Abstract Denna studie syftar till att finna de vanligaste resonemangen kring Uppsalastudenters alkohol- och träningsvanor utifrån ett geografiskt tillgänglighetsperspektiv, då forskning för specifikt dessa förhållanden inte genomförts för den lokala kontexten (Uppsala universitet). Studien är en intervjubaserad och genomfördes med sex studerande. Intervjuerna syftar till att fånga upp resonemang och tankar kring hur de motiverar träning och alkoholaktiviteter, vad avstånd och prissättning har för roll kopplat till dessa och vilken roll dessa aktiviteter har för dem. Eftersom att tidigare forskning kring detta är begränsat avsågs uppsatsen att tolkas som pilotstudie för att testa relevansen i att studera dessa ämnen tillsammans. Resultatet visade att sociala sammanhang har en viktig roll i att delta på alkoholrelaterade aktiviteter, samtidigt som de individuella målsättningarna är centrala för träning. Avstånd och prissättning är inte direkt påverkande när det gäller alkoholrelaterade aktiviteter samtidigt som träningsaktiviteter kan påverkas om avståndet till dessa är för lång, eller om priserna antingen är för låga eller för höga.

Some people develop problematic alcohol consumption. Explanations forthis have been proposed by the mediating influence of drinking motiveson the relationship between personality and alcohol use. The purpose ofthis study was to test whether such a mediating model can be applied to aSwedish population. Students (N=383) in Sweden answered aquestionnaire about personality, drinking motives, alcohol consumptionand alcohol-related problems. Mediation analysis was done to seewhether drinking motives could mediate the relationship betweenpersonality and alcohol outcomes for men and women. The resultsshowed that four paths of personality, drinking motives and alcohol canbe found in a Swedish population by using this mediational model.However, the model showed different paths for men and women. / En del människor utvecklar en problematisk alkoholkonsumtion.Förklaringar till detta har sökts i en medierande inverkan avdryckesmotiv i relationen mellan människors personlighet ochalkoholkonsumtion. Syftet med denna studie var att testa om en sådanmedierande modell går att tillämpa på en svensk population. Studenter(N=383) i Sverige besvarade en enkät om personlighet, dryckesmotiv,alkoholkonsumtion och alkohol-relaterade problem. Mediationsanalysergjordes för att se om dryckesmotiven skulle kunna medierarelationen mellan personlighet och alkoholutfall för män och kvinnor.Resultaten visade att fyra mönster av personlighet, dryckesmotiv ochalkohol i den medierande modellen går att finna på en svenskpopulation, dock olika för män och kvinnor.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de fem personlighetsdimensionerna; neuroticism, extraversion, öppenhet, sympatiskhet och samvetsgrannhet, och om de kan predicera vuxnas alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem i ett svenskt urval. En webbenkät skickades till ett urval av anställda inom socialförvaltningen i Stockholms Län. Resultaten tyder på ett negativt samband mellan öppenhet och frekvensen av högkonsumtion av alkohol samt alkoholrelaterade problem. De indikerar vidare ett positivt samband mellan extraversion och kvantiteten av alkoholkonsumtionen vid ett typiskt tillfälle man dricker alkohol samt frekvensen av högkonsumtion av alkohol. / The purpose of the study was to examine the relationship between the five personality dimensions; neuroticism, extraversion, openness, agreeableness and conscientiousness, and if they can predict adults alcohol consumption and alcohol-related problems in a Swedish sample. A webbased-survey was sent to a sample of municipality employees in Stockholms county. The results indicate a negative association between openness and the frequency of binge drinking and alcohol-related problems. They further imply a positive association between extraversion and the quantity of alcohol consumption at a typical instance when alcohol is consumed and the frequency of binge drinking.

Bakgrund: Substansbruk är ett växande problem i världen och personer med substansbruk påträffas i alla delar av vården på grund av deras omfattande samsjuklighet. Patientgruppen upplever att de fördomarna som finns mot substansbruk i allmänhet även är närvarande i vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals erfarenhet av att möta patienter med substansbruk i somatisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Databassökningen genomfördes i Cinahl, PubMed, PsychInfo samt via en manuell sökning. Resultatanalysen gjordes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Utifrån resultatet formades två huvudkategorier och nio underkategorier. De två huvudkategorierna var; Vårdpersonalens inre kamp mellan fördomar och professionalism och Konkreta hinder och förutsättningar för en förändring. Konklusion: Vårdpersonal upplevde flertalet hinder kring att ge en god vård till patientgruppen. Många av de hinder som upplevdes skulle kunna förklaras med den allmänna okunskapen, avsaknaden av stöd och begränsade erfarenheten av patientgruppen. Mer utbildning och stöd skulle i förlängningen kunna leda till ett bättre bemötande och vård för denna patientgrupp. / Background: Substance use is a growing problem in the world and people with substance use are found in all parts of the healthcare system due to their extensive comorbidity. The prejudices that exist against substance use in general is also experienced by the patient group in the care setting.  Aim: The purpose of the study was to investigate healthcare professionals' experience of meeting patients with substance use in somatic care. Methods: A literature study based on nine qualitative articles. The database search was conducted in Cinahl, PubMed, PsychInfo and by a manual search. The result analysis was conducted according to Friberg's five-step model. Results: Based on the results, two main categories and nine subcategories were formed. The two main categories were; The inner struggles of healthcare professionals between prejudice and professionalism and Specific obstacles and opportunities for change. Conclusion: Healthcare professionals experienced several different obstacles in providing good care to the patient group. These could be explained by the general lack of knowledge, support and limited experience. Further education and support could in the long run lead to better treatment and care for this patient group.

I dagens samhälle har såväl influencers som alkohol och den näst mest populära sociala plattformen Instagram en stark ställning i Sverige. Denna studie, som rör sig inom fältet sociala medier, undersöker hur svenska influencers på Instagram genom bild och text kommunicerar kring alkohol. Studien syftar åt att ta reda på vilken alkoholrelaterad bild och livsstil som influencers förmedlar samt om alkoholen indikerar att vara något mer än bara en dryck. Studien har Bourdieus idéer om sociala rum, habitus och kapital, som formar och omformar makteliter, som teoretisk utgångspunkt. Vidare utgör semiotikens denotation och konnotation tillsammans med samspelet mellan bild och text teoretiska grunder. Denna studie utgår från en kvalitativ textanalys. Sammanlagt tolkas 182 bilder/filmer, som innehåller alkohol, med tillhörande captions, som influencers publicerat mellan april och september 2018. Innehållet – bildernas deltagare, objekt och miljöer – i materialet tolkas, systematiseras och klassificeras i olika kategorier och teman. Analysen resulterar i fem kategorier, som fokuserar på alkoholens placering i bild, och sju teman, som fokuserar på vad alkoholen symboliserar. De sju temana är vardag, exklusivitet, firande, semester, helg, socialisering och humor. Resultatet visar att influencers dricker många olika sorters drycker, med många olika människor eller ensam och i många olika miljöer, något som faller inom ramarna för deras livsstil och habitus. De visar främst på ett ekonomiskt och socialt kapital samt ingår i samma sociala rum. Analysmaterialet konnoterar främst budskap som säger att alkoholkonsumtion är något som är bra för kropp och sinne. / Today, influencers and alcohol as well as Sweden’s second most popular social media platform Instagram, have a great position in Sweden. This examination, that is found within the social media field, investigates how Swedish influencers on Instagram, through photos, films and captions, communicate about alcohol. The study aims to find out which alcoholrelated lifestyle that influencers mediate and if the alcoholic drinks indicate to be something more than only drinks. The study is based on Bourdieu’s theory about fields, habitus and capitals, that produce and reproduce power elites. It is also based on semiotics, denotation and connotation as well as the interplay between photos and written texts. This examination works on a qualitative text analysis. In total, 182 photos/films, that contain alcohol, and belonging captions are being analysed. These were published between April and September in 2018. The content – the participants, objects and environments – is being analysed, systematized and classified into different categories and themes. The analysis results in five categories, that focus on the placing of the alcohol, and seven themes, that focus on what the alcohol symbolizes. The seven themes are weekdays, exclusivity, celebration, vacation, weekend, fellowship and jocularity. The results also show that influencers drink different alcoholic drinks, with different people or alone, and in different environments, something that has to do with their lifestyle and habitus. They mainly indicate an economic and a social capital, and they appear to be part of the same social field. The analysed photos, films and captions principally connotate messages saying alcohol is something good.

Alkohol har funnits sedan urminnes tider och är något som de flesta ungdomar och vuxna är bekanta med. Flertalet vet också att för mycket alkohol på lång sikt kan orsaka skador, framförallt på lever (fettlever) och njurar. Men inte alla vet att alkohol skadar hjärnan och kan ge kramper samt epilepsi. Alkohol har olika effekter på kroppen. Akut kan det öka den inhiberande och minska den excitatoriska signaleringen i hjärnan. Långvarigt kan det öka den excitatoriska signaleringen, minska den inhibitoriska samt öka alkoholtoleransen. I hjärnan är balansen mellan den inhibitoriska och excitatoriska signaleringen mycket betydelsefull och rubbningar kan orsaka skador som i sin tur kan orsaka krampanfall. Dessa krampanfall kan bli allvarliga och ibland dödliga. Studier kring sambandet mellan alkohol och epilepsi utförda av Samokhvalov et al. (2010), Devetag et al. (1983), Bråthen et al. (1999), Tartara et al. (1983), Bartolomei et al. (1997), Victor och Brausch (1967) och Hillbom (1980) har visat på olika resultat, men trots skillnaden i resultaten har korrelationen mellan alkohol och epilepsi varit tydlig. I studien av Devetag et al. (1983) hade 58 % av 153 alkoholister anfall icke relaterade till abstinens, alkoholinducering eller sjukdom/skada. Av 60 patienter med krampanfall var 30 stycken (50 %) icke relaterade till abstinens, alkoholinducering eller sjukdom/skada i studien utförd av Bartolomei et al. (1997). Bråthen et al. (1999)  utförde en studie på 142 alkoholister med krampanfall där 16 stycken (36 %) var icke-relaterade till abstinens, alkoholinducering eller sjukdom/skada. Vidare påvisade Tartara et al. (1983) i sin studie 30 patienter med krampanfall där 3 stycken (10 %) inte var relaterade till abstinens, alkohlinducering eller sjukdom/skada. Krampanfall som inte är relaterade till abstinens, akoholinducering eller sjukdom/skada är kluriga och svåra att utreda. Många forskare har försökt få insikt i och reda ut frågan om alkohols influens över utvecklingen av epilepsi och hur det skulle tänkas gå till. När kan alkoholrelaterade krampanfall klassificeras som epilepsi, vad innebär ett alkoholrelaterat krampanfall och vilka orsaker existerar som leder till att sådanan krampanfall uppstår. I den här litteraturstudien utreds kopplingen mellan alkoholism och epilepsi för att bättre förstå sambandet. Till studien har 20 vetenskapliga artiklar använts för att förstå vilka effekter alkohol har på kroppen, vad det innebär att ha epilepsi och hur de båda är kopplade. För att komma fram till ett svar på den framförda frågeställningen i studien, om långvarigt bruk av alkohol ger kramper och epilepsi, användes 7 studier vars undersökingar huvudsakligen fokuserat på alkoholister inlagda med krampanfall. Resultaten från de 7 studierna indikerar sammantaget att alkohol sannolikt kan orsaka epilepsi. Ingen av studierna har visat motsatsen. Långvarigt bruk av alkohol ger kramper och kan även ge epilepsi, men hur det går till är inte klarlagt. Samtidigt finns det många individer som missbrukar alkohol och som inte får epilepsi eller aldrig ens upplever ett enda krampanfall. / Alcohol has been used for drinking for many years and is a substance that is well known to most teenagers and adults. Most people also know that alcohol, when misused, can cause damage to both the liver and the kidneys but not as many people know about the damage alcohol can cause the brain. The damage that alcohol causes in the brain can lead to conditions where the patient can experience seizures, whitch can further devlop into epilepsy. Alcohol has different effects on the body. An immidiate response to alcohol is that the inhibitory signaling in the brain increases and the excitatory signaling decreases. When it comes to a prolonged misuse of alcohol the effects on the brain are the opposite and it can also increase the tolerance for alcohol. Inhibitory and excitatory signaling in the brain are essential and disturbance of those signals can be very damaging to the brain. The damages can develop and become permanent and it can also trigger different kinds of seizures. The seizures can in turn become very serious and fatal. Studies on the connection between alcohol and epilepsy has been conducted by Samokhvalov et al. (2010), Devetag et al. (1983), Bråthen et al. (1999), Tartara et al. (1983), Bartolomei et al. (1997), Victor och Brausch (1967) och Hillbom (1980) and have shown different results. The results however have shown a clear correlation between alcohol and epilepsi. In the study performed by Devetag et al. (1983) 58 % of 153 patients experienced seizures not related to alcohol withdrawl, alcohol induction or injury/disease. Of 60 patients who presented seizures in the study conducted by Bartolomei et al. (1997), 30 (50 %) had seizures not related to alcohol withdrawl, alcohol induction or injury/disease. A study performed by Bråthen et al. (1999) showed  16 patients (36 %) of 142 with seizures not related to alcohol withdrawl, alcohol indiction or injury/disease. Furthermore, a study conducted by Tartara et al. (1983) showed 30 patients with seizures, where 3 (10 %) of them were not related to alcohol withdrawl, alcohol induction or injury/disease. Seizures not related to alcohol withdrawl, alcohol abuse or injury/disease are difficult to investigate. Many scientists have tried to get insight in as to how alcohol can influence the ethiopathogenesis of epilepsy. What is alcohol-related seizures, what is the cause behind the seizures and how does one decide if the seizures can be defines as epilepsy. This literature review investigates the link between alcoholism and epilepsy to better understand this connection. The question of issue was ”if prolonged misuse of alcohol can lead to epilepsy” and to unravel the question, 7 studies were used. The studies main focus was alcoholism and seizures. The results from the studies indicated in total that alcohol prabably can cause epilepsy since none of the studies showed the opposite. A prolonged misuse of alcohol can lead to seizures and even epilepsy, but how this comes to be is not clear and needs to be properly investigated. Not to forget, some people who misuse alcohol do not get epilepsy and some never experience even a single seizure.