförallt är många kritiska till de stora bonusar som tilldelas till företagsledare. Samtidigt är det ägarna som genom representation i styrelse och på bolagstämma bestämmer ersättningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ägarbilden och andel rörlig lön till den verkställande direktören. Metod I studien tillämpas en deduktiv forskningsansats där vi utgått från existerande teorier och tidigare empirisk forskning för att skapa en hypotes som sedan kan bekräftas eller förkastas. Hypotesen testas genom en kvantitativ metod där data samlats in över 56 stycken svenska bolag för att sedan testas med statistisk regressionsanalys. Slutsats Undersökningen visar att det finns ett negativt samband mellan ett större ägande och andel rörlig ersättning till verkställande direktör.

Agentteorin menar att det existerar en intressekonflikt mellan de som kontrollerar och styr företaget samt de som äger företaget. Aktiebaserade incitament är ett styrmedel som ur ett agentteoretiskt perspektiv ska sammanföra agentens och principalens intressen vilket förväntas leda till ökad prestation. Tidigare forskning har främst fokuserat på amerikanska företag och uppvisar inte en enig bild kring de empiriska sambanden mellan aktiebaserade incitament och prestation. Aktiebaserade incitament används frekvent av svenska börsnoterade företag, trots att tidigare forskning inte studerat sambandet mellan aktiebaserade incitament och prestation i en svensk kontext. Studien använder en kvantitativ metod för att analysera tre verksamhetsår inhämtade från 60 börsnoterade svenska industriföretag. En regressionsmodell tillämpades för att analysera sambandet mellan användandet av aktiebaserade incitamentsprogram och prestation mätt i termer av avkastning på totalt kapital och totalavkastning till aktieägarna. Studiens resultat och slutsats var att användandet av aktiebaserade incitamentsprogram inte leder till ökad prestation bland svenska företag. Studiens huvudsakliga kunskapsbidrag är empiriska bevis kring avsaknaden av samband mellan aktiebaserade incitament och prestation i en svensk kontext. Aktieägare i svenska företag bör därför ifrågasätta om de aktiebaserade incitamentsprogram som idag blivit en naturlig del av ersättningen till många företagsledare är nödvändiga i praktiken.