Finanskrisen uppstod i samband med att banker världen över, men främst i USA lånade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa låntagare hade inte förmågan att betala tillbaka räntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intäkter och istället hade en massa fastigheter som kom att säljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vågade låna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen. Syftet med denna uppsats är att se hur styrräntan påverkar aktiemarknaden. Påverkas olika branscher olika av ränteförändringen? Hur påverkas aktiemarknaden av reporäntan under en högkonjunktur som övergår kraftigt till extrem lågkonjunktur det vill säga finanskris? Undersökningens material består av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som ställts för att få fram ett samband mellan reporänta och aktiemarknaden. Författaren kommer att använda sig av kvantitativa metoder i forskningen då det görs en eventstudie för att få fram sambandet mellan reporäntan och aktiemarknaden, på grund av att författaren utgår från konkret fakta som återfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX. Marknaden verkar vara väldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH). EMH är teorier/hypoteser som har ställts för att få svar om marknadens effektivitet, samt ett sätt att forska om investerarna kan göra överavkastningar vid onormala händelser. Undersökningen visar dessvärre att investerarna inte gör överavkastningar då aktiemarknaden inte berörs märkbart av reporäntaförändringar. Denna undersökning visar att samband mellan aktiemarknaden och reporäntan är neutral det vill säga att de inte påverkar varandra. Förklaringar kring det kan vara Riksbankens Tydliga kommunikation med allmänheten, företagens globalisering samt globala händelser som påverkar Sverige och Sveriges ekonomi enormt mycket.

No description available.

Reporäntan som är Riksbankens viktigaste styrmedel används för att påverka landets inflation. Det har utförts omfattande undersökningar om ränteförändringar på den amerikanska marknaden. Flera forskare konstaterar att en höjning av reporäntan medför en nedgång av börskursen och vice versa samt att de finner skillnader branscherna emellan. Syfte med undersökningen är att studera om denna teori överensstämmer med den svenska aktiemarknaden. Studiens tidsperiod innefattar åren 2002 – 2011, detta för att få med både en hög- respektive lågkonjunktur, för att på så sätt undersöka om reporänteförändringen ger en starkare effekt under konjunktursvängningar. De urval som vi fokuserar på är branschindexen Finans-, Media-, Hälsa- samt Industri. En kvantitativ metod kommer att genomföras och datan inhämtas från Stockholmsbörsen OMX.  Metoden som används är en eventstudie vilket innebär att det utförs en analys av en händelse effekt. De slutsatser som vi kan dra utifrån våra resultat av beräkningarna är att det inte råder något samband mellan en ränteförändring och börskursen utifrån våra diagram av de generella höjningarna och sänkningarna. Men däremot belyser utfallet av våra hypoteser att det föreligger ett samband mellan ränteförändringar och aktiekursen. Det föreligger heller inga skillnader vad gäller branschkänsligheten mellan branschindexen. När det gäller konjunktursvängningarna fann vi att det förekom ett samband mellan höjningarna under högkonjunkturen samt sänkningarna under lågkonjunkturen. Orsaken till att effekten inte alltid är så tydlig på händelsedagen kan grunda sig i att allmänheten redan sen innan har hunnit rätta sig efter den nya informationen. Sammanfattningsvis är det svårt att förutsäga att marknaden är effektiv utifrån de resultat som vi har fått.

Problembakgrund: Den traditionella investeringsstrategin består av bland annat Modern Portföljvalsteori och Capital Asset Pricing Model, men på grund av empiriska problem efterfrågas alternativa investeringsstrategier. Denalternativa investeringsstrategini denna uppsats består av småbolags-, värdebolags- och momentumeffekt. Detta innebär att forskning visat att investering i småbolag tenderar att ge högreavkastning än i stora bolag, att företag med högt värde tenderar att ge högre avkastning än tillväxtbolag och att man bör satsa på förra årets kursvinnare. Syftet: Syftet med denna uppsats är jämföra, småbolag med stora bolag, värdebolag med tillväxt bolag och årets kursvinnare med årets kursförlorare, på den svenska marknaden för åren 1996-2012, för att se om den ena ger högre avkastning än den andra. Vi vill se huruvida dessa effekter finns på den svenska marknaden. Metod: Vi har använt en kvantitativ studie och jämfört avkastningen mellan de båda grupperna. För att sedan se om vi finner någon signifikant skillnad har ett T-test använts. Vi har använt de noterade aktierna påStockholmbörsens huvudlista för åren 1996-2012. Slutsats: De slutsatser som kan dras av denna undersökning är att småbolags-, värdebolags- ochmomentumeffekten inte existerar på den svenska marknaden för perioden 1996-2012. För vidare forskning rekommenderar vi att även andra listor än huvudmarknaden inkluderas. / Background Information: Modern Portfolio Theory and Capital Asset Pricing Model belong to the traditional investment strategy, which has been practiced by many around the world. However due to its empirical problems, has there been demands for alternatives. The alternative investment strategies that will be presented in this essay are small stocks-, value stocks-, and momentum-effect. Earlier research has shown that small stocks tends to provide higher returns than big stocks, the same goes for when comparing value stocks against growth stocks, and winner stocks against loser stocks. Aim: The aim of this essay is to evaluate small stocks-, value stocks-, and momentum-effect on the Swedish stock market during year 1996-2012, by comparing the top and bottom group from each respective effects to see if there is any differences. Method: These following measurements (company’s market equity, book equity/market equity ratio and yearly change of stock prices) are used in order to evaluate the small stocks-, value stocks-, and momentumeffect respectively. The stocks that were registered on Stockholm’s Main Stock Market during year 1996-2012 are ranked accordingly to the three measurements, only the top’s 30% and bottom’s 30% stocks will be used to form portfolios. After one top and one bottom portfolio from each effect (so 6 portfolios in total) were constructed, their average yearly return was then compared with each other. Conclusion: The results showed 0%, 9% and 7% differences in return between the top and bottom portfolios from small stocks-, value stocks-, and momentum-effect respectively. However the differences found between the top and bottom portfolios, were found to be not significant when using T-test. Since there were no significant differences between the top and bottom group from all three effects, we come to the conclusion that the small stocks-, value stocks-, and momentum-effect did not exist on the Swedish stock market during year 1996-2012.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2009.

Bakgrund Tekniken har utvecklats mycket under senaste åren, där artificiell intelligens (AI) har varit en betydelsefull komponent för att möjliggöra denna utveckling. Den artificiella intelligensen kan idag användas inom flera områden, däribland aktiemarknaden. På aktiemarknaden tas investeringsbeslut av bland annat privata investerare, gällande olika aktier och storlek på investeringar vilket påverkas av diverse beteendefaktor.  Syfte Denna studie syftar till att studera hur olika beteendefaktorer kan påverka privata investerares aktieköp och vilka samband som finns mellan privata investerare och deras förtroende för sig själv respektive för AI på aktiemarknaden. Metod Denna studie är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att samla in data har en enkätundersökning använts, vilken har besvarats av 119 respondenter. Den insamlade datan har sammanställts i SPSS och analyserats utifrån en korrelationsanalys, en bivariat regressionsanalys samt multivariata regressionsanalyser. Resultat Studiens resultat pekar på att det finns olika faktorer som påverkar privata investerares aktieköp, bland annat påverkar hur insatt respondenterna är i aktiemarknaden deras agerande. Utöver det har det framkommit ett samband mellan respondenternas ålder, utbildningsnivå, inkomst och deras förtroende för artificiell intelligens på aktiemarknaden. Slutligen framkommer det att förtroendet för sig själv och förtroendet för AI har ett signifikant samband. Slutsats I studien framkommer det att olika beteendefaktorer påverkar privata investerares aktieköp, där utbildningsnivå, hur insatt man är i aktiemarknaden och förtroendet för sig själv respektive AI är viktiga faktorer. Resultatet bekräftar även tidigare forskning och teorier. Studien anses vara relevant för banker och andra finansiella företag för att ge en överblick av tekniken och vilka som är benägna att använda den. / Background In recent years, technology has made significant advancements, with artificial intelligence (AI) playing a crucial role facilitating this progress. Artificial intelligence has become a pivotal component in various domains, including the stock market. In the stock market, investment decisions are made by private investors, among others, concerning different stocks and the size of investments, which are influenced by various behavioral factors. Purpose This study aims to investigate how various behavioral factors can influence private investors stock purchases and examine the relationship between private investors and their trust in themselves and in AI on the stock market. Methodology This study is based on a quantitative method with a deductive approach. To collect data, a survey has been employed, which has been completed by 119 respondents. The collected data has been analyzed using SPSS, and based on that, a correlation analysis, bivariate regression analysis, and multivariate regression analysis have been conducted. Result The results of this study indicate that there are various factors influencing private investors’ stock purchases, including the level of knowledge respondents possess about the stock market, which affects their behavior. Furthermore, a correlation has been found between respondents’ 6age, educational level, income, and their trust in artificial intelligence in the stock market. Lastly, it is evident that there is a significant relationship between self-confidence and trust in AI. Conclusion The study reveals that various behavioral factors influence private investors’ stock purchases, with education level, market knowledge, and trust being significant factors. The findings also confirm previous research and theories. The study is considered relevant for banks and other financial institutions as it provides an overview of the technology and identifies individuals inclined to adopt it.

No description available.

Denna studie har ämnat att utifrån ett svenskt perspektiv undersöka eventuella förtjänster av internationell diversifiering. Detta har gjorts med utgångspunkt från olika marknader under olika marknadsförhållanden. Korrelation användes som mätverktyg av eventuella förtjänster av internationell diversifiering och standardavvikelsen beräknades för att belysa portföljerna ur ett annat riskperspektiv. Studien har grundat sig på Markowitz portföljvalsteori och Grubels tidigare forskning om internationell diversifiering som presenterades i artikeln ”Internationally Diversified Portfolios”. Därefter har månatlig indexprisdata hämtats för perioderna innan-, under- och efter den senaste finansiella krisen för att i efterhand konstruera elva olika teoretiska portföljer. Indexpriserna hämtades för fem utvecklade börsmarknader, fem börser i tillväxtmarknader och för den svenska börsmarknaden. Tio av dessa portföljer var likaviktade med den svenska börsen medan den elfte var en svensk inhemsk portfölj som använts som jämförelseportfölj. Genom att jämföra dessa portföljer med varandra fann vi att effekterna av internationell diversifiering varit som högst innan den finansiella krisen samt att de likaviktade portföljerna med tillväxtmarknader totalt har presterat högst avkastning till lägst given risk över hela perioden. Vidare fanns att standardavvikelsen, för de olika portföljernas avkastning, och korrelation mellan valda börsmarknader inte hade ett signifikant samband. / This study have intended to investigate the possible merits of international diversification in different markets under different market conditions, from a Swedish perspective. Correlation was used to measure possible merits of international diversification and the standard deviation was calculated to show the different portfolios from another risk perspective. The study has been based on Markovitz portfolio selection theory and Grubels previous research on international diversification as presented in the article ”International Diversified Portfolios”. Thereafter, monthly index price data has been gathered for the periods before, during and after the recent financial crisis to construct eleven different portfolios. The index prices were fetched for five developed markets, five emerging markets and for the swedish market. Ten of these portfolios were equally weighted with the swedish stock exchange while the eleventh was a Swedish domestic portfolio. By comparing these portfolios to each other we found that the effects of international diversification was most benefitial in the period before the financial crisis, but also that the equally weighted portfolios of emerging markets overall have had the best performance through the whole period. There was no significant relation found between the standard deviation, for the different portfolios return, and correlation between chosen stockmarkets.

Det låga ränteläget som råder i samhället har skapat möjligheter för svenska företag att finansiera sig genom att emittera företagsobligationer. Obligationslån har under senare år blivit en allt vanligare finansieringsform och har i viss utsträckning ersatt traditionella banklån. Studien undersöker marknadsreaktionerna när ett börsnoterat svenskt företag annonserar om en obligationsutgivning och om företagsspecifika faktorer kan påverka eventuella marknadsreaktioner. För att undersöka marknadens reaktioner vid meddelande om obligationsutgivning användes en eventstudie där icke-finansiella svenska börsnoterade bolag under åren 2000-2015 undersöktes. Resultaten av eventstudien kan inte visa att det sker en marknadsreaktion i perioden före eller i samband med att en obligationsemittering offentliggörs. Däremot sker en negativ marknadsreaktion i perioden efter meddelandet. Vidare indikerar studien på att företagens storlek och bransch, men inte andelen materiella tillgångar och förändring i skuldsättningsgrad, kan påverka hur stark reaktionen blir.

I ett flertal tidigare studier har samband mellan penningpolitik och aktiemarknaden studerats. Resultaten av dessa har varit tvetydiga och de flesta har gjorts i andra länder än Sverige. I den här uppsatsen studeras sambandet mellan ändringar av reporäntan och aktieindexet OMXS60 på Stockholmsbörsen för att se om det finns ett samband mellan dessa. Utöver detta studeras hur företags kapitalstruktur kan ha en påverkan på det nyss nämnda sambandet, det vill säga om det finns en räntekänslighet kopplat till kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats grundar sig i Modigliani och Millers teorem från 1958. Teoremet beskriver bland annat att avkastningskravet på eget kapital ökar proportionellt med skuldsättningsgraden och att ett företag med hög skuldsättningsgrad påverkas mer av förändringar i skuldräntan än ett företag med låg skuldsättningsgrad. För att undersöka detta användes en regressionsanalys för att analysera finansiell data mellan åren 2006 till och med 2015. Tre dagar kring annonseringen av reporäntans ändring var föremål för analys: dagen innan annonseringsdagen, annonseringsdagen och dagen efter annonseringsdagen. Det resultat som framgick av undersökningen var att det fanns ett signifikant negativt samband mellan reporäntan och aktiekursen dagen innan samt på annonseringsdagen för reporäntan. Det framgick även att kapitalstrukturen påverkade styrkan på det tidigare nämnda sambandet, dock endast dagen innan annonseringen.