<p><p>Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några högskolestudenters</p><p>alkoholvanor inom studentlivet. De frågeställningar som härmed fokuserades på blev</p><p>hur studenterna såg på sin egen relation till alkohol? Hur studenterna upplevde den</p><p>bakomliggande stressen i relation till sin alkoholkonsumtion? På vilket sätt</p><p>studenternas alkoholvanor inverkade på olika socialisationsprocesser? På vilket sätt</p><p>studenterna upplevde alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt användes en</p><p>semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika</p><p>huvudteman. Urvalet bestod av åtta intervjupersoner i åldrarna 20-30 år, varav fyra</p><p>var män och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter. De flesta</p><p>intervjupersoner tycktes ha påverkats av teman som socialisering och kamratgrupper</p><p>då det gällde deras alkoholkonsumtion. Diskussionsdelen berörde ytterligare</p><p>underliggande mönster som rädsla, socialisering, flykt och genus, vilka i denna studie</p><p>kunde relateras till alkoholkonsumtion.</p></p> / <p><p>The purpose of this study, was to get a deeper understanding of the alcohol habits</p><p><p>among some university students. The purpose of this study was to find out how the</p><p>students experienced their own alcoholhabits, and the questions used to focused on</p><p>was how did the students experienced their own alcoholconsumption? How did the</p><p>students experienced the factor stress, as contributing for their alcoholconsumption?</p><p>How would the alcohol habits effect the students socialization processing? How did</p><p>the students experience the alcohol use as a way for stimulance? Methodological a</p><p>semi-structured interview-structure was used, following a rame which would catch</p><p>different head-themes. The selected crowd consisted of eight interview persons at the</p><p>age of 20-30 years old, four men and four women. The interviews lasted for about 20</p><p>to 30 minutes. The obtained result which we came up to with this study was that most</p><p>of our interview persons where affected of themes as socialisation and peers, when it</p><p>came to their alcoholconsumption. In our discussion, arised further contributing</p><p>patterns such as fear, socialization, flight and genus, which in this study all acted as</p><p>back-lying patterns for the alcoholconsumption.</p></p></p>

Alkohol är den drog som används mest i Sverige, antalet missbrukare ökar ständigt och alkoholism ses som en av de största folkhälsosjukdomarna i världen. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskans behov av utbildning i alkoholfrågor för att kunna arbeta med patienter med alkoholproblem. Artiklar granskades samt analyserades och relevant material extraherades för att sedan sorteras under tre olika kategorier. Resultatet visade på att sjuksköterskor hade fått lite utbildning inom området alkohol, vilket resulterat i att patienter hade fått felaktig rådgivning. Sjuksköterskor tyckte att det var mer krävande att jobba med patienter med alkoholproblem än andra patientgrupper. Ett utfall av resultatet var att sjuksköterskor ställde sig positiva till mer utbildning inom ämnet. I diskussionen kom författarna fram till att utbildning var en viktig faktor för att förbättra sjuksköterskors kunskap, förmåga att kunna identifiera och ge rådgivning till patienter med alkoholproblem. Utbildning visade sig vara en nyckelkomponent för att sjuksköterskan skulle kunna användas som en viktig resurs i arbetet mot alkoholismen.

Tidig upptäckt och intervention är av stor vikt när det gäller att komma till rätta med alkoholproblem. För att identifiera vilka som har alkoholproblem använder man sig inom vården av screeninginstrument. Dessa screeninginstrument kan distribueras på olika sätt, till exempel som enkät eller som intervju. Tidigare forskning har kommit fram till motstridiga resultat gällande vilket distributionssätt som ger den mest tillförlitliga informationen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns skillnader i svar till följd av distributionssätt. Här undersöks enkät- respektive intervjumetod. De screeninginstrument som används i studien är Alcohol Use Disorders Identification Test och CAGE. Undersökningsdeltagare var 47 studenter vid Stockholms respektive Uppsala Universitet. Samtliga deltagare gjorde både enkät och intervju. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan de båda distributionssätten avseende totalpoängen. Däremot fanns en signifikant skillnad mellan de båda distributionssätten i en enskild fråga på Alcohol Use Disorders Identification Test.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några högskolestudenters alkoholvanor inom studentlivet. De frågeställningar som härmed fokuserades på blev hur studenterna såg på sin egen relation till alkohol? Hur studenterna upplevde den bakomliggande stressen i relation till sin alkoholkonsumtion? På vilket sätt studenternas alkoholvanor inverkade på olika socialisationsprocesser? På vilket sätt studenterna upplevde alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika huvudteman. Urvalet bestod av åtta intervjupersoner i åldrarna 20-30 år, varav fyra var män och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter. De flesta intervjupersoner tycktes ha påverkats av teman som socialisering och kamratgrupper då det gällde deras alkoholkonsumtion. Diskussionsdelen berörde ytterligare underliggande mönster som rädsla, socialisering, flykt och genus, vilka i denna studie kunde relateras till alkoholkonsumtion. / The purpose of this study, was to get a deeper understanding of the alcohol habits among some university students. The purpose of this study was to find out how the students experienced their own alcoholhabits, and the questions used to focused on was how did the students experienced their own alcoholconsumption? How did the students experienced the factor stress, as contributing for their alcoholconsumption? How would the alcohol habits effect the students socialization processing? How did the students experience the alcohol use as a way for stimulance? Methodological a semi-structured interview-structure was used, following a rame which would catch different head-themes. The selected crowd consisted of eight interview persons at the age of 20-30 years old, four men and four women. The interviews lasted for about 20 to 30 minutes. The obtained result which we came up to with this study was that most of our interview persons where affected of themes as socialisation and peers, when it came to their alcoholconsumption. In our discussion, arised further contributing patterns such as fear, socialization, flight and genus, which in this study all acted as back-lying patterns for the alcoholconsumption.

Bakgrund: Skadlig alkoholkonsumtion är en av de fem största riskfaktorerna till för tidig död. En viktig del vid behandling av alkoholrelaterade problem är motivationen. Sjuksköterskan kan påverka motivationen och förväntas identifiera och ingripa med målet att skapa ett förändrat beteende hos patienten. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnadsarbetet att motivera patienter med skadlig alkoholkonsumtion till förändrade alkoholvanor. Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser inkluderades. Dessa artiklar lästes, granskades, sorterades in i huvud- och underkategorier som sedan sammanställdes i resultatdelen. Resultat: Resultatet presenterades under en huvudkategori; sjuksköterskans syn på faktorer som påverkar omvårdnadsarbetet och fyra underkategorier; Identifiering av alkoholproblem, att ingripa och ge intervention, erfarenheter och upplevelser, kunskap och utbildning. Diskussion: Det förekom negativa attityder hos sjuksköterskan, men de hade en betydelsefull roll i att hjälpa patienter med alkoholrelaterade problem. Brist på kunskap och osäkerhet skapade ett behov av utbildning. Slutsats: Även om sjuksköterskan såg ett ansvar att hjälpa dessa patienter så förekom det osäkerhet som tyder på ett behov av mer utbildning och kunskaper för att stärka sin kompetens för att ingripa och identifiera patienter med alkoholrelaterade problem.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka alkoholvanornas betydelse för människors inskrivning vid fattighus i New York state i USA. Den tidsperiod som behandlas i uppsatsen är år 1892. De faktorer som ligger till grund för jämförelsen är etniska och socioekonomiska faktorer. För att undersöka detta har inskrivningskort från fattighusen i staten New York använts och sedan har det gjorts en kvantitativ undersökning. De resultat som visar sig i denna uppsats är att alkohol- vanorna för svenskfödda och infödda faktiskt skiljde sig. Det var vanligare att de som var födda i Amerika hade alkoholproblem som påverkat deras situation, än vad det var för de svenskfödda. Re- sultatet visar även på att den sociala mobiliteten varierade mellan de valda fattighusen som under- söktes. Dock var det vanligare i alla fattighusen att de inskrivna hade sjunkit i kategorier av yrken och i de sociala rummen.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utsatthet för negativa konsekvenser av andras drickande. Tidigare studier har påvisat att man kan bli negativt påverkad på många olika sätt men huruvida det skiljer sig för män och kvinnor är mindre utforskat. Som underlag används data från en frågeundersökning riktad till 2033 respondenter; 1011 män och 1022 kvinnor. De negativa konsekvenser som studeras i denna studie är följande: huruvida man blivit antastad eller besvärad av berusad person på offentlig plats eller privata miljöer, om man blivit fysiskt skadad eller fått ägodelar förstörda av berusad person, om man blivit utskälld eller förolämpad av berusad person samt om man blivit rädd för berusad person eller hållits vaken om natten på grund av oväsen orsakad av berusad person. Förutom att studera könsskillnader "i sig" kommer betydelsen av andra variabler att undersökas såsom ålder, utbildning, boendeort och egna alkoholvanor. Vidare kommer det undersökas om det skiljer sig mellan kvinnor och män i vilka faktorer som är relevanta för att man ska riskera att utsättas. Sambanden som kommer testas görs med hjälp av statistiska måttet chi2 samt logistiska regressionsanalyser där resultatet presenteras med oddskvoter. Resultaten visar att kvinnor och män utsätts ungefär i lika stor utsträckning för negativa effekter av andras drickande bortsett från att kvinnor är signifikant mer rädda för berusade personer. Resultatet visar även att för vissa negativa effekter har kvinnor större risk att utsättas än män om man antar att de skulle dricka lika mycket och lika ofta. För både män och kvinnor har unga genomgående högre risk att utsättas av andras drickande medan alkoholkonsumtionen endast var signifikant för män och inte i samtliga fall. Till skillnad från hälsomässiga negativa konsekvenser av alkohol där skadorna är högre bland män, tenderar negativa konsekvenser av andras drickande snarare vara högre för kvinnor.

Abstract The purpose of this study is to examine alcohol and tobacco habits in men's soccer in the in Sweden and compare those habits in different divisions. The method we used in the study was aquantitative survey report. Two teams participated in the survey, one team from the fifth divisionand one from the second division. The respondents (n=34) are born between 1977 and 1996. The results turned out to be very interesting because it both confirm and denies our hypothesis that players in higher divisions use less tobacco and alcohol than players in lower divisions. For example we found out that 21 % of division two players use snus regularly compared with only 10 % of division five players. We have also examined alcohol habits in both a general way and also compared those habits between the divisions, and we have also investigated how and if alcohol is consumed during parties that are held at the season finales. / Syftet med den här studien är att undersöka hur alkohol- och tobaksvanorna ser ut inom herrfotbollen och jämföra hur de skiljer sig mellan olika divisioner. Metoden vi använde oss av i studien var en kvantitativ enkätundersökning. Det var två lag som deltog i undersökningen, ett lag från division fem och ett lag från division två. Respondenterna (n=34) är födda mellan år 1977 och 1996. Resultaten visade väldigt intressant fakta som både bekräftar och dementerar vår hypotes om att spel i högre divisioner leder till mindre nyttjande av tobak och alkohol. Till exempel så framkom det att en större andel division två-spelare (21%) snusade regelbundet jämfört med division fem-spelarna (10%). Vi har även sett över hur alkoholvanorna ser ut både generellt och divisionerna emellan samt om och hur alkohol konsumeras under lagens säsongsavslutning.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

The drinking culture within the college life has been a recognized problem for long. Despite this, students still witness a continuing of the perceived peer pressure to consume alcohol. Since the college years are an important part of the life that youths look forward to at an early age it is often difficult to go against the norm they find at each university. This research aims to examine the effect that the social student culture has on the alcoholic consumption of young students. Young students find themselves in a precarious situation on the issue of alcohol use when they start their studies at a university-level. Earlier research indicates that young adults are in a danger zone regarding the use of alcoholic-beverages and this also applies to students. Thus putting young students in a particularly risky zone in this issue. Based on the research we have studied and the theoretical framework that we felt were most suitable for our research we will try to gain a deeper understanding of the choices that the students are making and the reasoning behind these decisions. We used a qualitative method to approach our issues and semi- structured interviews in the interviews that we did with four students from two different universities. Our results and thus the conclusion of the thesis is that the decisions that students make to a large extent is influenced by the social student culture and the view on alcohol that the students perceive that the universities are sending out. The lack of a stance by the university against alcohol legitimizes the current drinking culture that is prevailing in the college life and amplifies the image of the alcohol-centric student culture.