Relationen mellan den inhemska valutakursen och aktiekursen är ett ständigt återkommande diskussionsämne för investerare och ekonomer. Det råder ingen teoretisk enlighet gällande huruvida det finns ett samband mellan valutakursen och aktiekursen eller hur det eventuella sambandet ser ut. Samtidigt finns teorier om att Sverige, som är ett land som präglas av en öppen ekonomi med världshandel och fri rörlighet på kapital, har valutakursen som en variabel med stor påverkan på svenska bolags aktiekurser. Det finns även teorier om att länder som Sverige, vars handel med omvärlden domineras av export tenderar att ha en negativ relation mellan valutakursen och bolags aktiekurser.Det huvudsakliga syftet med studien var att analysera hur relationen mellan den svenska kronan och svenska bolags aktiekurser ser ut. Urvalsramen utgjordes av månatlig data under perioden 1995-2016 gällande svenska bolags aktiekurser, svenska kronan, räntan, inflationen, penningmängden och den historiska aktiekursen. Bivariata och multivariata regressionsanalyser visar att den svenska kronan är negativt relaterat till svenska bolags aktiekurser. Inflationen, räntan och penningmängden har inget signifikant samband med svenska bolags aktiekurser. Den historiska aktiekursen har en positiv relation till den svenska aktiekursen. / The relationship between the domestic exchange rate and the stock market is a constant recurring topic for investors and economists. There is no theoretical harmony on whether there is a correlation between the exchange rate and the stock market or how the possible relationship may be directed. There are theories regarding that Sweden, which is a country characterized by an open economy with world trade and free movement of capital, has the exchange rate as the variable with the main effect on the Swedish stock market. There are also theories that countries such as Sweden whose world trade is dominated by exports tend to have a negative relationship between the exchange rate and the stock market.The main purpose of the study was to analyze how the relationship between the Swedish krona and the Swedish stock market looks. The sampling consisted of monthly data over the period 1995-2016 regarding the Swedish stock market, the Swedish krona, the interest rate, inflation, money supply and the historical stock price. Bivariate and multivariate regression analyzes show that the Swedish stock market is negatively related to the Swedish krona. Inflation, interest rate and money supply have no significant relation to the Swedish stock market. The historical stock market has a positive relation to the Swedish stock price. / <p>Betyg B, 170918</p>

Syfte – Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur informationen som medföljer av en revisionsberättelse signalerar investerare och deras reaktion utifrån denna information. Studien har som första delsyfte att undersöka om det är någon skillnad på effekten på aktiekursen om en revisionsberättelse innehåller en Emphasis of matter paragraph (EMP) eller en Other matter paragraph (OMP). Vidare har studien ett andra delsyfte som ämnar att undersöka om vissa former av EMP samt OMP kan visas ha växlande effekt på aktiekursen. Bakgrund – Syftet med revision kan beskrivas med Agentteorin, där revisorn ska minska informationsasymmetrin mellan företagsledningen och investerare. En revisor ska enligt 5 § Revisionslagen (SFS 1999:1079) granska ett företags räkenskaper och företagsledningens förvaltning av bolaget. Vidare enligt 6 § samma lag, ska revisorn efterräkenskapsårets slut lämna en revisionsberättelse till bolaget som inkluderas i årsredovisningen. Upplysningarna som revisorn lämnar i revisionsberättelsen ger en rimlig försäkran hur rättvisande bild företagets räkenskaper speglar verkligheten. Dessa upplysningar kan exempelvis vara av sådan väsentlig betydelse att de är fundamentala för läsarens förståelse av de finansiella rapporterna, en så kallad EMP. Vidare kan även en revisor lämna övriga upplysningar som hjälper läsaren att förstå själva revisionen, vilket benämns som en OMP i revisionsberättelsen. Med hjälp av revisionsberättelsen kan därmed revisorn signalera företagets intressenter om företagets ställning, vilket exempelvis investerare kan ta i beaktande i deras framtida finansiella beslut. Problemformulering – Tidigare forskning gällande sambandet mellan revisionsupplysningar och ett företags aktiekurs visar på ett motstridigt resultat. Vidare finns det inte någon forskning inom en svensk kontext. Därav har vi formulerat följande forskningsfråga: Finns det ett samband mellan erhållandet av en revisionsberättelse som innehåller en EMP eller en OMP och mindre svenska företags aktiekurs, i termer av abnormal avkastning och abnormal volatilitet? Metod – För att svara på studiens problemformulering använde vi oss av en kvantitativ forskningsdesign där vi undersöker företag som erhållit en EMP eller en OMP underräkenskapsåren 2017-2021. Utifrån en händelsestudie, med ett kortsiktigt händelsefönsterrunt publiceringen av årsredovisningen, avser vi att undersöka om det sker en omedelbar reaktion av investerare. Resultat – Med hjälp av t-test kunde vi konstatera att det generellt sett inte finns ett samband mellan abnormal avkastning och erhållandet av en EMP eller en OMP. Det var enbart för vissa dagar det gick att se en signifikant förändring i den abnormala avkastningen för företag som hade erhållit en OMP eller vissa typer av EMP. Gällande den abnormala volatiliteten konstaterade vi att risken i nästan samtliga fall ökade efter erhållandet av en EMP eller en OMP.

Purpose: The purpose of this study is to examine whether or not a winning performance within professional cycling influences the stock exchange. It looks at the impact a win has on a team’s main sponsor through the effect on said sponsor’s company stock price. Methodology: This study has a positivistic and deductive approach when testing the theory of market efficiency. It uses event study methodology to measure the effect of new information on a company’s stock price. The event period lasts from the last working day before the event to the first working day after the event. The study examined 99 winning performances in the UCI World Tour, from January 1, 2005, to April 30, 2016. Normal return before the event window was calculated from an estimation period of 250 working days. A T-test was used to assess if the results were significant. Results: The study found, based on the complete samples including all cycling races, that there is no significant effect on a main sponsor’s stock price. The Average Abnormal Return came out as 0,04 percent. 46 one day races were examined, resulting in an AAR of -0,1 percent. This means that there was no significant effect on the sponsor’s stock price. For the stage races, on the other hand, the 44 measurements resulted in an AAR of 0,38 percent with a positive 5 percent significance level. Nine measurements derived from the Grand Tours resulted in an AAR of -0,96 percent and a negative 5 percent significance level. Conclusions: The conclusion of this study is that there is no significant effect on the main team sponsor’s stock price, regardless of categorisation. While single day races generated no significant effect, the stage races did have a positive significant effect. Based on the study, The Grand Tour races resulted in a negative effect but the samples for this category were too few to draw a final conclusion from.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att med statistiska mått undersöka om företags aktiekurs reagerar på ett vd-byte samt se hur ledarskap påverkar företagets rörelseresultat ur ett genusperspektiv.<strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är en eventstudie som innefattar åtta stycken företag. Eventstudiens estimeringsfönster omfattar 56 dagar innan eventfönstrets 29 dagar, där aktiekursens rörelse undersöks. Varje företags enskilda procentuella förändring i rörelseresultatet kommer att studeras två år innan och två år efter ett vd-byte har inträffat.</p><p><strong>Teori:</strong> Undersökningen utgår från effektiva marknadshypotesen, agentteorin och signalteorin.</p><p><strong>Empiri:</strong> Resultaten för aktiekursens abnormala genomsnittliga avkastning (AAR) och den kumulativa genomsnittliga avkastningen (CAAR) visas i diagram, detsamma gäller för företagens procentuella förändring i rörelseresultatet. En jämförelse dras mellan företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte mot företag som har genomfört ett manligt vd-byte.</p><p><strong>Slutsats:</strong></p><ul><li>Aktiekursen för företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte har cirka 10 procent högre förändring i AAR än för företag som har genomfört ett manligt vd-byte.</li><li>Aktiekursens lutning på CAAR för företag med en kvinnlig vd är starkare än för företag där det har skett ett manligt vd-byte. Vid undersökning av CAAR är även kvinnornas procentuella förändring högre.</li><li>Den totala genomsnittliga procentuella förändringen i rörelseresultatet visar att i tre av fyra fall har de företag där en kvinna tillträtt vd-posten haft bättre procentuella förändringar än företagen där en man har tillträtt som vd.</li></ul> / <p><p><strong>Purpose:</strong> This study is to examine the statistical measures how a company's stock price reacts to a CEO change and how leadership affects the firm's operating results from a gender perspective.<p> </p><p><strong>Methods:</strong> The survey is an event study involving eight companies. The estimated window in the event study includes 56 days before the event window of 29 days, where the stock price movement is examined. Each company's individual percentage change in operating results will be studied two years before and two years after a CEO change has occurred<p> </p><p><strong>Theoretical:</strong> The study is based on efficient market hypothesis, the agency theory, and signal theory.<p> </p><p><strong>Empirical:</strong> The results for AAR, CAAR and the percentage change in operating result are shown in diagrams. A comparison is drawn between companies that have changed to a female CEO versus companies that have changed to a male CEO.<p> </p><p><strong>Conlusion:</strong><p> </p><p> </p><ul><li>The stock price of companies that have change to a female CEO is 10 percent higher in AAR than companies that have change to a male CEO.</li><li>The gradient of the stock price of CAAR for firms with a female CEO is stronger than for companies with a male CEO. The study of CAAR is also higher for women than for men.</li><li>The total average percentage change in operating results shows that in three of four cases, the companies with a woman as CEO had better percentage changes than firms with a male CEO</li></ul></p></p></p></p></p></p>

This study is based on an ongoing debate regarding the Stockholm Stock Exchange, which centers around the possible abolition of quarterly reports. The purpose of this paper is to contribute to this debate by examining how the relationship between financial reports and stock price correlates. The study's methodological approach is based on the Capital Market Research frame-work in which an ERC model and an extended model are used to measure the relationship. Three hypotheses were formed to categorize the direction of the study, these categorizations treats the differences in impact between quarterly and annual reports on stock price, as well as differences in impact as a casual effect of company size and seasonal sensitivity. The results of the study show that quarterly reports have a stronger impact on the share price than annual reports. Financial reports from smaller companies have greater impact on share price than financial reports from larger companies. The study also shows that there is a seasonality trend in the consumer industry's fourth quarter.

Revision används som ett medel för att utomstående intressenter, exempelvis aktieägare, ska få en kvalitetsstämpel på den information som förmedlas av ett företags ledning. Om revisorerna vill påpeka någonting angående företagets redovisning eller förvaltning utfärdar de en så kallad oren revisionsberättelse. I denna studie undersöker vi om denna orena revisionsberättelse får någon effekt på företagets aktiekurs. Den problemformulering som besvaras är: Har en oren revisionsberättelse någon effekt på svenska publika företags aktiekurser? Tidigare forskning på området har nästan enbart genomförts i utlandet. Denna forskning har dock inte kommit fram till något entydigt resultat. Viss forskning hävdar att en oren revisionsberättelse har en negativ effekt på aktiekursen medan annan gör gällande att den inte påverkar. Ytterligare forskning menar att effekten en oren revisionsberättelse har på aktiekursen beror på faktorer som exempelvis informationsmiljö eller vilken typ av revisorsanmärkning det rör sig om. De teorier vi använder oss av berör främst förhållandet mellan aktieägarna och företagsledningen. Bland dessa teorier kan nämnas agentteorin och teorin om informationsasymmetri. Vi använder oss av en kvantitativ metod och gör en händelsestudie. En händelsestudie går förenklat ut på jämföra en akties verkliga avkastning med dess förväntade avkastning under en tidsperiod runt en specifik händelse. Händelsen i vår studie är offentliggörandet av den orena revisionsberättelsen. Vårt slutliga urval består av 101 observationer av orena revisionsberättelser från 64 svenska börsnoterade aktiebolag som fått minst en oren revisionsberättelse mellan 2004-2013. Vi testar först om det finns någon signifikant effekt på aktiekursen för samtliga observationer. Därtill testar vi även om det finns effekt på aktiekursen för olika branscher, börslistor, typer av orena revisionsberättelser och om den orena revisionsberättelsen inträffar för första gången. Resultaten visar att den orena revisionsberättelsen generellt inte har någon signifikant effekt på svenska publika företags aktiekurser. Vi finner en viss nedåtgående trend under dagarna efter händelsen. Trenden är dock inte statistiskt signifikant. Det väcks därmed ett visst tvivel kring om revisionsberättelsen uppfyller sitt syfte för aktieägarna. Resultaten visar också att effekten på aktiekursen inte nämnvärt skiljer sig åt mellan upprepade orena revisionsberättelser och de som kommer första gången. Inga andra test av hela händelseperioden rörande exempelvis bransch visar på statistisk signifikanta negativa effekter på aktiekursen. Dock finns det enskilda dagar under händelseperioden som visar på signifikans. Några direkta slutsatser av detta är emellertid svåra att dra utan vidare undersökning.

Syfte: Uppsatsen syfte är att klargöra och analysera reporäntans ränteförändringars påverkan på aktiekurserna för samtliga svenska banker i large cap på Stockholmsbörsen. Metod: Kvantitativa händelsestudier har gjorts med deduktiv forskningsansats på fyra företag, samtliga noterade på Stockholmsbörsen. Den onormala avkastningen för de undersökta aktiekurserna har beräknats en dag före till en dag efter samtliga realiseringar av reporänteförändringar som skett mellan åren 2004 till 2015.  Teori: Den teoretiska referensramen för studien består av den effektiva marknadshypotesen och överreaktionshypotesen. Slutsatser: Studien har påvisat att det råder signifikant samband mellan ränteförändringar och de studerade aktiernas avkastning vid realisering av ränteförändringarna. / Purpose: The purpose of this thesis is to clarify and analyze the changes in the discount rate and its impact on stock prices of all Swedish listed banks in large cap on the Stockholm stock exchange. Methodology: Quantitative event studies has been done with deductive research approach on four companies, all listed on the Stockholm Stock Exchange. The abnormal returns for the examined stock prices have been calculated one day before to one day after all the realizations of the changes in the discount rate that occurred between year 2004 to 2015. Theory: The theoretical framework in this study consists of The Effective Market Hypothesis and The Overreaction Hypothesis. Conclusions: The study has shown that there is a significant correlation between the changes in the discount rate and the equity returns of the studied stocks.

Syfte: Syftet med studien är att med statistiska mått undersöka om företags aktiekurs reagerar på ett vd-byte samt se hur ledarskap påverkar företagets rörelseresultat ur ett genusperspektiv. Metod: Undersökningen är en eventstudie som innefattar åtta stycken företag. Eventstudiens estimeringsfönster omfattar 56 dagar innan eventfönstrets 29 dagar, där aktiekursens rörelse undersöks. Varje företags enskilda procentuella förändring i rörelseresultatet kommer att studeras två år innan och två år efter ett vd-byte har inträffat. Teori: Undersökningen utgår från effektiva marknadshypotesen, agentteorin och signalteorin. Empiri: Resultaten för aktiekursens abnormala genomsnittliga avkastning (AAR) och den kumulativa genomsnittliga avkastningen (CAAR) visas i diagram, detsamma gäller för företagens procentuella förändring i rörelseresultatet. En jämförelse dras mellan företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte mot företag som har genomfört ett manligt vd-byte. Slutsats: Aktiekursen för företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte har cirka 10 procent högre förändring i AAR än för företag som har genomfört ett manligt vd-byte. Aktiekursens lutning på CAAR för företag med en kvinnlig vd är starkare än för företag där det har skett ett manligt vd-byte. Vid undersökning av CAAR är även kvinnornas procentuella förändring högre. Den totala genomsnittliga procentuella förändringen i rörelseresultatet visar att i tre av fyra fall har de företag där en kvinna tillträtt vd-posten haft bättre procentuella förändringar än företagen där en man har tillträtt som vd. / Purpose: This study is to examine the statistical measures how a company's stock price reacts to a CEO change and how leadership affects the firm's operating results from a gender perspective.  Methods: The survey is an event study involving eight companies. The estimated window in the event study includes 56 days before the event window of 29 days, where the stock price movement is examined. Each company's individual percentage change in operating results will be studied two years before and two years after a CEO change has occurred  Theoretical: The study is based on efficient market hypothesis, the agency theory, and signal theory.  Empirical: The results for AAR, CAAR and the percentage change in operating result are shown in diagrams. A comparison is drawn between companies that have changed to a female CEO versus companies that have changed to a male CEO.  Conlusion:    The stock price of companies that have change to a female CEO is 10 percent higher in AAR than companies that have change to a male CEO. The gradient of the stock price of CAAR for firms with a female CEO is stronger than for companies with a male CEO. The study of CAAR is also higher for women than for men. The total average percentage change in operating results shows that in three of four cases, the companies with a woman as CEO had better percentage changes than firms with a male CEO

I dagens samhälle sprids nyheter snabbt, vilket gör att företagsskandaler får mycket uppmärksamhet. I den här studien undersöks två olika typer av företagsskandaler, då företag begått ett ekonomiskt brott och då företag begått en annan oetisk handling. Studiens syfte är att jämföra vilken av dessa två typer av skandaler som ger störst reaktion hos investerare genom att studera företags aktiekurser. Marknadsmodellen används för att se om en förändring i aktiekursen sker i samband med att de olika skandalerna offentliggörs. Huruvida en signifikant reaktion uppstått avgörs med hjälp av t-test. Studien visade att ett signifikant fall i aktiekursen skedde i samband med offentliggörandet av ekonomisk brottslighet, men att ingen förändring i aktiekursen skedde i samband med andra oetiska handlingar. Detta innebär att investerare reagerar på en skandal som avser ekonomisk brottslighet men inte på en skandal som avser andra oetiska handlingar.

Tre separata skandaler mellan åren 2016–2019 har valts ut för att finna mönster i marknadens reaktion vid offentliggörande av oetiska eller brottsliga gärningar hos Sveriges storbanker. Vidare undersöker studien om kunder ochinvesterare förlåter storbanker enklare vid vissa typer av handlingar, exempelvis oetiska gentemot brottsliga. För att genomföra en analys av dessa tre händelser har bankernas aktiekurs hämtats under den aktuella tidsperioden samt PE 𝑡𝑎𝑙 och företags-och marknadsvärde för varje år. För att undersöka motiven bakom investerares beslut att sälja aktier under tiden av dessa handlingar har ett flertal teorier om investerares beteende studerats och även betydelsen av CSR för investerare och företagen. I samband med skandaler sjunker samtliga aktiekurser för de banker som är involverade. Investerarnas syn på banken förändras och de väljer att sälja aktien men det har inte gått att säkerställa exakt av vilken anledning investerare säljer. Bankernas företagsvärde har inte visat någon signifikant skillnad mellan de aktuella åren, det går inte heller att urskilja någon skillnad i varje enskild bank från år till år. PE 𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 och marknadsvärdet håller en jämn spridning för åren som undersökts. Det leder till antagandet att storbankerna i slutändan inte påverkas på lång sikt av en skandal utan endast tillfälligt, vilket syns i aktiekursen. Vid en av de tre undersökta skandalerna har bankens marknadsvärde ännu inte återhämtats men det antas bero på att skandalen fortfarande är aktiv och att banken därmed inte fått möjlighet att återuppbygga förtroendet.