Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar till att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod: Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar varav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i de vårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olika omvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljön genom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan och dess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressen som de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom att läsa tidning och lösa korsord. Dessa omvårdnadsåtgärder bidrog till att minska symtom vid BPSD såsom agitation, aggression samt verbal aggression. Konklusion: Genom att anpassa vårdmiljön med hjälp av design och anpassning, att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård, att stimulera hörsel, lukt och känsel som taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter och teoretiskt baserade aktiviteter minskas BPSD samtidigt som möjligheten till en god omvårdnad förbättras och livskvaliteten hos personer med demenssjukdom kan öka.

Bakgrund: I Sverige kommer antalet personer med demenssjukdom att öka och nästan 25 000 personer dör varje år till följd av sjukdomen. I samband med demenssjukdom kan beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) uppträda. Musik och musikterapi anses ha positiva effekter som kan bidra till att lindra oro och kan erbjudas i samband med olika behandlingar inom vården. Syfte: Syftet var att belysa musikens och musikterapins effekter hos patienter med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio av kvantitativ design och en kvalitativ. Dessa hittades genom sökningar i två databaser, PubMed och PsycINFO och begränsades till publikationer mellan 2011–2018. Resultat: Resultatet sammanfattades i två teman: effekter av musik och musikterapi i grupp vid BPSD och effekter av individuell musik och musikterapi vid BPSD. Resultatet visade att individuell musik och musikterapi i grupp minskar BPSD, exempelvis vid oro och agitation. Även välbefinnandet förbättrades hos personer med demenssjukdom samt kommunikation och relation mellan patient och vårdare. Diskussion: Det övergripande resultatet i litteraturöversikten tyder på att musik och musikterapi är en metod som kan minska beteendestörningar och visar på positiva effekter under BPSD. Detta arbetssätt behövs uppmärksammas för att ge stöd åt vårdarna som idag arbetar med dessa patienter. Studiens resultat diskuteras av författarna utifrån Jeans Watsons två valda karativa omvårdnadsfaktorer i resultatdiskussionen. Watson betonar vikten av att tillfredsställa individens fysiska, psykosociala, psykologiska och andliga behov ur en holistisk helhetssyn. / Background: In Sweden, the number of people with dementia will increase and nearly 25,000 people are dying each year because of the disease. In connection with dementia, behavioural and mental symptoms (BPSD) may occur. Music is considered to have positive effects that can help relieve anxiety and can be offered in conjunction with various treatments in healthcare. Aim: The aim was to illustrate the effects of music and music therapy in patients with behavioural and mental symptoms in dementia. Method: The study is a literature review based on ten scientific articles, nine of quantitative design and one qualitative. These were found through searches in two different databases, PubMed and PsycINFO and is limited to publications between 2011-2018. Results: The result was summarized in two themes: effects of music and music therapy in group at BPSD and effects of individual music and music therapy at BPSD. The results showed that individual or group music and music therapy reduces BPSD for example, in anxiety and agitation. Well-being improved in people with dementia as well as communication and relationship between the patient and carers. Discussion: The overall outcome of the literature review suggests that music and music therapy is a method that can reduce behavioural disturbances and show positive effects under BPSD. This work method is needed to pay attention to the careers who are currently working with these patients. The result of the study is discussed by the authors based on Jeans Watson's two chosen charitable factors in the outcome discussion. Watson emphasizes the importance of satisfying the individual's physical, psychosocial, psychological and spiritual needs from a holistic view.

Bakgrund: I Sverige lever idag omkring 130 000 till 150 000 människor med en demenssjukdom och 20 000 till 25 000 insjuknar årligen. Beteendemässiga- och/eller psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) inkluderar bland annat depression, oro/ångest, agitation, aggression samt sömnsvårigheter. Dessa symtom behandlas vanligtvis med psykofarmaka fast flera studier påvisar försämrade symtom av BPSD. Personer med demenssjukdom är känsligare för läkemedel och en ökning på cirka 60 procent har skett under de senaste 25 åren vad gäller läkemedelsförskrivning till äldre personer. Det finns inga läkemedel som botar en demenssjukdom utan många läkemedel fungerar endast symtomlindrande. En stor del av all sjukhusvård för personer med demens är läkemedelsrelaterat.Syfte: Att beskriva betydelsen av musik och massage för att minska oro och agiterat beteende hos äldre med demenssjukdom.Metod: Studien är gjord som en litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod, publicerade mellan 2010–2020. Datasökningar har utförts i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom för att besvara litteraturöversiktens syfte; Musikens betydelse för oro, Musikens betydelse för agiterat beteende, Massagens betydelse för oro samt Massagens betydelse för agiterat beteende. Resultatet visade att musik och massage hade en positiv effekt på oro och agiterat beteende. I två av studierna ökade dock oro hos deltagarna efter interventionerna.Slutsats: Musik och massage kan utgöra ett alternativ eller komplement till farmakologisk behandling, i syfte att minska oro och agiterat beteende hos personer med demens. Vidare forskning relaterat till oro erfordras för att erhålla tydligare evidens för att musik och massage kan vara effektiva omvårdnadsåtgärder, detta på grund av att några studier visat att oro ökat efter interventionerna. / Background: In Sweden today, around 130,000 to 150,000 people live with dementia and 20,000 to 25,000 becomes ill annually. Behavioural and / or psychological symptoms of dementia (BPSD) include depression, anxiety, agitation, aggression, and difficulty sleeping. These symptoms are usually treated with psychoactive drugs, although several studies have shown worsening symptoms of BPSD. People with dementia are more sensitive to drugs and an increase of about 60 percent has occurred over the past 25 years in terms of prescription drugs for older people. There are no drugs that cure dementia, many drugs only work to relieve symptoms. A large part of all hospital care for people with dementia is drug related.Aim: To describe the importance of music and massage to reduce anxiety and agitated behaviour in the elderly with dementia.Method: The study was conducted as a literature review based on 15 scientific articles with a quantitative method, published between 2010-2020. The data search was conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo.Results: Four main categories are presented to answer the purpose of the literature review; The meaning of music for anxiety, The meaning of music for agitated behavior, The meaning of massage for anxiety and The meaning of massage for agitated behavior. The result showed that music and massage had a positive effect on anxiety and agitated behavior. However, in two of the studies, participants' anxiety increased after the interventions.Conclusion: Music and massage can be an alternative or complement to pharmacological treatment, with the aim of reducing anxiety and agitated behavior in people with dementia. Further research related to anxiety is needed to obtain clearer evidence whether music and massage can be effective measures in nursing care, because some studies have shown that anxiety increased after the interventions.

Kognitiv sjukdom är samlingsbegrepp som innefattar flera olika diagnoser och i Sverige insjuknar årligen 20 000–25 000 personer. Det som är gemensamt för de olika diagnoserna är att de uppstår till följd av skador i hjärnan. Att leva med kognitiv sjukdom innebär att olika kognitiva funktioner sviktar vilket kan leda till en känsla av att förlora kontrollen över sitt liv. Nio av tio som har en kognitiv sjukdom drabbas någon gång av beteendemässig och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD), ett av dessa symtom är agitation. BPSD orsakar ett stort lidande för personen själv men även för närstående och är många gånger en stor utmaning för vårdpersonal att bemöta. För att förebygga och lindra BPSD är det omvårdnadsåtgärder som är förstahandsåtgärden. Ett led i att minska lidande för personen är att öka kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska agitation.   Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka omvårdnadsåtgärder som kan ha effekt på agitation hos personer med kognitiv sjukdom. Metod: En litteraturöversikt valdes för att besvara studiens syfte. Resultatet har baserats på kvantitativa studier max tio år gamla för att kartlägga den senaste forskningen inom det valda området. 16 studier inkluderades i resultatet.  Resultat: Resultatet visar signifikant minskning av agitation hos personer med kognitiva sjukdomar med hjälp av omvårdnadsåtgärder som musikterapi, fysisk aktivitet, hundterapi, akupressur, ljusterapi och vistelse i terapeutisk trädgård. Vid fotmassage sågs i stället en ökning av agitation, ökningen var dock inte signifikant.  Slutsats: I studiens resultat ses ett flertal användbara omvårdnadsåtgärder som kan implementeras i den kliniska vården för att minska agitation hos personer med kognitiv sjukdom. Genom att använda sig av omvårdnadsåtgärder kan läkemedel som kan ge allvarliga och oönskade biverkningar, så som exempelvis neuroleptika, minska i användning. Studien kan vara av nytta för att öka kompetensen hos vårdpersonal inom området. / Cognitive disorder is a collective term that includes several different diagnoses and in Sweden 20,000 - 25,000 people get diagnosed each year. The common factor for these diagnoses is the fact that they occur because of brain damages. Living with a cognitive disorder means that various cognitive functions fail. Nine out of ten with cognitive disorder are at some point affected by behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD). One of these symptoms is agitation. BPSD causes a great deal of suffering for the diagnosed person and the family. Furthermore, it is often a great challenge for caregivers to give these individuals the correct care. To prevent and alleviate BPSD, nursing treatment is the first option. A step towards reducing suffering for the person is to increase knowledge of which nursing treatments can reduce agitation Aim: The aim of the study was to investigate which nursing treatment can have an effect on agitation in people with cognitive disorders. Method: A literature review was chosen to answer the aim of the study. The results have been based on quantitative studies that are a maximum of ten years old to map the latest research in the chosen field. Results: The result shows significant reduction of agitation in people with cognitive disorders using nursing treatment such as music therapy, physical activity, dog therapy, acupressure, light therapy and time spent in therapeutic garden. An increase in agitation was however seen during foot massage, but the increase was not significant. Conclusion: The results of the study show several useful non-pharmacological treatments that can be implemented in clinical care to reduce agitation in people with cognitive disorders. By using non-pharmacological treatment, the use of inappropriate drugs, which can have severe negative side effects, such as neuroleptics, can be reduced. The study may be useful to increasing the competence of concerned caregivers.

Critically ill patients who require MV are at risk for a number of complications, including the development of ventilator-associated events (VAE) and agitation that may require the use of sedation. Patients experience anxiety and discomfort during mechanical ventilation from a variety of sources including unfamiliar breathing assistance and an inability to communicate anxiety and pain verbally, but a primary cause of discomfort identified by these patients is the simply the presence of the endotracheal tube (ETT). Discomfort often leads to agitation and may be exacerbated by ETT movement. Management of agitation typically involves the use of sedative therapy and has been shown to increase the length of stay in the hospital. Additionally, when ETT cuff pressure is not adequately maintained, risk of microaspiration increases and these microaspirations increase the risk of ventilator-associated events. ETT movement may adversely affect the cuff seal against the tracheal mucosa, increasing leakage around the cuff and microaspiration. To date, no studies have described the effect of ETT movement on patient comfort and agitation. Noting the frequency of ETT movement during the provision of nursing care and plausible inadvertent consequences on discomfort and agitation, a research model was created and specific instruments selected in order to study this topic. This dissertation will provide a review of the literature regarding the role of the ETT in microaspiration, as well as detail a study that explores the frequency and amount of ETT movement and its potential effect on agitation.

Thesis advisor: June A. Horowitz / Agitation is a distressing set of behaviors frequently observed in emergency department psychiatry patients. Key to developing and evaluating treatment strategies aimed at decreasing and preventing agitation is the availability of a reliable, valid instrument to measure behaviors representative of agitation. Currently, an agitation rating instrument appropriate for use in the emergency setting does not exist and clinicians are left without standard language for communicating about the phenomenon. The Agitation Severity Scale was developed to fill this void using facilitated focus groups to generate an initial item pool. Beginning evidence of content validity was established through a survey of clinical providers and a panel of content experts. The objectives of this methodological study were to: (a) develop an observation-based rating scale to assess the continuum of behaviors known as agitation in adult emergency department patients, and (b) to evaluate the psychometric properties of the newly developed instrument. Psychometric evaluation was conducted using a sample of 270 emergency department psychiatric patients. A 17-item instrument with a standardized Cronbach's alpha coefficient of 0.91 resulted, providing evidence of a high degree of internal consistency reliability. Principle components analysis revealed a 4-component solution accounting for 69% of observed variance. Internal consistency reliability ranged from 0.71 to 0.91 for the scale components. Equivalence reliability was established through the evaluation of Agitation Severity Scores assigned by independent evaluators, <italic> r </italic>= 0.99, &kappa = 0.98. Construct validity was established through comparison of mean scores for subjects in the highest and lowest scoring quartiles. A statistically significant difference in scores was noted when comparing these groups, <italic> t </italic> = -17.688, df = 155, <italic> p </italic> < 0.001. Convergent validity was evaluated by testing the association between Agitation Severity Scores and scores obtained using a well-established instrument, the Overt Agitation Severity Scale. Pearson's correlation coefficient for the associations between the scores ranged from 0.91 to 0.93, indicating a strong, positive relationship between the scores. Finally, the Rasch measurement model was employed to further evaluate the functioning of the instrument. In sum, the Agitation Severity Scale was found to be reliable and valid when used to measure agitation in the emergency setting. / Thesis (PhD) — Boston College, 2011. / Submitted to: Boston College. Connell School of Nursing. / Discipline: Nursing.

Presently, over 300 proteins or peptide based therapeutic medicines have been approved by the FDA owing to advances in protein engineering and technology. However, majority of these protein-based medications are unstable or have limited shelf life when in aqueous form. During pre-formulation and manufacturing, various technological processes including mixing, dissolving, filling (through pipes) can produce strong mechanical stresses on proteins. These stresses may cause the protein molecule to unfold, denature or aggregate. To improve stability upon formulation, they may be manufactured as freeze dried cakes that requires reconstitution with a buffer or water prior to administration. Although it has been successful in improving the stability of protein-based formulations, the freeze drying process itself also contributes to protein aggregation. This process introduces other stresses such as freezing, thawing and drying. In addition to these stresses, the agitation processes used during reconstitution may also destabilize the protein’s native structure. Two key processes used in preparation of protein based formulations were studied in this work; mechanical agitation and freeze drying. The aim of this project was to explore the aggregation of proteins that occur due to the various technological processes typical in the production of protein based formulations. The project has two parts that relates to liquid and solid formulations. In the first part, the effect of different methods of mechanical agitations on BSA protein was investigated. In the second part, the focus was on the effect of formulation (i.e. the application of amino acids) on aggregation of protein (BSA) in freeze dried formulations. Arginine and lysine were added individually into protein-based freeze-dried formulation to study their potential of improving the stability of the proteins during manufacturing, storage and reconstitution. In the formulation development, additional excipients were added to prevent moisture uptake due to the hygroscopic properties of the amino acids and to provide lyo- and cryo- protection for the protein molecule during freeze drying. Without further purification, BSA solutions prepared by using sonication, low shear rotor mixer or high shear tube/pipe mixing were studied using dynamic light scattering (DLS). Thioflavin T assay and turbidimetry analysis were used as complementary studies. In protein-based freeze dried formulations, at accelerated storage conditions, the presence of aggregates were studied in samples containing arginine or lysine using ThT assay and turbidimetry analysis. Characterisation of the freeze dried cakes was performed relative to their moisture sorption, cake shrinkage, mechanical properties and morphology using various analytical techniques. iv In the BSA solution studies, particle size analysis indicated two distributions for non-agitated BSA solution that corresponds to the average particle sizes of BSA molecules and their aggregates. Under mechanical stresses (all types), the intensity of distribution centered ≈ 7.8 nm reduces and broadens as the agitation time increases, indicating a reduction in the amount of “free” BSA macromolecules. The second distribution, as a result of increasing agitation time or shear intensity, reveals a significant shift towards larger sizes, or even splits into two particle size populations. These particle size growths reflect the formation of aggregates due to intensive collisions and, as a result, partial unfolding followed by hydrophobic interactions of exposed non-polar amino acids. UV spectra showed that aggregation in both low shear and mechanical vibration agitations were lower compared to the high shear stress. When compared to non-agitated BSA solution, ThT assay recorded ≈15 times higher fluorescence emission from the high shear samples, ≈2 times fluorescence emission from low shear and ≈6 times fluorescence emission from mechanical vibrations. Thus all the three agitation methods showed a good correlation between the results. The second part of this project was performed in three stages. In the initial 2 stages, 2- and 3-excipients component system were investigated to develop an optimal preliminary formulations which will be used in the final protein based 4-components formulations. From the 1st stage (ArgHCl/LysHCl + sugar/polyol), among 4 tested excipients (polyol and sugar), mannitol was observed to have resisted moisture uptake by the highly hygroscopic ArgHCl/LysHCl amino acids. However, mannitol is considered a good cryoprotector but has poor lyoprotection properties. Therefore, in the following stage, a 3rd excipient (in a 3-excipients component system) sucrose or trehalose, was introduced into the formulation. The formulation was made up of 20% ArgHCl (LysHCl), and various ratios of mannitol and sugar were explored. The criteria for selecting the best systems were based on ideal physicochemical properties i.e. moisture uptake, shrinkage, mechanical properties, matrix structure and appearance, and thermal properties. The final stage was the formulation of a 4-components system comprising the three excipients and combinations selected from the stage 2 studies, and the addition of BSA as the model protein. To study aggregation in this system, a freeze dried 4-components excipient/protein system was reconstituted and incubated at accelerated storage conditions over time. Fluorescence spectroscopy and turbidimetry were used to study aggregation of proteins, moisture uptake kinetics with gravimetric balance, and thermal analytical techniques were used to characterise the freeze dried cakes with and without BSA protein. This study represented a systematic analysis of aggregation of proteins in both liquid and solid formulations. Some of the novel aspects of this study include: v 1. The new experimental results obtained for aggregation of proteins in solution subjected to mechanical agitations. The high shear stress created by syringe agitation, simulated the real situation in post manufacturing process during filling through narrow pipes, and has been shown here to strongly affect the aggregation of protein macromolecules. 2. The development of a methodical approach for optimization of multi component (up to 4 excipients) protein based formulations. 3. The unexpected non-linear behavior of the physicochemical properties of the 3-excipients component system as a function of composition. To the best of my knowledge, this novel aspect has not been previously reported in literature. 4. Application of amino acid in protein based formulations has shown the inhibition of aggregation of BSA, with the highest effect observed with ArgHCl. The results of this study coincide with the conclusions published previously for aggregation of proteins in solution.

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p>I<strong> introduktionen </strong>visar litteraturen att det är viktigt att ge handledning och utbildning till vårdpersonal som vårdar demenssjuka. Oro, irritabilitet och aggressivitet det vill säga agitation, är en del av BPSD (Behavioural and Psychological<strong> </strong>Symptoms in Dementia) som är vanligt förekommande hos demenssjuka. I omvårdnaden om demenssjuka personer som har agiterat beteende behöver vårdpersonal bemästra olika omvårdnadshandlingar för att underlätta mötet och lugna den demenssjuke. <strong>Syftet </strong>med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadshandlingar som kan användas av vårdpersonal för att lugna agiterade dementa. Den <strong>metod </strong>som valdes var en litteraturstudie som omfattade 19 vetenskapliga<strong> </strong>artiklar. Under granskning och analys framträdde olika omvårdnadshandlingar som indelades i huvudområden och områden. <strong>Resultatet </strong>gav fyra huvudområden, vilka var individuellt anpassad vård, musik, massage och aromterapi. Dessa omvårdnadshandlingar minskade agiterat beteende hos demenssjuka personer. I <strong>diskussionen </strong>tolkade vi att när vårdpersonal i olika yrkesroller fick ökad förståelse för olika omvårdnadshandlingar och lärde sig bemästra dessa kunde de lugna agiterade beteenden hos demenssjuka personer. Genom vår tolkning av resultatet kunde dessa fyra huvudområden sammanflätas med varandra i det individuellt anpassade valet av omvårdnadshandling. <strong>Slutsats:</strong> När omvårdnadshandlingen individanpassades vid olika typer av agitation och vid olika tidpunkter på dygnet minskade agitationen hos demenssjuka personer. Denna modell av sammanflätning mellan resultatets olika huvudområden vill vi inspirera för fortsatt forskning.</p>

No description available.

Abstrakt I introduktionen visar litteraturen att det är viktigt att ge handledning och utbildning till vårdpersonal som vårdar demenssjuka. Oro, irritabilitet och aggressivitet det vill säga agitation, är en del av BPSD (Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia) som är vanligt förekommande hos demenssjuka. I omvårdnaden om demenssjuka personer som har agiterat beteende behöver vårdpersonal bemästra olika omvårdnadshandlingar för att underlätta mötet och lugna den demenssjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadshandlingar som kan användas av vårdpersonal för att lugna agiterade dementa. Den metod som valdes var en litteraturstudie som omfattade 19 vetenskapliga artiklar. Under granskning och analys framträdde olika omvårdnadshandlingar som indelades i huvudområden och områden. Resultatet gav fyra huvudområden, vilka var individuellt anpassad vård, musik, massage och aromterapi. Dessa omvårdnadshandlingar minskade agiterat beteende hos demenssjuka personer. I diskussionen tolkade vi att när vårdpersonal i olika yrkesroller fick ökad förståelse för olika omvårdnadshandlingar och lärde sig bemästra dessa kunde de lugna agiterade beteenden hos demenssjuka personer. Genom vår tolkning av resultatet kunde dessa fyra huvudområden sammanflätas med varandra i det individuellt anpassade valet av omvårdnadshandling. Slutsats: När omvårdnadshandlingen individanpassades vid olika typer av agitation och vid olika tidpunkter på dygnet minskade agitationen hos demenssjuka personer. Denna modell av sammanflätning mellan resultatets olika huvudområden vill vi inspirera för fortsatt forskning.