Probleminis klausimas – ar Kauno viešbučių „Daugirdas“ ir „Perkūno namai“ personalas etiškai aptarnauja klientus . Tyrimo tikslas - išanalizuoti klientų etiško aptarnavimo ir organizacijos kultūros situaciją Kauno viešbučiuose „Daugirdas“ ir „Perkūno namai“ bei remiantis situacijos analize ir klientus aptarnaujančio personalo etikos ir organizacijų kultūros teorine apžvalga, pasiūlyti etiško aptarnavimo tobulinimo būdus. Tikslui įgyvendinti iškelti šie uždaviniai: 1. Išnagrinėti mokslinę literatūrą ir apžvelgti etiško aptarnavimo bei organizacijos kultūros sistemos teorinius aspektus. 2. Pritaikyti empirinio tyrimo metodologiją ir atlikti tyrimą Kauno viešbučiuose „Daugirdas“ ir „Perkūno namai“. 3. Išanalizuoti tyrimo rezultatus ir parengti pasiūlymus etiško bendravimo tobulinimui Kauno viešbučiams „Daugirdas“ ir „Perkūno namai“. Tyrimo objektas – klientų etiškas aptarnavimas. Tyrimo metodai – tiesioginis duomenų rinkimas „Kauno viešbučiuose „Daugirdas“ ir „Perkūno namai“, mokslinės literatūros analizė, anketinė apklausa, statistinė analizė. IŠVADOS 1. Etiškas bendravimas suprantamas kaip klasikinės etikos teorinių teiginių, moralės normų, aukštos kultūros ir etiketo taisyklės bei vadovavimąsi jomis praktikoje. 2. Anketų apžvalga parodo, kad dalies minėtuose viešbučiuose valdymo darbuotojų žinios apie klientų etišką aptarnavimo yra nepakankamos ir todėl atsiranda nusiskundimų dėl etiško bendravimo ar darbuotojų netinkamo elgesio su klientais 3. Kauno viešbučiuose „Daugirdas“... [toliau žr. visą tekstą] / The main issue – to learn whether the personnel in the hotels „Daugirdas“ and „Perkūno namai“ in Kaunas provides ethically sufficient services. The main goal of the study – to analyze whether the hotels “Daugirdas” and “Perkūno namai” provide ethical services regarding the servicing of the customers, as well as the level of organizational culture in these institutions. Also, based on the analysis of the situation and the theoretical review of the personnel and the culture of these organizations itself, to suggest the methods of the probable improvement in the field of ethical services. To accomplish the main goal, the following tasks have been raised: 1. To analyze the scientific literature and to review the idea of ethical services and the theoretical aspects regarding the system of the organizational culture. 2. To apply the methodology of an empirical research and fulfill the very research. 3. To analyse the results of the research and prepare the suggestions for the improvement of an ethical communication in the hotels „Daugirdas“ and „Perkūno namai“ in Kaunas. The object of the research – ethical services for the customers. The methods of the research – direct collection of the data, the analysis of scientific literature, a survey in the form of a questionnaire, statistical analysis. CONCLUSIONS: 1. Ethical communication is understood as a flock of statements regarding classical ethical theory, as well as norms of morality, high level of culture and etiquette, that is... [to full text]

Research Questions: Which factors affect the internal brand implementation? Which factors regarding the perception of internal branding are shared and differ between two geographical locations within an organization? Purpose: The aim of this study is to mark and analyze internal factors within an organization in order to get an understanding of how there can sustain and develop the internal brand. Further, the purpose is to describe and analyze the differences in how aspects of internal branding are perceived by two geographical locations. Method: The study has primarily a quantitative research method and a deductive approach where the results from the collected data was analyzed through various tests in the statistic program SPSS. Conclusions: Through various analysis methods, the authors were able to find out which factors that had the strongest effect on internal branding. The conclusion further on reveals that there are two specific factors with a positive effect on the internal branding implementation as a whole. These factors consist of internal marketing and internal communication. Lastly the results also culminate in the shared and divergent perceptions of internal branding among employees within an organization.

This thesis aims to discuss three main categories such as: leadership, working environment and followers’ creativity. Particularly, the general principle of the work is to define how those notions are intertwined. Having used the principles of the Grounded theory (Corbin & Strauss, 2008), we conducted our research with the main emphasis of originating theory from the data that was collected from empirical and theoretical materials. In particular, we found out that leadership factors classified as “work-related” influence the “organizational culture”. Similarly, “management skills” of the leader are closely interrelated with “organizational structure”. Finally, “team-related” leadership traits have their immediate effect on “organizational climate”. Consequently, we can state leadership is able to set up a creative working environment that fosters individual’s creativity. Later forward, the creative working environment is believed to be an ultimate prerequisite that fosters individuals’ creativity. However, it is pertinent to note that leadership as such, can directly influence employees’ creativity as well. As a final analysis, we claim that authentic leadership due to its indispensable attributes is an ultimate prerequisite that enhances individual’s creativity based on the findings of our research.

Ce travail de thèse considère la culture organisationnelle comme une variable dépendante, à la croisée d’influences multiples, susceptible d’être impactée par les changements issus de la mise en œuvre de la loi du 02 janvier 2002 rénovant l’action sociale et médico-sociale. Il ne cherche pas à extraire des lois universelles, mais s’inscrit dans une perspective idiographique et poursuit un double objectif : -1- décrire les transformations de la culture d’un établissement selon le modèle des valeurs concurrentes de Quinn (Quinn et Cameron, 1983 ; Quinn et Rohrbaugh, 1983, Cameron et Quinn, 2006), -2- qualifier et quantifier la mise en œuvre des outils de la loi et leurs impacts sur la perception des agents à leur égard. Nous avons donc suivi un établissement a priori représentatif du secteur durant trois années au cours desquelles les outils ont été élaborés puis mis en œuvre. Considérant que le secteur social et médico-social présentait une culture professionnelle de type modèle de service public (Sainsaulieu, 1985, Francfort et al, 1995), nous postulions que la culture organisationnelle de cet établissement serait orientée vers le soutien lors du premier temps de recueil de données. Nous postulions également qu’elle s’orienterait progressivement vers la règle avec la déclinaison des outils de 2002 davantage représentatifs d’organisations dont la culture est orientée vers la règle. La recherche met en évidence que la culture organisationnelle est composite, que la règle est prégnante dès le premier temps de recueil de données et plus valorisée que la dimension soutien. D’autre part, les cultures professionnelles ainsi que les préférences personnelles sont orientées vers le soutien. Au gré de la mise en œuvre des outils, grâce à des pratiques managériales considérées comme respectant les principes de la justice organisationnelle et favorisant le développement de l’engagement comportemental, on observe une intégration du profil culturel au niveau des préférences personnelles et des cultures professionnelles. / The work of this thesis considers the organizational culture as a dependent variable, crossing multiple influences, possibly impacted by the changing of the law of January 02nd, 2002 renewing the medical and medical-social action. Il does not try to extract universal laws, but joins rather in an idiographic prospect and pursues a double objective: -1- describe the transformation of the culture of an establishment according the model of the competing values of Quinn (Quinn and Cameron, 1983; Quinn and Rohrbaugh, 1983; Cameron and Quinn, 2006), -2- qualify and quantify the implementation of the tools’slaw as well as the perception of the agents in this respect. Whereas the social and medical- social sector presented a professional culture of model type of public utility ( Sainsaulieu , 1985; Francfort and al , 1995). For this prospect, we have observed an institution that we think representative of this sector during three years while the tools laws have been elaborated then implemented. We postulated that the organization culture of this institution would be directed towards human relations during the first collecting data. We postulated also that it will go progressively toward the rules with the implementation of the tool’s law: this one is more representative of organizations that are guide to the rules values. The research proves that organizational culture is mixed, that the rule takes the lead before human relations, as early as the first collecting data. In another way, the professional cultures and the personal preferences are oriented toward human relations. During the implementation of the tool’s law, according managerial practices that respect the principles of organizational justice, and that favor organizational commitment, we observe an integration of the cultural pattern on a level of personal preferences and professional cultures.

Uppsatsens syfte var att undersöka de anställdas upplevda orsaker till lågt antal medarbetare med utländsk bakgrund på företaget BYGGET. Företaget är ett av Sveriges större byggföretag och för säkerställandet av anonymitet har de i uppsatsen fått det fiktiva namnet BYGGET. Informationsbrevet skickades ut till ett målinriktat urval av medarbetare med chefspositioner i den lokala verksamheten där slutligen sju (n=7) personer valde att delta. Insamlandet av data gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer och via en tematisk analys framkom tre huvudsakliga teman med tillhörande underkategorier, vilka ligger till grund för uppsatsens resultatdel. Resultatet visade att företagskultur och utbildning ansågs vara de grundläggande upplevda orsakerna till varför det är ett lågt antal anställda med utländsk bakgrund. Vidare framkom även temat kvotering, som diskuterades i sammanhanget om förändring och hur detta skulle kunna ske. För vidare utveckling av mångfalden på arbetsplatsen måste dels den traditionella påverkan av facket minskas samt att utländska utbildningar på ett enklare sätt måste kunna kvalitetssäkras för att de ska kunna anses valida på svenska byggplatser. / The purpose of this study was to investigate the employees’ experienced reasons of why there are so few workers with other ethnic backgrounds in the organization BYGGET. The organization is one of the largest construction firms in Sweden and to ensure the company’s anonymity they have been given the fictitious name BYGGET. An information letter was sent to a targeted selection of managers within the local office and seven (n=7) people agreed to participate in the study. Data was collected with semi structured interviews which were then analyzed with a thematic method. The analysis revealed three main themes with associated subcategories, which became the foundation of the study’s final results. The results showed that organizational culture and education were the experienced reasons of why there were so few employees with other ethnic background. Further the results showed that quotation also was a theme that was discussed in the event of change and how that could happen. To increase the diversity in the organization the company must decrease the traditional influence of the trade union. Also it must be easier to ensure the quality of educations from other countries so that they will be valid for Swedish construction jobs.

Syftet med denna uppsats är att på grundval av tidigare forskning sammanställa vad vi anser aktivt efterföljarskap att innebära. Detta för att sedan skapa en djupare förståelse för hur aktiva efterföljare bidrar till upprätthållandet av organisationskultur. En fallstudie på Maxi ICA Stormarknad Vetlanda har tillämpats som undersökningsdesign, med en induktiv ansats. En kvalitativ metod har använts där fokusgrupper, intervjuer, observationer och granskning av organisatoriska dokument har genomförts för att producera den empiriska datan.

Under åtskilliga år har organisatorisk förändring i form av sammanslagningar av organisationer varit en fortlöpande del av den operativa strategin för flertalet organisationer. Detta för att uppnå organisationell mångfald, tillväxt och rationalisering. Vad man emellertid har förbisett att ta hänsyn till är att vardera organisationen besitter en specifik organisationskultur som präglas av gemensamma och delade meningar om organisationens värderingar, normer, grundläggande antaganden och verklighetsuppfattningar. För att få till stånd en ny och framgångsrik enhet krävs en omskapad organisationskultur, där de anställda från de skilda organisationerna erfar en ny gemensam och delad mening om organisationens satta grundstenar. Vad denna studie vill bidra med är en ny vinkel beträffande en förändrad organisationskultur där man ser till de anställdas upplevelse utifrån de individuella karaktäristiska dragen; neuroticism, extrovert, öppenhet, vänlighet och målmedvetenhet, vilket kan komma ha betydande relevans för att uppnå en lyckad sammanslagning. Detta med anledning av att en individs beteende torde härstamma från personligheten, där personligheten belyser en individs karaktäristiska och organiserande sätt att känna, tänka och handla i olika situationer. Det är framförallt i situationer där vanor och rutiner förändras som de individuella karaktäristiska dragen blir intressanta att studera för att kartlägga hur en individ svarar på detta. En deduktiv ansats kommer därav att tillämpas med avsikten att studera en förändrad organisationskultur med en ny vinkel, vilket i detta fall är utifrån individuella karaktäristika drag. Med stöd från tidigare forskning byggs teser, vilket sedan prövas mot empirisk data som samlats in med hjälp av en organisation som genomgått en sammanslagning. Utifrån uppsatsens syfte har en kombination av metoder tillämpats i avsikt att analysera informationen från enkätundersökningen. Uppsatsens diskussion och slutsats grundas på de enkätsvar som samlats in från den specifika organisationens anställda, bortsett från ledningsgruppen. Utifrån resultaten kan det antydas att studien mätt det som var åsyftat att mäta. Däremot kunde denna studie inte påvisa att samband finns mellan dessa variabler, vilket förklaras i sista avsnittet bero på ett flertal aspekter. / For several years, organizational change in the form of mergers has been an ongoing part of the operational strategy for most organizations. This is to achieve organizational diversity, growth and rationalization. What, however, has failed to take into account is that each organization possesses a specific organizational culture of common and shared views on the organization's values, norms, basic assumptions and perceptions of reality. In order to establish a new and successful unit requires a recreated organizational culture, where employees from different organizations are experiencing a new common and shared sense of organization set foundations. What this study would like to contribute is a new angle regarding a change in organizational culture that looks to the employee experience based on the individual characteristic features; neuroticism, extroversion, openness, agreeableness and conscientiousness, which may have significant relevance for achieving a successful merger. This is on account of that an individual's behavior derives from personality features, which highlights the personality of individuals and how they feel, think and act in different situations. It is mainly in situations where the habits and routines changes as the individual characteristic features will be interesting to study to identify how an individual responds to this. A deductive approach will hence be applied with the intention of studying a change in organizational culture with a new angle, which in this case is based on individuals’ characteristics traits. With support from previous research theses have been built, which were tested against empirical data gathered with the help of an organization that has undergone a merger. Based on the purpose of the essay is a combination of methods applied in order to analyze the information from the survey. Thesis discussion and conclusion is based on the survey responses collected from the specific organization's staff, apart from the management team. From the results it can be inferred that the study measured the different variables correctly. In contrast, this study could not conclude that there were any significant relationship between these variables, which is explained in the last section of the thesis.

When applied successfully, the QM initiatives TQM and Lean enhance an organization´s ability to meet and exceed the expectations of the customers as well as co-workers and other stakeholders. There are however also QM initiatives that fail and one reason for this is the organization’s inability to create a supportive culture, a culture that rests on a number of values which aim at improving the quality and thereby customer satisfaction. Even though this is known by both practitioners and researchers, little has been written on how to achieve a QM culture in practice and there are not many methodologies and tools designed directly with purpose of creating this culture. In addition, the measurements used for monitoring organizational success focus mainly on ‘hard’ process or financial measures such as lead-time reduction and operating income.   The purpose of this thesis has been to ‘examine how a strong organizational culture can be created and to contribute with knowledge about how to create and measure a QM culture’. To fulfill this purpose, a number of case studies have been carried out and a questionnaire has been developed in order to measure the presence and importance of a number of QM values. The research presented in this thesis reinforces the fact that culture is an important factor to take into account when applying QM initiatives. A structured way of working with culture and the development of a strategy on how the culture in the organization will be changed is needed. This in combination with methodologies and tools aiming directly at enhancing a QM culture. The research also shows that the relationship between organizational culture, values and behaviors needs to be considered when working to create a strong QM culture. Most of the methodologies and tools found in the case studies aim directly at reinforcing the ‘right’ behaviors in the organization, hence enhancing the underlying values. For instance, the way an organization works with selection, e.g. recruitment and promotion, based on behaviors rather than documented merits is one methodology found in the research. The leadership was found to be important when it came to building or strengthening the culture. Managers are considered key players and need to act as role models, displaying the desired behaviors themselves. The managers need to be present among their co-workers and aware of how their own actions affect the possibility to build a strong QM culture. Another conclusion drawn is the need to measure the ‘softer’ side of QM. One starting point when applying a QM initiative should be the assessment of the existing culture in the organization as a complement to the ‘harder’ measures. The research presented in this thesis suggests that the questionnaire that has been developed could be an appropriate tool for this purpose. If the existing culture in an organization does not support the values within QM, the behaviors of managers and co-workers that are needed to improve quality and thereby customer satisfaction could be hard to achieve. / Framgångsrikt tillämpade kan kvalitetsledningsinitiativ (QM initiativ) som TQM och Lean förbättra organisationers förmåga att möta och överträffa kundernas likväl som medarbetarnas och andra intressenters förväntningar. Det finns dock QM initiativ som misslyckas och en av anledningarna är oförmågan att skapa en stödjande kultur. En kultur som vilar på ett antal värderingar med syfte att förbättra kvaliteten och därmed kundtillfredsställelsen. Även om detta är känt av både praktiker och forskare så finns det inte mycket skrivet om hur man uppnår denna kultur i praktiken. Dessutom finns få utvecklade metoder och verktyg som syftar direkt till att skapa en QM kultur. Förutom detta så är de flesta mätningar som används för att följa organisationers utveckling främst av det hårda slaget, dvs. finansiella eller processorienterade mätningar t.ex. ledtidsreducering och rörelsekapital. Syftet med den här avhandlingen har varit att "undersöka hur en stark organisationskultur kan skapas och att bidra med kunskap om hur man kan skapa och mäta en kvalitetsledningskultur". För att uppfylla detta syfte har ett antal fallstudier genomförts och en enkät har utvecklats för att mäta förekomsten och betydelsen av ett antal QM värderingar. Den forskning som presenteras avhandlingen stärker det faktum att kulturen är en viktig faktor att ta hänsyn till vid tillämpningen av QM initiativ. Det finns ett behov av ett strukturerat arbetssätt för att påverka kulturen samt att utveckla en strategi för hur kulturen i organisationen ska kunna skapas. I kombination med detta så finns även att behov av metoder och verktyg som syftar direkt till att stärka QM kulturen. Forskningen visar också att sambandet mellan organisationskultur, värderingar och beteenden måste tas i beaktning när man arbetar för att skapa en stark kultur. De flesta metoder och verktyg som påträffats i fallstudierna syftar direkt till att stärka "rätt" beteenden i organisationen, och därigenom förstärka de underliggande värderingarna. Även ledarskapet är viktigt när det gäller att skapa eller stärka kulturen. Chefer är nyckelaktörer och måste agera som förebilder och själva uppvisa önskade beteenden. Hur organisationer arbetar med urval, dvs. rekrytering och befordran, baserat på beteenden snarare än dokumenterade meriter är en metod som påträffats i forskningen. En annan metod funnen är ”storytelling” som kan användas för att återberätta historier från organisationen som visar på beteenden som stärker önskade värderingar. En slutstats som dras är att det finns ett behov av att mäta de ”mjukare” sidorna av QM. Utgångsläget vad gäller den befintliga kulturen när man ska tillämpar QM initiativ bör mätas för att komplettera de ”hårdare” mätetalen. Forskningen som presenteras i avhandlingen visar att den enkät som utvecklats skulle kunna användas som ett verktyg för att göra dessa mätningar. Antingen för att mäta utgångsläget innan man börjar tillämpa Lean eller TQM eller som ett sätt att kontinuerligt följa upp och behålla fokuset på värderingar och kulturen i en organisation. Om kulturen som råder i en organisation inte stödjer QM värderingar kan det vara svårt att få de beteenden från chefer och medarbetare som krävs för att förbättra kvaliteten och därmed kundnöjdheten.

The primary purpose of this dissertation is to examine if there is a significant relationship between organizational culture and tolerance of corrupt practices among the Non-Governmental Organizations located in Kenya. Despite the fact that NGOs have been attributed with a strong organizational culture, previous literature indicates that there is a connection between the organizational culture and decisions to engage in corrupt practices. Another purpose is to investigate tolerance of corrupt practices and determine the dominant organizational culture among NGOs. The study applied the competing values framework, which describes four dimensions of organizational culture. Mixed methods techniques were used to collect data from a sample of 185 participants selected from 30 organizations in Nairobi. The organizational culture data was collected using the organizational culture assessment instrument while tolerance of corruption was collected using ten scenarios in the first phase. The qualitative data was collected through telephone interviews with six participants. Statistical analysis was conducted using descriptive statistics to test for the most dominant culture and tolerance of corrupt practices. Clan dimension was the most dominant dimension, while some of the practices were perceived as less corrupt and likely to occur. Bivariate correlations revealed the number of years working in an organization was associated with the acceptance variable, while clan culture was correlated to corrupt variable. The three propositions were not supported by the multivariate analysis of variance. However, the second proposition could not be tested due to lack of adequate data to compare. In sum, the study did not find a significant relationship between the dimensions of organizational culture and the tolerance of corrupt practices. The study has helped in exposing some of the areas requiring further strengthening and is also useful in setting the agenda for future research.

Människor rör sig runt i en större omfattning jämfört med förr i tiden. Detta har medfört ett ökat intresse bland forskare att studera just kommunikation och organisationskultur inom organisationer och företag. Oavsett vilken bransch och marknad en organisation verkar inom har dessa ämnen blivit aktuella att studera och reflektera kring hur organisationens helhet (strukturen, anställdas gemenskap, ledarskapet etc.) faktiskt fungerar. Våra forskningsfrågor är: Hur kan kommunikationen påverka organisationens kultur; mellan ledaren och anställda samt anställda sinsemellan? Hur kan ledarskapets kommunikation påverka organisationskulturen på företaget? Vårt syfte med detta arbete är att undersöka olika organisationers interna kommunikation, hur denna kan påverka organisationskulturen samt ledarskapet och hur de samspelar med varandra. Det kan bidra till mer kunskap till de organisationer som känner att den interna kommunikationen brister i organisationsledet. Rapporten kan även bidra till att organisationer blir medvetna om ämnesområdet. Detta arbete går ut på att få en djupare förståelse för det valda ämnet, vilket innebär att det är en studie som har en kvalitativ karaktär som vi studerat utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi har därmed ställt helheten i relation till rapportens olika delar för att få en djup och bred förståelse kring de utvalda ämnesområdena. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi i vår studie använt oss av både sekundära och primära datakällor. Vi har valt att även använda oss av intervjuer, specifikt semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat respondenter som har ett ansvarsområde (ledar-/chefsroll) inom liknande branscher och storlek (storlek beräknat på antal heltidsanställda) och anställda som inte har ansvarsområden. Intern kommunikation är mest optimal när samtliga anställda, både med och utan ansvarsområde, i en organisation känner till kommunikationskanalerna, kulturen samt de visioner och mål som råder. Ett väl sammansvetsat samspel av alla dessa aspekter bidrar till en stark, konkurrenskraftig och framgångsrik organisation. / People are moving around in a greater extent than in the past. This has led to an increased interest among researchers to study communication and organizational culture within organizations and companies. No matter what business and marketing organizations are operating in, the subject has become topical for them to study and reflect on how the whole organization (structure, community members, leadership, etc.) actually works. Our research questions are: How can communication affect the organization's culture; between the leader and the members and the members among themselves? How can leadership communication affect the organizational culture of the company? Main purpose with our paper is to explore various corporate internal communications. As well how this can affect organizational culture and leadership and how they interact with each other. It can contribute to i.e. more knowledge to the organizations who feel that internal communication deficiencies in the organizations different levels. The report can also help the organizations that are not aware of the subject to become aware. Our purpose is as well to gain a deeper understanding of the chosen topic. This means that there is a study that has a qualitative character, which we studied from a hermeneutics approach. It is our intention to get as close to reality as possible. We have placed the various parts of this paper together to get a deep and broad understanding of the chosen field of study. We have chosen to have interviews, specifically semi-structured interviews. We interviewed respondents who have a responsibility (leadership/management role) in similar industries and size (size based on the number of full-time employees) and employees who do not have responsibilities. Internal communications are most optimal when all members of an organization know the channels of communication, culture and the vision and objectives prevails. A close-knit interaction of all these aspects contributes to a strong competitive organization.