Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med fyra stycken pedagoger från dessa två verksamheter. En naturlig del i arbetet blev att granska huruvida det är möjligt med en skola för alla och alla barns rätt till likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar. Resultatet visar att såväl litteraturen som pedagogerna ställer sig tämligen positivt till inkludering, men att de kritiska aspekter som framkommer är bland annat brist på resurser och kompetens. Det finns många delar som ska fogas samman i pedagogers yrke när det handlar om inkludering av barn med funktionsnedsättningar. De aspekter som visade sig extra tydligt i studien med koppling till förutsättningar att genomföra en likvärdig utbildning är bland annat specialpedagogisk kompetens, tid och föräldrasamverkan. Vidare visar studien på en skillnad mellan förskola och grundskola gällande inkludering.

Den här studien syftar till att undersöka hur “en skola för alla” kan se ut i praktiken och hur verksamma lärare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjälp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lärare och speciallärare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrån de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger måste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsättningar kan se mycket olika ut. Definitionen av begreppet har betydelse för hur verksamheten utformats där antingen segregerande eller inkluderad integrering dominerar. Gemensamt för skolorna är att ett psykosocialt perspektiv lyser igenom och miljön är viktig utifrån ett inkluderingsperspektiv. Faktorer som påverkar inkluderingsarbetet kan vara tid, utbildning, samverkan med specialpedagoger och elevhälsa etcetera.

I denna studie har vi undersökt hur fyra förskolelärare på tre olika förskolor uppmärksammar, underlättar och hjälper barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hur pedagogerna tillsammans med specialpedagogen arbetar med stöttning och hjälpmedel för att skapa en meningsfull pedagogisk vardag för dessa barn i verksamheten. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod och är baserad på tre pedagogintervjuer samt en intervju med en specialpedagog. Utifrån våra intervjuer har vi bearbetar olika delar och tillsammans skapat en helhet i resultatet. Genom intervjuerna fick vi en inblick i informanternas arbetsätt och deras syn på hur arbetet med barnen ges uttryck i verksamheten samt hur man som förskollärare och specialpedagog förhåller sig till begreppet en skola för alla. Resultatet visar att alla intervjuade pedagoger och specialpedagogen uppmärksammar, stöttar och hjälper barn med förmodad eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning genom att se till att deras förutsättningar och behov uppfylls. De påpekar under intervjuerna att de lägger stor vikt på det gemensamma arbetet med ambition att vara öppen, kunna ge varandra råd samt att värdet av att kunna diskutera med varandra. Det framkommer även att trygghet i förskolegruppen är viktigt när det gäller att få barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning väl inkluderade i verksamheten samt en öppen och förtroendefull kontakt mellan föräldrar och förskola.

Ett utvecklingsarbete av en miljövänlig färdigmatsförpackning, lätt att öppna för reumatiker, har utförts i samarbete med CC Pack i Tibro. Förpackningen är tänkt för bruk inom äldrevårdens hemtjänst. Utvecklingsarbetet utfördes genom främst fokusgruppsundersökningar och tester av funktionsmodeller. En livscykelanalys med referens i dagens plasttråg som används på hemtjänsten i Skövde har utförts för att ta reda på vilket av de två slutkoncepten som var mest miljövänlig. Tydligt vid intervjuer och studiebesök var att en rundare och mer färgglad förpackning önskades. Ett enkelt ovalt tråg med en hård kartongflik löste problemet med de svåröppnade förpackningarna både genom själva placeringen av den hårda fliken och också ihop med en avlång form. / A development of an environmentally friendly, ready meals packaging, that is easy to open for people suffering from rheumatoid arthritis, has been performed in cooperation with CC Pack in Tibro. The package is intended for use in elderly care home services. The development work was mainly done by focus group surveys and tests of function models. A life cycle analysis with reference in the current plastic trays used in home care in Skövde was conducted to find out which of the two final concepts was the most eco-friendly. Evident in interviews and site visits was that a rounder and more colorful packaging was desired. A simple oval tray with a hard cardboard flap solved the problem of opening difficulties, both by the position of the hard flap and also with an elongated shape.

Syftet är att undersöka rektorers beredskap när det gäller att bemöta högbegåvade elever. Bakgrunden till vårt intresse är den specialpedagogiska visionen ”en skola för alla” och det förtydligande som den nya skollagen innebär när det gäller dessa elevers rätt till särskilt stöd. Arbetet beskriver de särbegåvade elevernas behov både på individ-, grupp- och organisatorisk nivå. Undersökningens metod är enkäter som följts upp med intervjuer. Resultatet utifrån enkäterna pekar på att kunskapsnivån när det gäller dessa frågor är låg och handlingsberedskapen ännu lägre. Av de rektorer som besvarade vår enkät är det en tredjedel som inte vet vad särbegåvade elever är eller har felaktig definition av begreppet. En fjärdedel uppger att de har handlingsplaner för att bemöta dessa elever men det är bara en enda som kan visa upp en sådan plan. Även intervjuerna pekar på samma resultat. Den lärare som undervisar en särbegåvad elev kan sällan räkna med specifikt stöd från skolledningen utan måste söka kunskap på eget håll.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare och pedagoger ser på inkludering av barn i svårigheter och hur detta påverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina två frågeställningar. Den första är hur läraren/pedagogen anser att klassen/gruppen påverkas av inkludering av barn i svårigheter. Den andra är vilka aspekter är av vikt för hur inkluderingen påvekar gruppen. De informanter som deltar är verksamma i två olika städer. Tre är aktiva i förskolan och tre är aktiva i skolans tidigare år. I studien anser samtliga att det är läraren/pedagogen som ska förverkliga inkluderingens intentioner. Informanterna belyser att en gemensam variation av olikhet medför både möjligheter och hinder. Resurser och verktyg anses vara av vikt för att inkluderingen ska kunna medföra positiv påverkan på klassen/gruppen. En annan viktig aspekt som framkommer i studien är den växelverkan som sker mellan pedagogik och specialpedagogik. Det framkommer att lärare/pedagoger i vissa fall kan undfly sitt ansvar genom att lägga ansvaret hos specialpedagoger. En av de positiva aspekter som framkommer i studien är möjligheten att se fördelar med olikheter i gruppen . Informanter beskriver hur en bredare bild av olikhet kan stärka alla i gruppen och en insikt om att vi alla är olika. Detta skapar en tolerans till det avvikande och alla individer har större möjligheter att vara tillfreds med sin egen olikhet.

För första gången sedan 1970-talets vänstervåg förekommer klassbegreppet i stor utsträckning på den mediala agendan. Trots begreppets ökade förekomst tycks dess innebörd och relevans idag vara oklar.  Ambitionen med denna uppsats är att analysera och diskutera klassbegreppets innebörd och betydelse genom en fallstudie av Sveriges Radios rapportering av den “överklassafari” som anordnades av den vänsterpolitiska organisationen Allt åt alla i början av 2012.   Målet med denna “safari” var att rasera bilden av Sverige som ett klasslöst land genom att låta allmänheten ta del av en guidad busstur i det välbärgade bostadsområdet Solsidan i Stockholm. Denna händelse fick stor uppmärksamhet och diskuterades på flera håll; inte minst i public service-mediet Sveriges Radio, vars främsta uppgift är att förse allmänheten med värderingsfri samhällsinformation.  Med utgångspunkt i detta anspråk granskas begreppets innebörd i Sveriges Radios rapportering, förankrat i klassbegreppets historiska utveckling och med teorier om olika perspektiv på klass som hjälpmedel. Metoden som används är Faircloughs kritiska diskursanalys, där skildrandet av händelsen undersöks i relation till genre och journalistens position.  Några entydiga innebörder av klassbegreppet har inte hittats. Resultaten visar även att Sveriges Radio uppfyller sitt objektiva anspråk då rapporteringen genomgående har ett värderingsfritt förhållningssätt. Däremot diskuteras Sveriges Radios skildringar ur ett maktperspektiv då klassbegreppets betydelse och samhällets socioekonomiska struktur inte ligger i fokus, trots “safarins” ursprungliga uppsåt.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ”Framgångsrika skolor” har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ”Framgångsrika skolor” och ”En skola för alla” kan tolkas olika. Diskursen till ”En skola för alla” är olik diskursen till ”Framgångsrika skolor”. Beroende på vilken diskurs som är överordnad syns resultatet av diskursen i realiseringsarenan, vilken är lärarnas praktiska arbete. I formuleringsarenan, vilka består av styrdokument, beskrivs hur lärarnas arbete i realiseringsarenan skall gå till. Min metod är kvalitativ, jag är ute efter att förstå inte efter att förklara. Mitt tillvägagångssätt är att tolka tio skolors hemsidor i tre storstadskommuner. Urvalet består av fem fristående skolor och fem kommunala skolor. För att uppnå syftet har i analysen formuleringsarenan vad gäller skolans uppdrag ställts gentemot vad som uttrycks i skolornas hemsidor. Mina resultat visar att skolorna ej är likvärdiga samt att marknadsdiskursen är överordnad demokratidiskursen i realiseringsarenan. Således finns en diskrepans mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan vid studierna av skolornas hemsidor.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål.

No description available.