Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Bakgrund: Personcentrerad vård ska prägla vården då det ingår som en av kärnkompetenserna en sjuksköterska bör ha. Patienter upplever att livs- och vårdkvalitén ökar när personcentrerad omvårdnad tillämpas i vården. Patienter känner sig mer sedda och uppskattar att bil lyssnade till. Detta brister ibland då patienter har erfarenheter av saknaden av personcentrerad omvårdnad på akutsjukhusen. Patienter och anhöriga har erfarenheter av att sjuksköterskor inte alltid är närvarande och att det inte ges tid. Syftet: Att skapa en överblick av sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård på akutsjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. 10 vårdvetenskapliga artiklar inkluderades i arbetet varav 9 artiklar var kvalitativa studier och 1 artikel var kvantitativ studie. Resultat: I resultatet presenteras likheter och skillnader i artiklarnas syften, metod och resultat. I likheter och skillnader av artiklarnas resultat identifierades fyra teman: vårdrelationer, delaktighet, brister och arbetsgruppen och arbetsrutinerna . Slutsats: Sjuksköterskor visade vilja att skapa vårdrelationer för att främja personcentrerad omvårdnad men hindrades av brist på kunskap, brist på tid som kan uppstå på akutsjukhus samt arbetsrutiner och arbetsgruppen. Sjuksköterskor erfor att kunskapsutbytet i arbetsgruppen samt relationer med patienter och anhöriga kunde främja och öka möjligheterna till att personcentrerad omvårdnad uppnåddes på akutsjukhusen.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra patienters lidande och främja livskvalité. Det innefattar att lindra symtom, teamarbete, kommunikation, relation samt stöd till anhöriga. Tidigare forskning visar att många patienter har en önskan om att få vårdas och dö i hemmet, vilket även anhöriga belyser, men att detta kräver insatser från hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv artiklar, varav tio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats samt en artikel med mixad ansats, har analyserats utifrån syfte, metod och resultat. Resultat: I Relation till patienter framkom det att relationen mellan sjuksköterskor och patienter hade betydelse för palliativ vård. I Stöd till anhöriga beskrevs att sjuksköterskor kunde stödja anhöriga på olika sätt. I Samarbete mellan professioner synliggjordes att samarbete och kommunikation var av vikt för vårdkvalitén. I Hemmet som arbetsplats framkom att sjuksköterskor erfor hemmet som givande och utmanande att arbeta i. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterskor, patienter samt anhöriga är av vikt för palliativ vårdkvalité. Samarbetet mellan professioner behöver förbättras och hemmet som arbetsplats ställer krav på sjuksköterskors helhetssyn samt förmåga att vara anpassningsbara.  Nyckelord: allmän litteraturöversikt, palliativ vård, sjuksköterskor, vård i hemmet

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter och anhöriga beskriver att de upplever att de inte blir involverade i sin vård. Detta orsakas av sjuksköterskors höga arbetsbelastning då patienter inte vill besvära de med sina frågor gällande sin vård. Patienter beskriver att de upplever att de inte får information gällande sitt sjukdomstillstånd. Anhöriga beskriver att de upplever svårigheter när de ska fatta beslut gällande sina närstående på grund av osäkerhet om vad som är rätt och fel. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hantera etiska utmaningar vid vård av patienter i samband med sjukhusvård. Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman med fyra subteman. Första temat var Yttre faktorer med subtema Tidens inverkan samt Samarbete i vårdteamet. Sjuksköterskor erfor otillräcklighet på grund av tidsbrist och svårigheter att samarbeta med andra medarbetare på grund av olika åsikter som uppstod. Andra temat; Inre  faktorer med subteman relationens inverkan på vårdandet samt Känslomässig inverkan. Där framkom det att sjuksköterskor erfor att etiska utmaningar påverkade deras arbetsvanor negativt. Detta ledde till att de ibland behövde sjukskriva sig för att återhämta sig. Slutsats: Sjuksköterskor erfor etiska utmaningar på grund av yttre och inre faktorer som medförde komplexitet i vårdandet. / Background: Previous research shows that patients and relatives describe that they feel they are not involved in their care. This is due to nurses' high workloads as patients don´t want to bother them with their questions regarding their care. Patients describe they feel they don´t receive information regarding their medical condition. Relatives describe they experience difficulties when they have to make decisions regarding their relatives due to uncertainty about what is right and wrong. Aim: To describe nurses' experiences of dealing with ethical challenges in caring for patients in hospital care. Method: Literature study with descriptive synthesis. Results: Results showed two themes with four subthemes. First theme was External factors with sub-theme The impact of time and Collaboration in the care team. It emerged that nurses experienced inadequacy due to lack of time and difficulties in cooperating with other staff due to different opinions. Second theme was Internal factors with subthemes the relationships impact of care as well as emotional impact. It emerged that nurses experienced ethical challenges had a negative effect on their work habits. This led them to sometimes having to take sick leave to recover. Conclusion: Nurses experience ethical challenges due to external and internal factors that led to complexity in care.

Bakgrund: Forensisk omvårdnad handlar om gränslandet mellan omvårdnad och rättssystem. Våldsutsatta patienter är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Sjuksköterskor bör ha en grundläggande förståelse för forensiska frågor för att garantera patienters säkerhet och möjliggöra bästa möjliga vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors kunskap kring forensisk omvårdnad. Metod: En allmän, systematisk litteraturöversikt har genomförts enligt Fribergs (2022) metod. Åtta artiklar har analyserats och bearbetats. Som teoretisk referensram har Jane Watsons omsorgsteori (1992) använts i diskussionsdelen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever brister i utbildning och tillgång på verktyg som kan användas i det forensiska arbetet. Utan kunskap om forensisk omvårdnad är det svårt för sjuksköterskor att identifiera dessa patienter och ge dem rätt omvårdnad. Avsaknad av rutiner och protokoll leder till att sjuksköterskor har svårt att upptäcka våldsutsatta patienter, ta hand om bevis och säkerställa god omvårdnad. Slutsats: Våld innebär konsekvenser för våldsutsatta, familjer och samhällen, både fysiska, psykiska och ekonomiska. Sjuksköterskor behöver få utbildning och rätt verktyg för att kunna ge värdig vård åt denna patientgrupp. Med ett bättre samarbete mellan vården, rättsväsendet och samhället skulle våldsutsatta patienter få den vård de har rätt till och befrias från onödigt lidande. / Background: Forensic care deals with the interface between nursing and the legal system. Patients of violence are common in today's healthcare system. Nurses should have a basic understanding of forensic care to ensure patient safety and provide the best possible care. Aim: The aim was to highlight nurses' knowledge about forensic nursing. Method: A general, systematic literature review was conducted according to Friberg's (2022) method. Eight articles have been analyzed and processed. Jane Watson's theory of care (1992) has been used as a theoretical frame of reference in the discussion section. Results: The results showed that nurses experience a lack of training and access to tools that can be used in forensic care. Without knowledge of forensic care, it is difficult for nurses to identify these patients and provide them with the right care. The lack of procedures and policy documents makes it difficult for nurses to identify patients of violence, handle evidence and ensure good nursing care. Conclusions: Violence has physical, psychological and economic consequences for victims, families and communities. Nurses need training and the right tools to provide dignified care to this patient group. With better cooperation between health, justice and society, forensic patients would receive the care they deserve and be spared unnecessary suffering.

Public urban green space has never been more important: Its past contributions and potential to promote future public health, climate mitigation, and biodiversity are invaluable to cities experiencing population growth and urban densification. This research explores complexities of multiple demands on public urban green space in cities, using Stockholm as a case study. Semi-structured interviews with local professionals in the environmental planning field, supported by an analysis of key documents, assist in identifying key priorities and challenges, and highlighting considerations for the use of tools which value these spaces and their associated ecosystem services. Key priorities for the management of public urban green spaces are found to be: Adapting to effects of climate change, protecting biodiversity, and provision of cultural ecosystem services. Key challenges facing the management of public urban green spaces were highlighted as: Urban densification, green-washing, unclear definitions of concepts such as ‘green space’, and expectations of spaces being multifunctional. There are discussions that valuation tools do not have the ability to accurately measure and assess cultural ecosystem services, that collaborative tools can be more effective, and that there are both benefits and drawbacks concerning monetary valuations. Findings have implications for Stockholm’s management of public urban green space, and can be used to inform environmental planning policies. Recommendations for future research include investigating tools available for the assessment, mapping, and valuation of the qualities of green spaces, as well as identifying assessment tools Stockholm City Council have previous experience with. / Stadsnära grönområden och parker har aldrig varit viktigare: dess tidigare bidrag och potential att främja framtida folkhälsa, motverka klimatförändringar, och främja biologisk mångfald är ovärderliga för städer som upplever befolkningstillväxt och ökande befolkningstäthet. Denna studie utforskar komplexiteten av olika krav på allmänna grönområden i städer, med hjälp av Stockholm som en fallstudie. Semistrukturerade intervjuer med lokala yrkesverksamma inom miljöplaneringsområdet, stödda av en analys av nyckeldokument, hjälper till att identifiera viktiga prioriteringar och utmaningar och belyser överväganden för användningen av verktyg som värderar dessa utrymmen och deras tillhörande ekosystemtjänster. Nyckelprioriteringar för hanteringen av allmänna grönområden i städerna visar sig vara: Anpassning till effekterna av klimatförändringar, skydd av biologisk mångfald och tillhandahållande av kulturella ekosystemtjänster. De viktigaste utmaningarna för hanteringen av offentliga grönområden i städerna lyfts fram som: ökande befolkningstäthet i städer, green-washing, oklara definitioner av begrepp som ”grönområde” och förväntningar på att utrymmen ska vara multifunktionella. Det diskuteras att värderingsverktyg inte har möjlighet att noggrant mäta och bedöma kulturella ekosystemtjänster, att samarbetsverktyg kan vara effektivare och att det finns både fördelar och nackdelar med monetära värderingar. Resultaten har konsekvenser för Stockholms skötsel och av allmänna grönområden och kan användas för att informera miljöplaneringspolitiken. Rekommendationer för framtida forskning inkluderar att utreda verktyg som är tillgängliga för bedömning, kartläggning och värdering av grönområdens kvaliteter, samt identifiering av bedömningsverktyg som Stockholms stad har tidigare erfarenhet av.