Den information som idag finns tillgänglig om pälsdjursallergi hos Astma och Allergiförbundet samt Mälarsjukhusets barnavdelning, riktar sig inte till barn som fått diagnosen. Informationen som förekommer är textbaserad och är avsiktligt menad för vårdnadshavaren. Därför undersöktes vad barn vill veta om pälsdjursallergi samt vilket slags material och visuellt stöd barn i åldrarna sju till nio år behöver för att förstå sitt tillstånd.  Den slutgiltiga produkten är en interaktiv trycksak som barnen kan lära sig av tillsammans med vårdnadshavaren, då god inlärning hos barn innebär aktivt deltagande. Trycksaken består i högsta grad av visuell information för att barnen ska kunna se sin sjukdom, trots att det är något abstrakt. Genom litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med sjukhuspersonal och lärare inom socialpedagogisk inriktning samlades kunskaper om målgruppen för att kunna åstadkomma ett lämpligt material.  Efter att ha gestaltat ett förslag utfördes två olika typer av användartester på individer inom målgruppen, vilket är barn med allergi i den ålder som informationsmaterialet riktar sig till. Användartest ett indikerade hur barnen uppfattade de bilder som gestaltats. Syftet med användartest två var hur väl fungerande informationsmaterialets interaktion var, med hjälp av en pappersprototyp. Användartesterna visade att barnen till stor del förstod bildmaterialet samt uppskattade interaktionen. / The information currently available fore fur allergy in Astma och Allergiförbundet and Mälarsjukhusets children’s section, is not directed to children who are diagnosed. The information that appears is text based and is purposely meant for his and her parents and caretakers. Therefore, I examined what children wants to know about fur allergy and what kind of material and visual support children in age seven to nine years need to understand in their condition.  The final product is an interactive booklet for children to learn together with their parents and caretakers, when the high level of learning in children involves active participation. The booklet consists in the highest degree of visual information for children to see their disease, although it is somewhat abstract.  Knowledge about childrens learning skills and fur allergy was gathered thrue litterature studies and intervjues with clinical stuff, researchers and teatchers with a social pedagogical approach. Further two different types of user testing was performed among children with allergies in the same age range as the informationmaterial was targeted to.   The user test number one gave an indication on how children interpreted the images. The purpose of the user test number two was to get an indication on how well-functioning the interactive part of the information material was, by using a paper prototype. In the result from the user test showed that children had understand the artwork and the estimated interaction.

Bakgrund Födoämnesöverkänslighet är vanligt hos barn i skolåldern, omkring 6–8 % av yngre barn i Sverige har en bekräftad födoämnesallergi. Den mat som serveras på förskolor och skolor ska vara säker för födoämnesöverkänsliga barn att inta vilket ställer höga krav på skol- och förskolepersonal. Med anledning av hur vanligt det idag är att barn är allergiska eller överkänsliga samt de allvarliga konsekvenserna bristen på kunskap kan medföra är detta ett ämne som bör undersökas vidare. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskolepersonals upplevelse av trygghet, stöd och kunskap om födoämnesöverkänslighet hos barn, samt att undersöka den upplevda kunskapen i relation till yrkestitel, arbetslivserfarenhet och ålder. Metod Studien pågick under hösten 2021 och genomfördes via en webbenkät. Enkäten skickades till kommunala förskolor i Sverige samt publicerades på Facebook. Den insamlade datan från enkätundersökningen analyserades i IBM SPSS Statistics 27.0. Pearson’s chi-två- test och Independent samples t-test användes som statistiska analysmetoder. Resultat Totalt svarade 251 personer på webbenkäten, det slutgiltiga urvalet blev dock 237 respondenter då 14 personer inte uppfyllde inklusionskriterierna. Majoriteten av respondenterna arbetade som förskollärare och arbetslivserfarenheten varierade från 0 till 41 år. Mer än hälften av respondenterna upplevde sig ha mycket kunskap om matallergier och födoämnesöverkänslighet och lite mindre än hälften upplevde sig ha mindre kunskap. Upplevd kunskap var högre bland de mer erfarna och äldre respondenterna. Det fanns ingen skillnad i upplevd kunskap mellan förskollärare och barnskötare. Slutsats Det finns en brist i förskolepersonals kunskap och utbildning om födoämnesöverkänslighet hos barn. För att öka tryggheten hos både barn och personal bör mer utbildning om födoämnesöverkänslighet erbjudas till förskolepersonal. Samtidigt är detta ett område som bör studeras vidare.

<h1>Sammanfattning</h1><h1> </h1><h1>Barn drabbas i allt större utsträckning av allergi i någon form. Det är viktigt att forska kring dess medicinska verkningar på barnen och påverkan av allergin i det dagliga livet. Det forskas mycket idag kring barn och allergi. Läkarna ser en uppgång under senaste decennierna och ingen bättring i sikte. Det kan bero på dagens livsstil och miljötänkande. En större förståelse i dagens samhälle för barnens sjukdom behövs i många sammanhang. Jag använde mig av en kvalitativ intervjumetod för att få reda på barnens kunskaper och tankar kring ämnet. Jag har även gått igenom tidigare forskning kring ämnet. I min litteratur/enkätstudie framkom det att barnen vet mycket om allergi och att de får försaka aktiviteter inom skola/fritid. De barn som hade någon närstående eller kamrat på förskolan med allergi hade goda kunskaper och insikter i hur det var att leva med allergi. Nyckelord: Allergi, Allergen, Immunförsvaret, Pollen och Överkänslighet.</h1><h1> </h1> / Detta är den version som ska gälla, den gamla innehåller fel.

<p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med studien är att undersöka om det finns fysiska hälsoskillnader mellan barn som bor i innerstaden jämfört med barn som bor i förorten. Frågeställningarna lyder:</p><p>Vilka skillnader finns i fysisk aktivitetsgrad mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förorten, och vilka medicinska hälsoskillnader finns mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förort. Vår hypotes är att barn som bor i förorten utsätts för färre hälsorisker och får mer hälsomässigt positiv stimulans än barn som bor i innerstaden och därmed får förortsbarnen en bättre fysisk hälsa.</p><p> </p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Studiens är utförd som en jämförande analytisk studie. Vi jämförde två grupper av barn som lever i olika miljöer i Stockholm, förort eller innerstad. Vi genomförde en enkätundersökning för att kunna samla in en stor mängd data under en begränsad tidsperiod. Vi använder oss av beprövade enkätfrågor från GIH:s forskningsprojekt Skola – Idrott – Hälsa riktade mot barn. Undersökningen genomfördes på 227 elever i årskurs 5 på fem skolor, tre i förort och två i innerstad. Vi har valt ut skolor i upptagningsområden som inte har alltför stora variationer i inkomstnivåer. Det främsta som skiljer skolorna åt är deras fysiska närmiljö, huvudsakligen tillgång till grönområden och luftkvalitet.</p><p> </p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Studien visade att andelen barn som på fritiden är fysiskt aktiva med ledare i innerstaden är 73 %, i förorten 85 %. Andel barn som på fritiden är fysiskt aktiva utan ledare i är innerstad 54 %, i förorten 79 %. Förekomsten av allergi mot luftburna allergen är i innerstaden 22 % och motsvarande värde i förorten är 12 %. Resultaten för astma är i innerstaden 11 % jämfört med 5 % i förorten. I övrigt var skillnaderna små eller obefintliga.</p><p> </p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Det finns vissa hälsoskillnader mellan de förorts- och innerstadsbarn som deltagit i vår undersökning. Skillnaden ligger i hur fysiskt aktiva barnen är, särskilt när det kommer till spontant idrottsutövande. Detta borde på sikt bidra till en positiv hälsoeffekt och bättre hälsa. Det finns även anledning att tro att förortsmiljön skyddar mot utveckling av astma och allergi.</p> / <p><strong><em>Aims</em></strong><strong><em> </em></strong>The purpose of this study is to examine whether there are physical health disparities between children who live in the inner city compared with children living in the suburbs. Questions: How much difference is there in how physically active children are in the inner city compared to suburbs and what medical health disparities exist between children living in the inner city and children living in the suburbs? Our hypothesis is that suburban children suffer less negative health risks and may get more positive health stimulus than inner city children and thus the suburban children have a better physical health.</p><p><strong><em>Method </em></strong>The design of this study is a comparative analytical study; we compare two different groups of schoolchildren in Stockholm, Sweden who are exposed to different conditions. We have chosen to conduct surveys that allow us to collect a large amount of data in a limited period of time. The survey was conducted on 227 fifth grade students at five schools, three in suburban areas and two in the inner city. We have selected schools in areas that do not have excessive differences in income levels. The primary factor that distinguishes the schools is their surrounding environment, mainly air quality and access to green spaces.</p><p><strong><em>Results </em></strong>The study showed that the percentage of children who are physically active in their leisure time with the leaders is 73% in the inner city and 85% in the suburbs. The percentage of children who are physically active in their leisure time without leaders is 54% in the inner city and 79% in the suburbs. The prevalence of allergy is in the inner city is 22%, the equivalent value in the suburbs is 12%. Corresponding results for asthma in the inner city is 11%, the equivalent value in the suburbs is 5%. Otherwise, the differences were small or nonexistent.</p><p><strong><em>Conclusion </em></strong>There are health disparities between the suburban and inner city children who participated in our survey. The difference lies in how physically active children are, especially when it comes to spontaneous physical activity. There is also reason to believe that the suburban environment prevents development of asthma and allergy.</p>

Sammanfattning   Barn drabbas i allt större utsträckning av allergi i någon form. Det är viktigt att forska kring dess medicinska verkningar på barnen och påverkan av allergin i det dagliga livet. Det forskas mycket idag kring barn och allergi. Läkarna ser en uppgång under senaste decennierna och ingen bättring i sikte. Det kan bero på dagens livsstil och miljötänkande. En större förståelse i dagens samhälle för barnens sjukdom behövs i många sammanhang. Jag använde mig av en kvalitativ intervjumetod för att få reda på barnens kunskaper och tankar kring ämnet. Jag har även gått igenom tidigare forskning kring ämnet. I min litteratur/enkätstudie framkom det att barnen vet mycket om allergi och att de får försaka aktiviteter inom skola/fritid. De barn som hade någon närstående eller kamrat på förskolan med allergi hade goda kunskaper och insikter i hur det var att leva med allergi. Nyckelord: Allergi, Allergen, Immunförsvaret, Pollen och Överkänslighet. / Detta är den version som ska gälla, den gamla innehåller fel.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det finns fysiska hälsoskillnader mellan barn som bor i innerstaden jämfört med barn som bor i förorten. Frågeställningarna lyder: Vilka skillnader finns i fysisk aktivitetsgrad mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förorten, och vilka medicinska hälsoskillnader finns mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förort. Vår hypotes är att barn som bor i förorten utsätts för färre hälsorisker och får mer hälsomässigt positiv stimulans än barn som bor i innerstaden och därmed får förortsbarnen en bättre fysisk hälsa.   Metod Studiens är utförd som en jämförande analytisk studie. Vi jämförde två grupper av barn som lever i olika miljöer i Stockholm, förort eller innerstad. Vi genomförde en enkätundersökning för att kunna samla in en stor mängd data under en begränsad tidsperiod. Vi använder oss av beprövade enkätfrågor från GIH:s forskningsprojekt Skola – Idrott – Hälsa riktade mot barn. Undersökningen genomfördes på 227 elever i årskurs 5 på fem skolor, tre i förort och två i innerstad. Vi har valt ut skolor i upptagningsområden som inte har alltför stora variationer i inkomstnivåer. Det främsta som skiljer skolorna åt är deras fysiska närmiljö, huvudsakligen tillgång till grönområden och luftkvalitet.   Resultat Studien visade att andelen barn som på fritiden är fysiskt aktiva med ledare i innerstaden är 73 %, i förorten 85 %. Andel barn som på fritiden är fysiskt aktiva utan ledare i är innerstad 54 %, i förorten 79 %. Förekomsten av allergi mot luftburna allergen är i innerstaden 22 % och motsvarande värde i förorten är 12 %. Resultaten för astma är i innerstaden 11 % jämfört med 5 % i förorten. I övrigt var skillnaderna små eller obefintliga.   Slutsats Det finns vissa hälsoskillnader mellan de förorts- och innerstadsbarn som deltagit i vår undersökning. Skillnaden ligger i hur fysiskt aktiva barnen är, särskilt när det kommer till spontant idrottsutövande. Detta borde på sikt bidra till en positiv hälsoeffekt och bättre hälsa. Det finns även anledning att tro att förortsmiljön skyddar mot utveckling av astma och allergi. / Aims The purpose of this study is to examine whether there are physical health disparities between children who live in the inner city compared with children living in the suburbs. Questions: How much difference is there in how physically active children are in the inner city compared to suburbs and what medical health disparities exist between children living in the inner city and children living in the suburbs? Our hypothesis is that suburban children suffer less negative health risks and may get more positive health stimulus than inner city children and thus the suburban children have a better physical health. Method The design of this study is a comparative analytical study; we compare two different groups of schoolchildren in Stockholm, Sweden who are exposed to different conditions. We have chosen to conduct surveys that allow us to collect a large amount of data in a limited period of time. The survey was conducted on 227 fifth grade students at five schools, three in suburban areas and two in the inner city. We have selected schools in areas that do not have excessive differences in income levels. The primary factor that distinguishes the schools is their surrounding environment, mainly air quality and access to green spaces. Results The study showed that the percentage of children who are physically active in their leisure time with the leaders is 73% in the inner city and 85% in the suburbs. The percentage of children who are physically active in their leisure time without leaders is 54% in the inner city and 79% in the suburbs. The prevalence of allergy is in the inner city is 22%, the equivalent value in the suburbs is 12%. Corresponding results for asthma in the inner city is 11%, the equivalent value in the suburbs is 5%. Otherwise, the differences were small or nonexistent. Conclusion There are health disparities between the suburban and inner city children who participated in our survey. The difference lies in how physically active children are, especially when it comes to spontaneous physical activity. There is also reason to believe that the suburban environment prevents development of asthma and allergy.

Syftet var att beskriva omvårdnaden kring nyfödda barns tillmatning på svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hänsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 år 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersättning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersättning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igång (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lågt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %). Sexton barn tillmatades trots ett blodsockervärde motsvarande &gt;2.2mmol/l. Vad gäller allergiförekomst tillfrågades endast 37 % av barnens föräldrar före tillmatning. Dokumentation om tillmatning fanns noterat i 80 % av barnens journaler. Motsvarande siffra för mammornas journaler var 34 %. Konklusion: Bristfälliga omvårdnadsåtgärder vidtas i samband med tillmatning av nyfödda spädbarn på BB-avdelningar, där allergifrågor ställs i för låg utsträckning. BB-kliniker har varierande referensvärde för vad som räknas som lågt blodsocker. Omvårdnadsbehov för nyfödda barn och deras föräldrar, där förmedlad kunskap om amningens betydelse, tas inte på allvar och oklara riktlinjer skapar förvirring. Föreskrifter och riktlinjer bör följas i större utsträckning an vad denna studie visar.

Alla har rätt till en skola utifrån sina egna förutsättningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsättningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnås för barn med astma och allergi och också att undersöka föräldrars och pedagogers synsätt på möjligheter och hinder för utveckling och lärande. För att få fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer använts som metod. Resultatet visar att faktorer som är betydelsefulla är bemötande, kunskap och vilja. Pedagogerna såg samarbete som värdefullt men föräldrarna tyckte det var svårt att få samarbeta om sitt barn. För att uppnå en skola och förskola som alla barn med astma och allergi kan vara fullt delaktiga i måste synen på funktionshindrades rättigheter i samhället diskuteras offentligt.

<p>Alla har rätt till en skola utifrån sina egna förutsättningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsättningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnås för barn med astma och allergi och också att undersöka föräldrars och pedagogers synsätt på möjligheter och hinder för utveckling och lärande. För att få fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer använts som metod. Resultatet visar att faktorer som är betydelsefulla är bemötande, kunskap och vilja. Pedagogerna såg samarbete som värdefullt men föräldrarna tyckte det var svårt att få samarbeta om sitt barn. För att uppnå en skola och förskola som alla barn med astma och allergi kan vara fullt delaktiga i måste synen på funktionshindrades rättigheter i samhället diskuteras offentligt.</p>

En vanlig källa till kontakallergiskt eksem är sensibiliserande (allergiframkallande) kemikalier som finns i hårfärger. Permanenta hårfärger innehåller kraftiga allergener, men det saknas kartläggande forskning på toningar. För att ta reda på vilka allergener som ingår i toningar behöver dagens utbud kartläggas. Detta projekt har skett i Stockholm och innehållet i sex olika märken har kartlagts. Toningar och permanenta hårfärger skiljer sig åt genom att permanenta hårfärger polymeriseras i håret genom oxidation med väteperoxid. Toningar innehåller kromofora ämnen som fäster i håret, antingen genom diffusion eller adsorption. Totalt kunde tio kromofora ämnen med kända sensibiliserande egenskaper hittas i toningarna varav en möjlig cancerogen. I varje produkt fanns i snitt 0,4–2,4, och som mest tre, kända sensibiliserande kromofora ämnen. Hårfärger utan sensibiliserande färgämnen kunde hittas i alla kulörer utom svart och brun. Även sensibiliserande parfymämnen och konserveringsmedel kunde påvisas. Eftersom det finns hårfärger i de flesta kulörer utan sensibiliserande färgämnen bör dessa ämnen fasas ut.