Bakgrund: En hög alkoholkonsumtion är en av de levnadsvanor som utgör störst hälsorisk. Trots detta screenas sällan patienter för sitt alkoholbruk i kontakten med primärvården vilket går emot rådande rekommendationer och riktlinjer från flera instanser.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att klargöra de bakomliggande orsaker som hindrar diskussionen kring alkoholvanor i vårdpersonalens möte med patienten inom primärvården.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL med sökord grundade i POR-modellen. Vidare identifierades MeSH-termer och CINAHLheadings för att öka specificiteten i litteratursökningarna. Valda artiklar granskades med hjälp utav SBU:s mall för granskning av kvalitativa artiklar. Sedan genomfördes en innehållsanalys för att framställa resultaten. Resultat: Två övergripande områden identifierades vilka var Organisatoriska förutsättningar och Personalens attityder och syn på patienten. Vårdpersonalen uttryckte främst tidsbrist, kunskapsbrist samt ineffektiva verktyg och rutiner kring screening för alkoholbruk som hinder relaterade till de Organisatoriska förutsättningarna. Under Personalens attityder och syn på patienten visade sig personalens egna attityder och föreställningar om hur patienten skulle reagera utgöra barriärer för diskussionen kring alkohol. Konklusion: Då framförallt tids- och kunskapsbrist sågs som ett hinder för att diskutera alkoholvanor var det av vikt att verksamheten tillgodoser tidsbehovet samt stöd och fortbildning för att öka personalens känsla av trygghet. För att kringgå de hinder relaterade till vårdpersonalens attityd och förförståelse, kunde de bemöta patienten på ett icke-dömande sätt samt fokusera på det medicinska och hälsofrämjande perspektivet. / Background: A high level of alcoholic intake is one of the most hazardous lifestyle risk factors. Despite this risk, patients visiting the primary health care are rarely screened for their alcohol use, thereby neglecting existing recommendations and guidelines presented by several institutions.Aim: The aim of this literature review was to elucidate the underlying reasons impeding on the discussion about alcohol habits when the health-care staff and the patient meets in a primary health-care setting.Methods: Literature review with a qualitative approach. The literature-search was undertaken in the PubMed- and CINAHL-databases, using terms stemming from the POR-model. Further, MeSH-terms and CINAHLheadings were identified to increase the specificity of the literature search. The chosen articles were reviewed using the SBU-template for qualitative research, and then a textual data analysis was undertaken.Findings: Two overarching factors were identified as Organizational Conditions and The Attitudes of Health-Care Staff and Their View of the Patient. The staff expressed the lack of time, lacking knowledge as well as inefficient tools and routines for screening alcohol use as barriers related to the Organizational Conditions. Relating to the The Attitudes of Health-Care Staff and Their View of the Patient, the attitudes of the staff and their presumptions about the patients expected reactions formed the main barriers for discussing alcohol.Conclusion: The lack of time and knowledge were seen as barriers for discussing alcohol habits, therefore it is of importance for the organization to provide the needed time and continuous education to increase the confidence of the personnel. To avoid the presumed negative patient reactions, the staff could treat the patient in a non-judgemental way as well as focus on the medical and health-promoting perspective.

The objective of this study was to investigate how students at Umeå University reflects upon their experiences of social university life in relation to subjective well-being. Two questions were formulated in order to investigate the study subject, these were; how does students at Umeå University experience the social university life and the alcohol culture within university life prior to and during the Covid-19 pandemic?, and how do students at Umeå University describe their subjective well-being in relation to the social university life prior to and during the Covid-19 pandemic? Interviews were conducted with six students at Umeå University regarding their reflections upon this subject. The interviews were conducted through videocalls, and the respondents were asked to answer 26 questions. The analysis has been conducted with theory of social representations, theory on ritual behavior and theory on subjective well-being. The results of the study show that the student identity is interconnected with a strong sense of community and solidarity, ambitions to study, freedom of being a student, the effect the university life has upon students and the social norms amongst university life, which is observed in the student´s social representations. The results show that the social university life prior to the pandemic was characterized by an active social life with lots of activities and a widespread alcohol culture. The student´s social representations are objectified in the social university life where they practice their student identities and they practice ritual behavior within the alcohol culture, including behaviors such as being festive and drinking a lot. The student´s subjective well-being is positively affected by the social university life and the alcohol culture within university life prior to the pandemic. The results further show that the student´s subjective well-being is negatively affected by the social university life and the alcohol culture within university life during the pandemic. University life during the pandemic is characterized by a less active social life with nearly no activities and a changed alcohol culture. The students describe how they long for the social university life they are used to since prior the pandemic. This study contributes with an understanding in how individual's behavior and subjective well-being is influenced by societal change.

No description available.

No description available.

Diss. Linköping : Univ.

Alkohol är en källa till glädje men är också orsaken till många människors lidande och död. Värst drabbade är de som redan är missgynnade i samhället och den världsdel där alkohol konsumeras som mest är Europa. Alkoholen är integrerad i det sociala livet människor emellan och är något som är förknippat med mat och fest. Människor påverkas av de sociala nätverk som de befinner sig i, där vanor överförs och anammas. Därför är det viktigt i studiet av alkoholvanor att inkludera indikatorer på sociala faktorer. Syftet med studien var att undersöka alkoholvanor i relation till socioekonomisk status och kön. Tidigare forskning om alkoholvanor i Europa bildar en bas för en ökad förståelse för hur alkohol konsumeras i de olika regionerna och länderna. Trots skillnader mellan länder avseende alkoholkonsumtion så finns det fortfarande landspecifika mönster som denna studie ämnar undersöka. Dessa mönster omfattar frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande. Datamaterialet som använts är från omgång 7 av European Social Survey, ESS, år 2014. Data för studien omfattar 37 623 respondenter från 20 europeiska länder. För att mäta socioekonomisk status användes utbildningsnivå och föräldrars utbildningsnivå. Alkoholvanor mättes med frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande genom AUDIT-C. För att analysera samband mellan socioekonomisk status och alkoholvanor användes bivariat analys samt linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att lågutbildade dels konsumerar alkohol mest frekvent och intensivkonsumerar i större utsträckning än högutbildade och att män i högre grad än kvinnor har riskfyllda alkoholvanor. Alkoholvanorna skiljde sig mellan olika europeiska regioner, vilket stöds av resultat från tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar studien att sociala faktorer har betydelse för alkoholvanor och är något som bör beaktas i framtida forskning. Studien visar även att det fortfarande finns regionala skillnader i Europa gällande alkoholvanor.