Genom att diskutera dilemmat kring begreppet “en förskola för alla” med informanterna i studien har vi försökt förstå pedagogens roll för verksamheten i förskolan. Ur en poststrukturalistisk ansats försökte vi beskriva framställandet av diskursen om en idealpedagog. Syftet med vår studie var att tolka hur en idealpedagog bör vara. I resultatet framkommer diskursen om en idealpedagog genom att vi tolkade informanternas uttryck för vikten av pedagogens roll för verksamheten i förskolan. I diskussionen framkom det att idealpedagogen kan ha ett inbyggt dilemma. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>

Syftet med det här arbetet var att få en större inblick i tennis -och fotbolls föreningarnas kännedom kring Strategi 2025 i Småland. Riksidrottsförbundets mål med hjälp av Strategi 2025 är att få idrottsrörelsen i Sverige att gå från triangel till rektangel, vilket i praktiken innebär att få barn och ungdomar till att idrotta så länge som möjligt.   Varför den här studien gjordes var för att det vi som läser på Coaching och Sports management programmet i Växjö har under alla år fått lära oss om Strategi 2025. Vi i forskningsgruppen ville därför fördjupa oss i hur föreningarna i Småland, specifikt tennis och fotboll, ser på strategin och hur de jobbar utefter den. Det skrivs att barn och ungdomar slutar allt tidigare i åldrarna, men gör de verkligen det?  I enkätstudien medverkade totalt 52 föreningar, både tennis -och fotbollsföreningar i Småland. Resultatet visar att Strategi 2025 inte har någon större påverkan på när ungdomar slutar i föreningarna. Det går inte att se strategins effekt på hur föreningarna arbetar med att behålla samt rekrytera barn och ungdomar. Med det sagt arbetar föreningarna på likande sätt oavsett om de känner till Strategi 2025 eller inte. Slutsasen av arbetet är att det finns kommunikationsbrist mellan Riksidrottsförbundet och föreningarna.

Sammanfattning Denna studie är en semiotisk bildanalys av Läkemedelsverkets grafiska layout på deras nya hemsida. Studien utgår från lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och undersöker hur Läkemedelverket lever upp till lagen utifrån ett grafiskt designperspektiv. Studien utgår från teorier inom design och färgteori samt använder semiotisk bildanalys som metod. Studien visar att Läkemedelsverket använder grafiska ledtrådar och metoder för att underlätta tillgängligheten och användarvänlighet på hemsidan men att det samtidigt finns vissa brister i tillgänglighet för dem med funktionsvariation och/eller ej svensktalande. / Abstract This study is a semiotic analysis of the Swedish Medical Products Agency's graphic design on their new website. The study is based on the law ”of accessibility of the website and mobile applications of public sector bodies” and studies how well the agency lives up to the law from a graphic design perspective. The study is based on theories in design and color theory and uses semiotic image analysis as a method. The study shows that the Medical Products Agency uses graphic clues and methods to support accessibility and user-friendliness on the website, but that at the same time they lack in accessibility for those with functional variation and / or non-Swedish speakers.

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning med olika livscykler och dessa begrepp inom ämnet biologi för årskurser 1–3. I denna studie har lärare med eller utan erfarenhet om NTA-lådor intervjuats. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med lärare som är verksamma och arbetar med årskurserna 1–3. Både tidigare forskning och lärarna beskriver hur viktigt det är att undervisa begreppet livscykler och hur själva processen i livscyklerna synliggörs för eleverna. Olika arbetssätt som NTA-lådor och SKUA (Språk och KunskapsUtvecklande Arbetssätt) inklusive underliggande modeller, gör att undervisningen ger eleverna rätt verktyg för att inhämta ny kunskap. Att arbeta med praktiska och teoretiska uppgifter leder till att eleverna får prova, undersöka, diskutera samt reflektera över vad som sker i undervisningen, samtidigt som det skapas nyfikenhet och intresse i skolan.

En inkluderande förskola är något eftersträvansvärt, men det kan också innebära en anpassning av barn i behov av särskilt stöd i en miljö som inte är konstruerad för att möta individens behov. Detta gör den strävan mot en förskola för alla i relation till specialpedagogiska insatser komplex, och blir på så sätt ett ämne som kräver forskning för att kunna förstås. Forskningsområdet har därför ett ytterligare behov av att undersöka specialpedagogikens roll i förhållande till inkluderingsuppdraget och att synliggöra vilka förutsättningar som finns för att klara av detta uppdrag. Intentionen med denna studie är således att analysera åtta förskollärares uppfattningar om och erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd i relation till arbetet med att skapa en förskola för alla barn. Genom vår studie önskar vi att lyfta fram potentiella faktorer som kan ligga till grund för progression mot en politisk strävan som handlar om att förutsättningar för utveckling, gemenskap och ett lustfyllt lärande sker på lika villkor. För att erhålla dessa förskollärares uppfattningar och erfarenheter har vi utgått ifrån en fenomenografisk inriktning och tillämpat en kvalitativ forskningsansats där empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Förskollärarnas uppfattningar har sedan analyserats och diskuterats i förhållande till Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Med utgångspunkt i resultatet har vi kunnat identifiera nio framgångsfaktorer för att bedriva en inkluderande förskolepraktik. En slutsats som dras är att de intervjuade förskollärarna upplever stöd och handledning från ledning, externa aktörer och vårdnadshavare som betydande för ett inkluderande arbete. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Inkludering är ett omstritt begreppet i den svenska skoldebatten. Vissa politiker och debattörer menar att inkludering har gått för långt andra menar att det handlar om missförstånd om vad inkludering är. Internationella konventioner som Salamanca-deklarationen och merparten av tidigare forskning är överens om att inkludering handlar om att alla elever oavsett individuella skillnader ska som regel lära sig tillsammans. Tidigare forskning visar att inkluderande undervisning har positiva effekter på alla elever både akademiskt och socialt. Den visar också att olika perspektiv på elevernas olikheter och matematiklärande har avgörande betydelse för om alla elever inkluderas i undervisningen eller inte. Forskningen visar att lärarens uppfattning om begreppet inkludering, lärarens syn på kunskap, lärande, och elevernas olikhet samt lärarens självöfrmåga om sin möjlighet att kunna inkludera alla elever har stor betydelse för lärarens möjlighet att inkludera alla elever. Lärarens utbildning och erfarenhet har också betydelse för inkludering av alla elever enligt forskningen. I den här studien har jag i en kvalitativ fallstudie och med hjälp kritisk diskursanalys genom semistrukturerade intervjuer undersökt hur en ny matematiklärare talar om inkludering av alla elever, vilka och hur diskurser och sociala praktiker skapas, reproduceras och/eller ifrågasättas i lärarens matematikundervisning. Resultatet behandlar tre olika huvudtema; diskurser om inkludering av alla elever, diskurser om hur lärarutbildningen, fortbildning och yrkeserfarenhet har förberett läraren för ett inkluderande arbetssätt och diskurser om pedagogiska och didaktiska inkluderande arbetssätt i lärarens undervisning. Resultatet visar att läraren har en uppfattning om inkludering som inte stämmer överens med hur inkludering definieras av internationella konventioner och tidigare forskning. Läraren talar om inkludering som akademisk prestation, en diskursiv praktik som upprätthåller en social praktik där elever som bedöms vara mycket svaga exkluderas från ordinarieundervisningen i klassen. Läraren reproducerar och upprätthåller ett kategoriskt perspektiv/diskurs på elevernas svårigheter och olikheter bland eleverna. Det innebär att elevernas skillnader i kunskapsnivå, språkfärdigheter och funktionsvariation uppfattas som ett problem. Att eleverna talas som att de har eller är med svårigheter och inte i svårigheter. Kunskap uppfattas som färdig informationspaket som oproblematiskt kan överföras till eleverna. Och när överföringen inte fungerar sökes felet hos eleverna och inte i skolsystemet. Läraren talar om olika inkluderingshinder hos eleverna men inte om eventuella inkluderingshinder som uppstår på grund av skolans organisation, matematikämnets innehåll, pedagogiska och didaktiska praktiker, läroplanen, läromedel, styrdokumenten etc. Det kategorisk perspektivet är en diskursiv praktik som reproducerar och upprätthåller en exkluderande social praktik. Studien visar också att lärarutbildningen och erfarenheten som lärare i svenska skolan inte har gett läraren tillräckligt verktyg att kunna bedriva en inkluderande matematikundervisning / TRACE-projektet

Den nordiska badkulturen sträcker sig långt tillbaka. Bastubad, kallbad, källbad och motionsbad - under perioder har det ibland ansetts både omoraliskt och farligt. Idag har traditionen fått liv igen. Runt om i landet renoveras eller byggs kallbadhus upp. Vision för Sverige 2025 och agenda 2030 är två exempel där vi presenterar en plan för att skapa ett tillgängligt och inkluderande samhälle. Det ökande intresset för olika typer av utomhusbad, parallellt med en åldrande befolkning och ett inkluderande synsätt i samhället, ställer höga krav på utformningen av våra publika byggnader och allmänna platser.  Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid utformning av ett kallbadhus och ge förslag på hur vi kan utforma dagens kallbadhus för att design, funktion och tillgänglighet ska gå hand i hand. Detta har gjorts genom att studera hur kallbadhusen traditionsenligt utformats och definiera vad som krävs för att ett kallbadhus ska anses tillgängligt. Målet var att identifiera hur man kan skapa god funktion och tillgänglighet i kallbadhus, för så många som möjligt i samhället och presentera ett förslag på gestaltning av detta.  Forskningsfrågorna har undersökts och besvarats genom en designprocess där fallstudier och litteraturstudie fungerade som basen för resultatet som presenteras i en syntes. Studien har följt en kvalitativ metod med inslag av kvantitativ informationsinsamling.  Syntesen visar att det finns fyra viktiga delar av tillgänglighet som behöver uppfyllas - social, informativ, kommunikativ och fysisk tillgänglighet. Vidare når man dessa genom att utveckla ett kallbadhus som bygger på underkategorierna förväntningar, säkerhet, attityd, information och funktion. Ett gestaltningsförslag presenteras som visar hur frågan skulle kunna lösas rent praktiskt.

I början av 1990-talet myntades begreppet ”värdegrunden” för att tydliggöra skolans fostrande huvuduppdrag när det gäller värden, men utredningar har visat att värdegrundsbegreppet uppfattas som både diffust och mångfacetterat. Denna studie har därför haft för avsikt att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av innehållet i definitionen av de fem grundläggande demokratiska värden som skrivs fram i skollagen; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet. Det har också funnits ett intresse av att undersöka hur värdegrundsarbetet realiseras i samhällskunskapsundervisningen, eftersom det finns brist på studier för hur samhällskunskapslärare förverkligar värdegrundsarbetet. För att kunna besvara detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts där fem samhällskunskapslärare bidragit med sina beskrivningar. Forskningslitteratur och praxismodellen har använts i analysfasen. Studiens resultat påvisar att det fortfarande finns visst tolkningsutrymme när det gäller förståelsen av värdegrundens kärnvärden. Resultatet visar också att samhällskunskapslärarna använder demokratiska arbetsformer, samtal och goda relationer när de försöker realisera värdegrunden i sin undervisning. I studiens slutsatser ges förslag på möjliga definitioner för varje kärnvärde i värdegrunden, vilka har inspiration från respondenternas utsagor och tidigare forskning. Värdegrundens kärnvärden visar sig också innehålla kopplingar till det centrala innehållet för grundkurserna i samhällskunskap på gymnasienivå. Avslutningsvis ges också förslag på hur praxismodellen kan utvecklas för att stödja samhällskunskapslärare i sitt arbete med värdegrunden.

Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur och varför matematiklärare i högstadiet använder EPA. Tre lärare på högstadiet som frekvent använde EPA eller någon variant intervjuades. Dessa intervjuer genomsöktes efter teman och strukturerades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärarna delvis arbetade med EPA på ett sätt som stämde överens med hur metoden avsågs inom ramen för kooperativt lärande, nämligen att få fram många lösningsförslag, svar och metoder samt främjande av problemlösningsförmåga. Lärarna hade ofta dock inte de par och/eller gruppsammansättningar som genererade bäst resultat enligt hur kooperativt lärande utgår från den närmaste utvecklingszonen. Matematikuppgifternas utformning, som bara delvis stämde överens med de egenskaper som matematikuppgifter för smågrupper bör ha, kunde också vara en orsak till att lärarna upplevde vissa problem. Lärarna visade dock på många strategier för att motverka uppkomna problem. De fördelar som lärarna såg med metoden var att den utvecklade den muntliga kommunikationen inom matematik och att eleverna fick ta del av många olika lösningar, vilket även gjorde att de fick tänka igenom det matematiska innehållet fler gånger än om de hade suttit själva med en uppgift. De såg också att metoden ledde till att eleverna hjälpte varandra i större utsträckning, både inom ramen för EPA och när de satt själva med uppgifter.

Mitt kunskapsbidrag är att identifiera hur de intervjuade speciallärare inom matematikutveckling arbetar, vad de arbetar med och vilken roll de har, samt bidra med kunskap om hur de arbetar med inkludering och en skola för alla. Det tydligaste kunskapsbidraget är att specialläraren inom matematikutveckling roll behöver definieras, dennes utvecklings-möjligheter stärkas och att kompetensen bättre tas tillvara inom skolans organisation.Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur specialläraren inom matematikutveckling uppdrag, arbete och roll ser ut samt vilken betydelse begreppen ’En skola för alla’ och inkludering har i arbetet. Vad arbetar de intervjuade speciallärarna i matematik med och på vilket sätt? Hur arbetar dessa speciallärare utifrån inkludering och en skola för alla? Den teoretiska inramningen utgörs av systemteorin, där lärande, utveckling och relationer mellan människor är i fokus, men även den utvecklingsekologiska teorin där skolan ses som ett system och barns utveckling är i relation till de olika system som skolan består av och påverkas av samtliga. Specialpedagogiska perspektiv har använts för att förstå och synliggöra det empiriska materialet.Studien bygger på en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer av åtta utbildade speciallärare inom matematikutveckling. Alla intervjuade speciallärare arbetar i samma kommun, men i olika verksamheter. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sammanställas i resultatet.Resultatet visar att specialläraren inom matematikutveckling har ett varierande och omfattande arbete. En definition på arbetsuppgifter går inte att ge då arbetet formas efter behoven på de olika skolorna. Största arbetsuppgiften speciallärarna har är att arbeta med elever, antingen en-till-en eller i mindre grupper efter behov som ämnesansvarig pedagog tillsammans med speciallärare plockar ut eller som definieras vid screeningar. Sett ur ett inkluderingsperspektiv så anser de intervjuade speciallärarna att de inkluderar eleven i kunskap, men ur en fysisk placering blir de exkluderade. Inkludering är ett begrepp som ifrågasätts, studien visar att begreppet behöver definieras och användas likvärdigt. Arbetet med ’En skola för alla’ är ett ideal som strävas att arbetas efter, men endast fåtalet speciallärare säger att det är en skola för alla så som de arbetar och som skolan är uppbyggd nu. Det som framkommer är också de andra två andra större områdena specialläraren utbildas inom, utveckling och utredning är inte lika aktuella arbetsuppgifter och visa av speciallärarna utför ingen av dessa arbetsuppgifter. På många skolor vet specialläraren inte hur de ansvariga lärarna arbetar med extra anpassningar. Hur specialläraren inom matematikutveckling arbetar med specialpedagogiken på skolorna varierar. Studien visar att speciallärarna arbetar främst på individnivå med elever, ett arbete som är tidskrävande och begränsat. Det är till största del ett reparerande arbete med elever som inte når uppsatta mål i matematiken. Speciallärarna benämner undervisningen de har med eleverna som exkluderande då de tar ut dem från ordinarie undervisning för att arbeta med dem, de är inte rumsligt inkluderade och socialt diskuteras vilka förutsättningar det ger.Speciallärarnas tjänster är inte organiserade av skolledningen för att utföra utvecklings- och handledande arbete med personalen och därmed arbetar speciallärarna inte mycket på grupp- och organisationsnivå. Kartläggningar och upprättande av åtgärdsprogram är främst specialpedagogernas uppgifter.