No description available.

<p>Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att få svar på detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats är en man och en kvinna som arbetar på ett behandlingshem för både män och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgått behandling på behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har både män och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bättre inom enkönad behandling än inom samkönad, vilket ofta beror på klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet. Resultatet visar även att behandlingspersonal gör skillnad på män och kvinnor i behandling, både omedvetet och medvetet.</p>

<p>Syftet med följande arbete är att undersöka hur förskolan bemöter de barn som lever i familjer medalkoholmissbruk. Huvudorsaken till att vi valt att skriva om detta är för vi som blivande förskollärare börha kunskap om hur man bemöter alla barn och kunna ge stöd och hjälp till barn som far illa. För att få svarpå frågan använde vi oss utav intervjuer som ger data av kvalitativ art. Arbetet ger en översikt övertidigare forskning om hur barn påverkas av att leva i alkoholmissbruksförhållanden. Med hjälp avintervjuer ville vi se hur förskolan förhåller sig till barn som lever i alkoholmissbruksförhållanden, vadförskolan gör för att hjälpa barn som lever under dessa omständigheter samt om förskolan har någrariktlinjer som till exempel krisplaner eller handlingsplan att utgå ifrån. I undersökningen utfördes 14intervjuer med förskollärare i tre olika kommuner i Skåne. Efter genomförda intervjuer bearbetades dataoch de olika svaren ifrån intervjuerna var väldigt intressanta. Sammanfattningsvis pekar resultaten på attsamtliga informanter anmäler till socialtjänsten vid misstanke om ett barn far illa. Dock visar det sig attförskolan ser en svårighet att bemöta barnet efter en anmälan på grund utav att förskolan inte får någoninformation om fallet från socialtjänsten. De olika riktlinjerna som större delen av informanterna användersig utav är handlingsplan eller krisplan. Ett annat resultat i studien visar att de flesta förskollärarna läggerfokus på att ge barnet kärlek och trygghet i fall detta brister i hemmet. Därefter är det socialtjänstensskyldighet att utreda familjen.</p>

Överkonsumtion av alkohol har blivit ett stort hälsoproblem i samhället. En ökande acceptans bland folket har lett till ett missbruk i många fall. Det återstår fortfarande mycket att diskutera angående detta hälsoproblem, inte minst bland vårdpersonalen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med personer med ett alkoholmissbruk. Den metod som användes var litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning. Artiklarna som användes var både kvantitativa och kvalitativa. Resultaten visade tre områden; sjuksköterskans attityd gentemot alkohol och alkoholmissbruk, sjuksköterskans kunskap om alkoholmissbruk samt sjuksköterskans rädsla för patientens reaktioner. Alla dessa tre områden påverkar sjuksköterskors möte med personer med alkoholmissbruk. / Overconsumption of alcohol has become a major health issue in society. A growing acceptance among people has led to a misuse of alcohol in many cases. It still remains a lot to discuss about this health issue, not least among health workers. The subject of this literature review was to examine factors that affect nurses encounters with people who abuse alcohol. The method used was a literature review according to Friberg. The articles that were used were both quantitative and qualitative. The results showed three subjects; nurses’ attitude towards alcohol and alcohol abuse, nurses’ knowledge about alcohol abuse and nurses’ fear of patients reactions. All these three subjects affect nurses’ meetings with people who abuse alcohol.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att få svar på detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats är en man och en kvinna som arbetar på ett behandlingshem för både män och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgått behandling på behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har både män och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bättre inom enkönad behandling än inom samkönad, vilket ofta beror på klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet. Resultatet visar även att behandlingspersonal gör skillnad på män och kvinnor i behandling, både omedvetet och medvetet.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur förskolan bemöter de barn som lever i familjer medalkoholmissbruk. Huvudorsaken till att vi valt att skriva om detta är för vi som blivande förskollärare börha kunskap om hur man bemöter alla barn och kunna ge stöd och hjälp till barn som far illa. För att få svarpå frågan använde vi oss utav intervjuer som ger data av kvalitativ art. Arbetet ger en översikt övertidigare forskning om hur barn påverkas av att leva i alkoholmissbruksförhållanden. Med hjälp avintervjuer ville vi se hur förskolan förhåller sig till barn som lever i alkoholmissbruksförhållanden, vadförskolan gör för att hjälpa barn som lever under dessa omständigheter samt om förskolan har någrariktlinjer som till exempel krisplaner eller handlingsplan att utgå ifrån. I undersökningen utfördes 14intervjuer med förskollärare i tre olika kommuner i Skåne. Efter genomförda intervjuer bearbetades dataoch de olika svaren ifrån intervjuerna var väldigt intressanta. Sammanfattningsvis pekar resultaten på attsamtliga informanter anmäler till socialtjänsten vid misstanke om ett barn far illa. Dock visar det sig attförskolan ser en svårighet att bemöta barnet efter en anmälan på grund utav att förskolan inte får någoninformation om fallet från socialtjänsten. De olika riktlinjerna som större delen av informanterna användersig utav är handlingsplan eller krisplan. Ett annat resultat i studien visar att de flesta förskollärarna läggerfokus på att ge barnet kärlek och trygghet i fall detta brister i hemmet. Därefter är det socialtjänstensskyldighet att utreda familjen.

<p>Överkonsumtion av alkohol har blivit ett stort hälsoproblem i samhället. En ökande acceptans bland folket har lett till ett missbruk i många fall. Det återstår fortfarande mycket att diskutera angående detta hälsoproblem, inte minst bland vårdpersonalen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med personer med ett alkoholmissbruk. Den metod som användes var litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning. Artiklarna som användes var både kvantitativa och kvalitativa. Resultaten visade tre områden; sjuksköterskans attityd gentemot alkohol och alkoholmissbruk, sjuksköterskans kunskap om alkoholmissbruk samt sjuksköterskans rädsla för patientens reaktioner. Alla dessa tre områden påverkar sjuksköterskors möte med personer med alkoholmissbruk.</p> / <p>Overconsumption of alcohol has become a major health issue in society. A growing acceptance among people has led to a misuse of alcohol in many cases. It still remains a lot to discuss about this health issue, not least among health workers. The subject of this literature review was to examine factors that affect nurses encounters with people who abuse alcohol. The method used was a literature review according to Friberg. The articles that were used were both quantitative and qualitative. The results showed three subjects; nurses’ attitude towards alcohol and alcohol abuse, nurses’ knowledge about alcohol abuse and nurses’ fear of patients reactions. All these three subjects affect nurses’ meetings with people who abuse alcohol.</p>

Bakgrund: Vid en undersökning av Sveriges alkoholkonsumtion år 2014 var det 128 000 personer som var i ett missbruk av alkohol. Negativt förhållningssätt till patienter med alkoholmissbruk såsom att patienterna inte var riktigt sjuka då missbruket anses av sjuksköterskor vara självförvållat. Detta förhållningssätt har gjort att sjuksköterskor tyckte att patienter med alkoholmissbruk inte förtjänade lika vård och bemötande som andra patientgrupper. Sjuksköterskor menade på att bristen på utbildning och kunskap var en bidragande faktor till problematiken med negativt förhållningssätt.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt i omvårdnaden till patienter med alkoholmissbruk.                                                                                                                                                                                                    Metod: Studien genomfördes med en empirisk kvalitativ ansats med en manifest innehållsanalys som öppnade upp möjligheten till fördjupning av sjuksköterskors erfarenheter inom vården till patienter med alkoholmissbruk. Urvalet av sjuksköterskorna till intervjuerna gjordes utifrån arbetserfarenhet och anställning inom primärvården.     Resultat: Under studien framkom det tre huvudkategorier. Erfarenheter av alkoholmissbruk, vilket sjuksköterskor beskrev erfarenheter av patienter med alkoholmissbruk huvudsakligen som svårt. Sjuksköterskornas bemötande till patienterna, vilket sjuksköterskorna upplevde som övervägande positivt på samtliga verksamheter. Förbättring av omvårdnaden, vilket sjuksköterskorna menade på var bristande i systemet vid omvårdnaden av patienter med alkoholmissbruk.  Slutsats: Bristen på utbildning av alkoholmissbruk var den främsta faktorn till ett negativt förhållningssätt och detta behövde utvecklas av landsting och kommuner för att vården till patienter med alkoholmissbruk skulle förbättras.

Bakgrund Av Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring.   Syfte Syftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk.   Metod För att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Utvalda artiklar granskades och kvalitetsbedömdes utifrån ett bedömningsunderlag samt analyserades för att sedan föras in i en matris. Matrisen utgjorde underlag vid sammanställandet av resultatet.   Resultat Resultatet antydde att motiverande samtal samt rådgivande samtal hade effekt på alkoholkonsumtion samt alkoholrelaterade problem. Dock hade samtalen inte mer effekt än andra behandlingar. Enligt resultatet var det även viktigt med en bra utbildning i motiverande- samt rådgivande samtal för att samtalen skulle utföras korrekt och på så sätt få en bättre utgång.   Slutsats Motiverande samtal, korta motiverande samtal och rådgivande samtal var enligt resultatet effektiva behandlingsmetoder för att minska alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade problem samt avhållsamhet hos alkoholberoende och alkoholmissbrukare. Studierna hade motsägelsefulla resultat, huruvida motiverande samtal, korta motiverande samtal och rådgivande samtal gav en signifikant effekt i jämförelse med andra behandlingar. Resultatet visade även att förändringsprat och patientens attityd var betydelsefullt för patientens förändring av alkoholvanor.

Barn har laglig rätt att växa upp i en trygg miljö som främjar den personliga utvecklingen. Forskning visar ett samband mellan alkoholmissbruk och en bristande förmåga att skapa denna trygga miljö. Förståelse för barns upplevelse av att växa upp i hem med alkoholmissbruk är av värde för sjuksköterskan i mötet med dessa barn. Den sviktande föräldraförmågan påverkar barnets anknytning negativt. Barnen ligger i riskzonen för att i framtiden utveckla psykisk ohälsa och/eller substansmissbruk. Stöd från omgivningen och tidiga insatser är en essentiell del i arbetet med dessa barn. Tidiga insatser för att identifiera barn i riskzonen behövs. I detta arbete har skolsjuksköterskan genom sin unika inblick i barnens vardag en betydelsefull roll.