<p>Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk.</p><p>För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden?</p><p>Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden.</p><p>Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM. Det empiriska materialet består av historiska aktiekurser vilka bearbetades och användes till att komponera flertalet portföljer. Dessa portföljer har sedan analyserats genom regressionsanalys och jämförts med ett aktiemarknadsindex i syfte att besvara vår problemställning.</p><p>Det som framkommit genom studien är att det till viss del med hjälp av historiska data går att förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden. Även om vi delvis kan ge stöd åt den testade modellen anser vi inte att betavärdet, som ensamt förklarande variabel och mått på risk, bör tillämpas vid beslutsfattande av investeringar, något som CAPM förutsätter att det ska göra. Det linjära samband som CAPM postulerar bedömer vi vara bristande i tillämpbarhet på dagens komplicerade aktiemarknad eftersom fler variabler än historiska data påverkar aktiekurserna.</p>

<p>Författaren har på uppdrag av AB Volvo i Göteborg valt att se över vilka möjligheter börsnoterade svenska bolag har att identifiera aktieägare som är knutna till större förvaltare såsom fondmäklare, banker etc. Det är framförallt det mera omfattande utländska ägandet som finns i Tyskland och England som har stor betydelse för AB Volvo. Tungdpunkten i uppsatsen har således varit på dessa länder. Anledningarna är många men det är framförallt syftet att förbättra kommunikationen med aktieägarna samt att skapa en stabil ägarstruktur och rättvisande bild och värdering av aktien. Uppsatsens huvudsakliga syfte är dels att utreda rättsläget avseende hur svenska börsnoterade bolag sk avstämningsbolag, bättre kan följa utländska aktieägares aktie innehav i bolaget för att därigenom kunna utreda vilken rapporteringsskyldighet bolagen kan kräva av de utländska förvaltarna, dels att klargöra vilket intresse bolagen ser som mest skyddsvärt avseende rapporteringsskyldigheten. Författaren har utgått i från följande problemformulering:*Finns det möjlighet för bolagen att kräva att utländska förvaltare lämnar ut aktieägarförteckning?*Hur kan svenska börsnoterade bolag bättre följa utländska aktieägares aktieinnehav i bolaget?,*I avseendet förvaltarregistrerade aktier, vad är mest skyddsvärt; ser man den personliga integriteten som viktigare för aktieägare som är knutna till förvaltarregistrerade, eller bedöms offentlighet som mer betydande faktor vid investering av aktier? och slutligen vilken öppenhet eftersträvas i EU generellt och i Tyskland och England?Uppsatsens koncentrerar sig främst på förhållanden som är av intresse för en bolagsledning. Denna avgränsning är viktig som författaren gjort då det utifrån andra perspektiv, exempelvis aktieägarnas intresse, kan komma att bli andra aspekter som spelar in. Vidare behandlar uppsatsen de rättsliga förhållandena för/ öppna register inom EU och i synnerhet Tyskland och England. Detta innebär således att uppsatsen till övervägande del är av komparativ karaktär.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna undersökning är att studera råvaruprisets samt aktiemarknadens prestationer i form av procentuell avkastning under olika konjunkturlägen från år 1969 och fram till 2009. Samt att studera råvarumarknadens reaktion vid börsfall. Marknaderna ställs dessutom i relation till varandra. Detta görs genom tre delsyften: Hur presterar råvaror i relation till aktiemarknaden i hög- respektive lågkonjunktur? Ökar råvarupriset och aktiemarknaden i samma konjunkturlägen? Hur har råvarumarknaden till skillnad från aktiemarknaden reagerat vid större börsfall?</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är kvantitativ, deduktiv samt utgår från primärdata ansamlad via vedertagna källor och databaser. För att uppfylla syftet innefattar denna undersökning två olika metoder. Metod 1behandlar avkastning i olika konjunkturlägen och Metod 2 består av en eventstudie av råvaruprisernas reaktioner vid tidigare börsfall.</p><p><strong>Teori: </strong>Undersökningen bygger delvis på hypotesen om effektiva marknader och innefattar tidigare forskning om faktorer som påverkar råvarupriset och aktiemarknaden.</p><p><strong>Empiri: </strong>Mellan åren 1969 – 2009 konstaterades fyra olika konjunkturlägen med 5 högkonjunkturslägen, 6 lågkonjunkturslägen, 3 övergångsår mot högkonjunktur, 5 övergångsår mot lågkonjunktur. Aktiemarknadens totala avkastning för hela perioden var 973,7 %, majs hade 250,9 %, vete 300 %, olja 169 %, guld 495,8 % och koppar 555,2 %. Sammanslaget för samtliga råvaror och börsfall var det endast olja som fick ett svagt positivt CAAR, resterande fick ett negativt CAAR där aktiemarknaden hade -1,02762, olja 0,01325, guld -0,05511, koppar -0,10297, vete -0,1812 samt majs - 0,1859.</p><p><strong>Analys/Slutsats</strong></p><ul><li>I regel har både råvarornas och aktiemarknadens avkastning varit bättre under högkonjunktur än lågkonjunktur, däremot har guld en negativ korrelation mot aktiemarknaden vilket resulterar i att råvarans pris minskar när aktiemarknaden går bra och ökar när aktiemarknaden går dåligt. </li><li>Det finns inget statistiskt säkerställt samband utifrån denna undersökning som tyder på att råvarupriset och aktiemarknaden följer varandra genom konjunkturlägen.</li><li>Råvarornas CAAR är nästintill obefintliga i en antingen negativ eller positiv riktning. Därmed är reaktionerna på börsfallen nästan obefintliga och med ett <em>r</em> på – 0,171 och en tillförlitlighetsnivå på 20-30 % går det inte att statistiskt säkerställa ett samband mellan reaktionerna hos råvarorna och börsfallet.</li></ul> / <p><strong>Purpose: </strong>The aim with this survey is to examine and compare the commodity price and the stock market performance in terms of percentage yield during different business cycles from 1969 to 2009. And then examine the reaction on the commodity price in timer of a major downturn. This will be done by answering a three part purpose: How do commodities and the stock market perform during different business cycles? Do both commodities and the stock market show positive yield during the same business cycle? How do commodities react to a major downturn in the stock market?</p><p><strong>Methods: </strong>The study is quantitative, deductive, and is based on raw data accumulated from conventional sources and databases. To fulfill the purpose this study includes two different methods. Method 1examine the yield in different business situations and Method 2 consists of an event study of the commodity stock market reactions to previous downturns in the stock market.</p><p><strong>Theoretical: </strong>This study is partly based on the hypothesis of efficient markets and includes previous research on factors affecting commodity prices and stock markets.</p><p><strong>Empirical: </strong>Between the years 1969 - 2009 four different cyclical positions was found, 5 boom positions, 6 recessions’ positions, 3 transition years towards an economic boom, 5 transition years towards recession. The stock market's total returns for the entire period was 973.7%, 250.9% had corn, wheat 300%, 169% oil, gold and copper 495.8% 555.2%. Aggregated for all commodities and stock market, oil was the only object that had a slightly positive CAAR, the others had a negative CAAR where the stock market had, -1.02762, oil 0.01325, gold -0.05511, copper -0.10297, wheat -0 , 1812, and corn - 0.1859.</p><p><strong>Conclusion</strong></p><ul><li>In general, both commodities and stock market returns have been better than during the boom then times of recession, however, gold has a negative correlation to equity markets, which results in a decreases commodity price as the stock market is doing well and increasing when the stock market goes bad. </li><li>There is no statistically significant correlation from this study that suggests that commodity prices and stock markets follow each other through the business cycle.</li><li>Commodities CAAR is virtually nonexistent in either a positive or negative direction. Thus, the reactions to the stock market is almost nonexistent, and with an <em>r</em> of - 0.171 and a confidence level of 20-30% the link between the reactions of commodities and stock markets cannot be statistically ensure. </li></ul>

Författaren har på uppdrag av AB Volvo i Göteborg valt att se över vilka möjligheter börsnoterade svenska bolag har att identifiera aktieägare som är knutna till större förvaltare såsom fondmäklare, banker etc. Det är framförallt det mera omfattande utländska ägandet som finns i Tyskland och England som har stor betydelse för AB Volvo. Tungdpunkten i uppsatsen har således varit på dessa länder. Anledningarna är många men det är framförallt syftet att förbättra kommunikationen med aktieägarna samt att skapa en stabil ägarstruktur och rättvisande bild och värdering av aktien. Uppsatsens huvudsakliga syfte är dels att utreda rättsläget avseende hur svenska börsnoterade bolag sk avstämningsbolag, bättre kan följa utländska aktieägares aktie innehav i bolaget för att därigenom kunna utreda vilken rapporteringsskyldighet bolagen kan kräva av de utländska förvaltarna, dels att klargöra vilket intresse bolagen ser som mest skyddsvärt avseende rapporteringsskyldigheten. Författaren har utgått i från följande problemformulering:*Finns det möjlighet för bolagen att kräva att utländska förvaltare lämnar ut aktieägarförteckning?*Hur kan svenska börsnoterade bolag bättre följa utländska aktieägares aktieinnehav i bolaget?,*I avseendet förvaltarregistrerade aktier, vad är mest skyddsvärt; ser man den personliga integriteten som viktigare för aktieägare som är knutna till förvaltarregistrerade, eller bedöms offentlighet som mer betydande faktor vid investering av aktier? och slutligen vilken öppenhet eftersträvas i EU generellt och i Tyskland och England?Uppsatsens koncentrerar sig främst på förhållanden som är av intresse för en bolagsledning. Denna avgränsning är viktig som författaren gjort då det utifrån andra perspektiv, exempelvis aktieägarnas intresse, kan komma att bli andra aspekter som spelar in. Vidare behandlar uppsatsen de rättsliga förhållandena för/ öppna register inom EU och i synnerhet Tyskland och England. Detta innebär således att uppsatsen till övervägande del är av komparativ karaktär.

Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk. För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden? Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden. Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM. Det empiriska materialet består av historiska aktiekurser vilka bearbetades och användes till att komponera flertalet portföljer. Dessa portföljer har sedan analyserats genom regressionsanalys och jämförts med ett aktiemarknadsindex i syfte att besvara vår problemställning. Det som framkommit genom studien är att det till viss del med hjälp av historiska data går att förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden. Även om vi delvis kan ge stöd åt den testade modellen anser vi inte att betavärdet, som ensamt förklarande variabel och mått på risk, bör tillämpas vid beslutsfattande av investeringar, något som CAPM förutsätter att det ska göra. Det linjära samband som CAPM postulerar bedömer vi vara bristande i tillämpbarhet på dagens komplicerade aktiemarknad eftersom fler variabler än historiska data påverkar aktiekurserna.

Bakgrund och Problem: Aktiemarknaden påverkas både av inhemska och utländska faktorer. Därför är det av intresse att se vilka makroekonomiska variabler som påverkar den svenska aktiemarknaden. Anledningen till att Sverige har valts som den geografiska punkten är att det är av intresse att se hur ett litet land som Sverige, som har en öppen ekonomi påverkas av de utvalda makroekonomiska variablerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av information samt analys, studera hur de olika makroekonomiska variablerna påverkar den inhemska aktiemarknaden. Olika faktorer som påverkar aktiemarknaden kommer att lyftas fram för att i sin tur även se till de olika branscherna. Metod: Då data enbart består av hämtning av tidigare information fokuseras det enbart på sekundärdata i form av historiska siffror samt historiska undersökningar. De statistiska tester som tillämpas är Granger Causality test, Johansens Cointegration test, Impulse Response Function test, ADF test, KPSS test, Mulitpel regression. Slutsats: Med de resultat som presenterades i denna studie, skulle vi nog inte kunna säga att vi har ett svar över vilka aktier en investerare ska införskaffa. Dock skulle vi kunna poängtera att den potentiella investeraren bör ha dessa variabler i beaktning vid beslut. Genom att studera dessa variabler kan man få en känsla om vilket håll variablerna kommer att röra sig och på så sätt säga att de kan påverka aktieindexen. Att bara kolla på de makroekonomiska variabler som denna studie belyser räcker inte för att förstå hur aktieindex kommer att se ut i framtiden, men det är en bit på vägen till att förstå aktiemarknadens rörelse.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera råvaruprisets samt aktiemarknadens prestationer i form av procentuell avkastning under olika konjunkturlägen från år 1969 och fram till 2009. Samt att studera råvarumarknadens reaktion vid börsfall. Marknaderna ställs dessutom i relation till varandra. Detta görs genom tre delsyften: Hur presterar råvaror i relation till aktiemarknaden i hög- respektive lågkonjunktur? Ökar råvarupriset och aktiemarknaden i samma konjunkturlägen? Hur har råvarumarknaden till skillnad från aktiemarknaden reagerat vid större börsfall? Metod: Undersökningen är kvantitativ, deduktiv samt utgår från primärdata ansamlad via vedertagna källor och databaser. För att uppfylla syftet innefattar denna undersökning två olika metoder. Metod 1behandlar avkastning i olika konjunkturlägen och Metod 2 består av en eventstudie av råvaruprisernas reaktioner vid tidigare börsfall. Teori: Undersökningen bygger delvis på hypotesen om effektiva marknader och innefattar tidigare forskning om faktorer som påverkar råvarupriset och aktiemarknaden. Empiri: Mellan åren 1969 – 2009 konstaterades fyra olika konjunkturlägen med 5 högkonjunkturslägen, 6 lågkonjunkturslägen, 3 övergångsår mot högkonjunktur, 5 övergångsår mot lågkonjunktur. Aktiemarknadens totala avkastning för hela perioden var 973,7 %, majs hade 250,9 %, vete 300 %, olja 169 %, guld 495,8 % och koppar 555,2 %. Sammanslaget för samtliga råvaror och börsfall var det endast olja som fick ett svagt positivt CAAR, resterande fick ett negativt CAAR där aktiemarknaden hade -1,02762, olja 0,01325, guld -0,05511, koppar -0,10297, vete -0,1812 samt majs - 0,1859. Analys/Slutsats I regel har både råvarornas och aktiemarknadens avkastning varit bättre under högkonjunktur än lågkonjunktur, däremot har guld en negativ korrelation mot aktiemarknaden vilket resulterar i att råvarans pris minskar när aktiemarknaden går bra och ökar när aktiemarknaden går dåligt. Det finns inget statistiskt säkerställt samband utifrån denna undersökning som tyder på att råvarupriset och aktiemarknaden följer varandra genom konjunkturlägen. Råvarornas CAAR är nästintill obefintliga i en antingen negativ eller positiv riktning. Därmed är reaktionerna på börsfallen nästan obefintliga och med ett r på – 0,171 och en tillförlitlighetsnivå på 20-30 % går det inte att statistiskt säkerställa ett samband mellan reaktionerna hos råvarorna och börsfallet. / Purpose: The aim with this survey is to examine and compare the commodity price and the stock market performance in terms of percentage yield during different business cycles from 1969 to 2009. And then examine the reaction on the commodity price in timer of a major downturn. This will be done by answering a three part purpose: How do commodities and the stock market perform during different business cycles? Do both commodities and the stock market show positive yield during the same business cycle? How do commodities react to a major downturn in the stock market? Methods: The study is quantitative, deductive, and is based on raw data accumulated from conventional sources and databases. To fulfill the purpose this study includes two different methods. Method 1examine the yield in different business situations and Method 2 consists of an event study of the commodity stock market reactions to previous downturns in the stock market. Theoretical: This study is partly based on the hypothesis of efficient markets and includes previous research on factors affecting commodity prices and stock markets. Empirical: Between the years 1969 - 2009 four different cyclical positions was found, 5 boom positions, 6 recessions’ positions, 3 transition years towards an economic boom, 5 transition years towards recession. The stock market's total returns for the entire period was 973.7%, 250.9% had corn, wheat 300%, 169% oil, gold and copper 495.8% 555.2%. Aggregated for all commodities and stock market, oil was the only object that had a slightly positive CAAR, the others had a negative CAAR where the stock market had, -1.02762, oil 0.01325, gold -0.05511, copper -0.10297, wheat -0 , 1812, and corn - 0.1859. Conclusion In general, both commodities and stock market returns have been better than during the boom then times of recession, however, gold has a negative correlation to equity markets, which results in a decreases commodity price as the stock market is doing well and increasing when the stock market goes bad. There is no statistically significant correlation from this study that suggests that commodity prices and stock markets follow each other through the business cycle. Commodities CAAR is virtually nonexistent in either a positive or negative direction. Thus, the reactions to the stock market is almost nonexistent, and with an r of - 0.171 and a confidence level of 20-30% the link between the reactions of commodities and stock markets cannot be statistically ensure.

Syfte: Uppsatsen syfte är att klargöra och analysera reporäntans ränteförändringars påverkan på aktiekurserna för samtliga svenska banker i large cap på Stockholmsbörsen. Metod: Kvantitativa händelsestudier har gjorts med deduktiv forskningsansats på fyra företag, samtliga noterade på Stockholmsbörsen. Den onormala avkastningen för de undersökta aktiekurserna har beräknats en dag före till en dag efter samtliga realiseringar av reporänteförändringar som skett mellan åren 2004 till 2015.  Teori: Den teoretiska referensramen för studien består av den effektiva marknadshypotesen och överreaktionshypotesen. Slutsatser: Studien har påvisat att det råder signifikant samband mellan ränteförändringar och de studerade aktiernas avkastning vid realisering av ränteförändringarna. / Purpose: The purpose of this thesis is to clarify and analyze the changes in the discount rate and its impact on stock prices of all Swedish listed banks in large cap on the Stockholm stock exchange. Methodology: Quantitative event studies has been done with deductive research approach on four companies, all listed on the Stockholm Stock Exchange. The abnormal returns for the examined stock prices have been calculated one day before to one day after all the realizations of the changes in the discount rate that occurred between year 2004 to 2015. Theory: The theoretical framework in this study consists of The Effective Market Hypothesis and The Overreaction Hypothesis. Conclusions: The study has shown that there is a significant correlation between the changes in the discount rate and the equity returns of the studied stocks.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka om avkastningen på den svenska aktiemarknaden påverkas av terroristattacker. Delsyftet är att vid en eventuell påverkan undersöka om reaktionen skiljer sig mot landet där attacken skett samt hur lång tid det tar för de olika aktiemarknaderna att återhämta sig. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om den effektiva marknadshypotesen samt behavioral finance med fokus på flockbeteende. Avgränsningar: I studien undersöks åtta olika terroristattacker och dess påverkan på aktiemarknaden i Sverige och landet där attacken skett. Metod: Studien är kvantitativ och använder ett deduktivt angreppssätt. För att besvara frågeställningarna tillämpas en eventstudie där två eventfönster används. Ett eventfönster på en dag och ett längre på elva dagar samt en estimeringsperiod som omfattar 30 dagar. Insamlad data används för att mäta den avvikande avkastningen som eventuellt uppstår efter att en terroristattack ägt rum vilket säger om attacken haft någon påverkan. Slutsatser: Terroristattacker har en påverkan på den svenska aktiemarknaden och i de flesta fall är påverkan negativ. En slutsats som kan dras är att påverkan skiljer sig mellan Sverige och landet där attacken ägt rum men att det inte finns något tydligt mönster huruvida den svenska aktiemarknaden påverkas mer eller mindre. Slutligen kan det konstateras att påverkan av en terroristattack på aktiemarknaden är kortvarig och återhämtningen sker snabbt med undantag för attacken den 11 september 2001 i USA som hade en mer långvarig effekt.

Fastighetstillgångar har historiskt sett varit mer defensiva än aktiemarknaden som helhet. Flera tidigare studier pekar på motsatsen: att svenska fastighetsaktier presterar sämre under börsnedgångar och inte är mer defensiva än resten av aktiemarknaden. Den senaste corona-pandemin har i likhet med finanskrisen 2007-8 orsakat stora börsnedgångar. Föreligger det någon skillnad mellan kriserna i form av risk, avkastning och korrelation för fastighetsaktier i förhållande till resten av den svenska aktiemarknaden (OMXS 30)? Resultatet av studien visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två börsfallen. Samtliga fastighetsaktier under både finanskrisen 2007-8 och corona-pandemin har presterat sämre än Stockholmsbörsen (OMXS 30) generellt. Nedgången 2020 under corona-pandemin har för fastighetsaktier varit betydligt större än under finanskrisen 2007-8 i jämförelse med OMXS 30. Skillnader i beta-tal har även identifieras. Det genomsnittliga beta-talet under finanskrisen var 0,97 medan det under corona-pandemin var 1,74 för de analyserade fastighetsaktierna. En ökning på 79 procent mellan kriserna. Även fast det handlar om två helt olika typer av kriser tenderar fastighetsaktier att bli mer volatila i förhållande till resten av aktiemarknaden trots dess defensiva karaktär. / Historically, Real Estate Assets have been more defensive than the stock market as a whole. Several previous studies indicate that Swedish Real Estate Stocks perform worse during stock market declines and do not act more defensive than the rest of the stock market. The latest corona-pandemic has caused major stock market declines similar to the financial crisis of 2007-8. Is there any difference between the crises in terms of risk, return and correlation for Real Estate Stocks in relation to the rest of the Swedish stock market (OMXS 30)? The results of the study show that there are both differences and similarities between the two stock market declines. All Real Estate Stocks during both the 2007-8 financial crisis and the corona-pandemic have performed worse than the Swedish stock market (OMXS 30) in general. The fall in 2020 during the corona-pandemic has been significantly greater for Real Estate Stocks than during the financial crisis 2007-8 in comparison with the OMXS 30. Differences in beta have also been found. The average beta during the financial crisis 2007-8 was 0.97 and 1.74 during the corona pandemic (Covid-19). An increase of 79 percent between the two crises. Although these are two completely different types of crises, Real Estate Stocks tend to be more volatile compared to the rest of the stock market. Despite its defensive nature over time.