När ett svenskt moderbolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag och det pga. avyttringen uppstår en valutakursförlust är den enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill vilket följer av ordalydelsen i 25a kap. 5 § inkomstskattelagen (IL). Situationen är hämtad från ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) från år 2013. Uppsatsen syftar till att utreda den skattemässiga hanteringen av avdragsrätten för valutakursförlust vid avyttring av näringsbetingade andelar i ett utländskt bolag med ett EU-rättsligt fokus. Uppsatsens analys leder till att avdragsförbudet i 25a kapitlet bör prövas mot etableringsfriheten först med grund i den vägledande EU-rättsliga praxis som finns om hur konkurrens mellan olika friheter ska behandlas när det gäller näringsbetingade andelar. Analysen ger att avdragsförbudet troligen utgör ett hinder för etableringsfriheten då den nationella bestämmelsen gör det mindre attraktivt för en huvudetablering att etablera att dotterbolag eller fast driftsställe i ett annat medlemsland vilket inte har samma valuta som det medlemsland i vilket huvudetableringen finns. När det gäller rättfärdigandegrunder som eventuellt kan ursäkta hindrandet av etableringsfriheten konstateras det att de prövades rättfärdiganden inte kan accepteras främst grundat på vad EU-domstolen uttalade i det för analysen vägledande målet C-293/06 Deutsche Shell. I skrivande stund är det förhandsbesked SRN lämnat i frågan om situationen med valutakursförlust pga. avyttring av näringsbetingade andelar vidarebefordrat till EU-domstolen för förhandsavgörande för att få svar på om avdragsförbudet strider mot EU-rätten eller inte.

No description available.

<p>Uppsatsens utreder skatterättsligt accepterade omstruktureringar genomförda enligt reglerna om underprisöverlåtelser och skattefrihet på näringsbetingade andelar inför försäljning av fastigheter, så kallade paketeringar.</p><p> </p><p>Begreppet omstrukturering sammanfattar ett antal olika typer av överförning av fastigheter, aktier med mera som sker mellan bolag och andra juridiska personer inom en koncern eller där det förekommer en intressegemenskap mellan parterna. Anledningen till att göra en omstrukturering kan vara flera men i denna uppsats behandlas de omstruktureringar som syftar till att få tillstånd en skattefri försäljning av fastigheter.</p>

Uppsatsens utreder skatterättsligt accepterade omstruktureringar genomförda enligt reglerna om underprisöverlåtelser och skattefrihet på näringsbetingade andelar inför försäljning av fastigheter, så kallade paketeringar.   Begreppet omstrukturering sammanfattar ett antal olika typer av överförning av fastigheter, aktier med mera som sker mellan bolag och andra juridiska personer inom en koncern eller där det förekommer en intressegemenskap mellan parterna. Anledningen till att göra en omstrukturering kan vara flera men i denna uppsats behandlas de omstruktureringar som syftar till att få tillstånd en skattefri försäljning av fastigheter.

<p>Efter fem domar från Regeringsrätten från januari 2010 har rättsläget klarnat kring hur begreppet "samma eller likartad verksamhet" i 57 kap 4 § 1 st 1 p IL skall tolkas. I min mening är dock Regeringsrättens tolkning av lagen ej helt korrekt. Domarna har bety-delse för huruvida andelar i fåmansföretag kan "avkvalificeras" eller ej, vilket i sin tur har betydelse för om andelsägare i fåmansföretag skall kunna tillgodogöra sig utdelning eller kapitalvinst till en lägre beskattning än om andelarna är kvalificerade.</p><p>Vad som skall ses som "samma eller likartad verksamhet" definieras varken i lagtext el-ler i förarbeten. Detta har lett till osäkerhet kring hur begreppet skall tolkas. Vidare har osäkerhet kring begreppets tillämpningsområde uppkommit sedan ordalydelsen i lagen ändrades 1995. Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda det gällande rättsläget för tolkningen av begreppet "samma eller likartad verksamhet" i 57 kap 4 § 1 st 1 p IL samt dess tillämpningsområde med utgångspunkt i Regeringsrättens domar från januari 2010. Vidare diskuteras Regeringsrättens domar kritiskt och jämförs med lagens syfte och förarbeten. Slutligen analyseras möjligheten att "avkvalificera" andelar i fåmansfö-retag i det gällande rättsläget.</p> / <p>After five judgements by the Swedish Supreme Administrative Court from January 2010 the legal situation surrounding the interpretation of the concept of "same or similar activity" in Chapter 57 § 4 subsection 1 dot 1 IL has clarified. In my view, however, the court’s interpretation of the law is not entirely correct. The judges have a bearing on whether the shares in close companies can be "de-qualified" or not, which in turn will affect whether shareholders in close companies can benefit from dividends or capital gains at a lower tax rate than if the shares are qualified.</p><p>What is to be seen as "same or similar activity" is defined neither by legislation nor in the preparatory works. This has led to uncertainty about how the term is to be inter-preted. Moreover, uncertainty about the scope of this concept occurred since the word-ing of the law amended in 1995. The purpose of this bachelor’s thesis is to investigate the legal position of interpreting the concept of "same or similar activities" in Chapter 57 § 4 subsection 1 dot 1 IL, and its coverage on the basis of the judgements from the Swedish Supreme Administrative Court from January 2010. Further the Swedish Su-preme Administrative Court’s decisions are discussed critically and compared to the law's purpose and legislative history. Finally, it analyzes the possibility of "de-qualifying" shares in close companies in the current legal situation.</p>

Efter fem domar från Regeringsrätten från januari 2010 har rättsläget klarnat kring hur begreppet "samma eller likartad verksamhet" i 57 kap 4 § 1 st 1 p IL skall tolkas. I min mening är dock Regeringsrättens tolkning av lagen ej helt korrekt. Domarna har bety-delse för huruvida andelar i fåmansföretag kan "avkvalificeras" eller ej, vilket i sin tur har betydelse för om andelsägare i fåmansföretag skall kunna tillgodogöra sig utdelning eller kapitalvinst till en lägre beskattning än om andelarna är kvalificerade. Vad som skall ses som "samma eller likartad verksamhet" definieras varken i lagtext el-ler i förarbeten. Detta har lett till osäkerhet kring hur begreppet skall tolkas. Vidare har osäkerhet kring begreppets tillämpningsområde uppkommit sedan ordalydelsen i lagen ändrades 1995. Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda det gällande rättsläget för tolkningen av begreppet "samma eller likartad verksamhet" i 57 kap 4 § 1 st 1 p IL samt dess tillämpningsområde med utgångspunkt i Regeringsrättens domar från januari 2010. Vidare diskuteras Regeringsrättens domar kritiskt och jämförs med lagens syfte och förarbeten. Slutligen analyseras möjligheten att "avkvalificera" andelar i fåmansfö-retag i det gällande rättsläget. / After five judgements by the Swedish Supreme Administrative Court from January 2010 the legal situation surrounding the interpretation of the concept of "same or similar activity" in Chapter 57 § 4 subsection 1 dot 1 IL has clarified. In my view, however, the court’s interpretation of the law is not entirely correct. The judges have a bearing on whether the shares in close companies can be "de-qualified" or not, which in turn will affect whether shareholders in close companies can benefit from dividends or capital gains at a lower tax rate than if the shares are qualified. What is to be seen as "same or similar activity" is defined neither by legislation nor in the preparatory works. This has led to uncertainty about how the term is to be inter-preted. Moreover, uncertainty about the scope of this concept occurred since the word-ing of the law amended in 1995. The purpose of this bachelor’s thesis is to investigate the legal position of interpreting the concept of "same or similar activities" in Chapter 57 § 4 subsection 1 dot 1 IL, and its coverage on the basis of the judgements from the Swedish Supreme Administrative Court from January 2010. Further the Swedish Su-preme Administrative Court’s decisions are discussed critically and compared to the law's purpose and legislative history. Finally, it analyzes the possibility of "de-qualifying" shares in close companies in the current legal situation.

När ett svenskt moderbolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag och det pga. avyttringen uppstår en valutakursförlust är den enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill vilket följer av ordalydelsen i 25a kap. 5 § inkomstskattelagen (IL). Situationen är hämtad från ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) från år 2013. Uppsatsen syftar till att utreda den skattemässiga hanteringen av avdragsrätten för valutakursförlustvid avyttring av näringsbetingade andelar i ett utländskt bolag med ett EU-rättsligt fokus. Uppsatsens analys leder till att avdragsförbudet i 25a kapitlet bör prövas mot etableringsfriheten först med grund i den vägledande EU-rättsliga praxis som finns om hur konkurrens mellan olika friheter ska behandlas när det gäller näringsbetingade andelar. Analysen ger att avdragsförbudet troligen utgör ett hinder för etableringsfriheten då den nationella bestämmelsen gör det mindre attraktivt för en huvudetablering att etablera att dotterbolag eller fast driftsställe i ett annat medlemsland vilket inte har samma valuta som det medlemsland i vilket huvudetableringen finns. När det gäller rättfärdigandegrunder som eventuellt kan ursäkta hindrandet av etableringsfriheten konstateras det att de prövades rättfärdiganden inte kan accepteras främst grundat på vad EU-domstolen uttalade i det för analysen vägledande målet C-293/06 Deutsche Shell. I skrivande stund är det förhandsbesked SRN lämnat i frågan om situationen med valutakursförlust pga. avyttring av näringsbetingade andelar vidarebefordrat till EU-domstolen för förhandsavgörande för att få svar på om avdragsförbudet strider mot EU-rätten eller inte.

En valutakursförlust som uppstår till följd av att ett bolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag är enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill, vilket följer av 25 a kap. 5 § IL. Det råder oklarhet om huruvida det svenska avdragsförbudet för valutakursförluster på näringsbetingade andelar i utländska dotterbolag strider mot EU-rättens etableringsfrihet och fria rörlighet för kapital. Oklarheterna uppstår på grund av att det inte är tydligt vad som anses hindrande mot en EU-frihet och hur detta bedöms. Det har anförts att hinder anses föreligga om en medlemsstats nationella regler negativt särbehandlar en gränsöverskridande situation om denne belastas med en större skattebörda än vad motsvarande inhemska situation utsätts för. Högsta förvaltningsdomstolen har på grund av ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden begärt förhandsavgörande från EU-domstolen i just denna fråga. Domstolen har att avgöra om den svenska regeln anses hindrande och om så är fallet, bedöma om regelns tillämpning trots detta kan motiveras genom en rättfärdigandeprövning. I skrivande stund har förhandsavgörandet inte meddelats än varför uppsatsen ämnar till att utreda hur utfallet torde bli. Analysen i uppsatsen leder fram till att målet torde pröva den svenska regelns stridighet mot etableringsfriheten och att det, på grund av dess negativa särbehandling av utländska situationer i relation till behandlingen av motsvarande inhemska situationer, strider mot friheten. En rättfärdigandeprövning med hänvisning till upprätthållandet av skattesystemets inre sammanhang leder dock fram till att regelns tillämpning torde kunna motiveras då den avser att undanröja kedjebeskattning och upprätthålla beskattningssymmetri.

Under 2003 infördes nya regler som gjorde utdelning och försäljning av näringsbetingade andelar skattebefriade. Genom att bolagsförpacka en fastighet innan försäljning kunde bolagen undkomma kapitalvinstbeskattning om andelarna i dotterbolaget var näringsbetingade. Om andelarna i dotterbolaget däremot är att klassificera som lagertillgångar kommer det säljande bolaget att beskattas för kapitalvinsten. Det är därför av stor vikt att det säljande utreder vilken karaktär andelarna i dotterbolaget kommer att få vid försäljningstidpunkten, då syftet med paketering är att försäljningen skall bli skattefri.Paketeringsförandet i sin enklaste form fungerar så att moderbolaget startar ett helägt dotterbolag. Moderbolaget genomför sedan en underprisöverlåtelse av fastigheten till dotterbolaget. Aktierna i dotterbolaget avyttras till en extern köpare för marknadspris.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken typ av bolagsverksamhet som styr hur andelarna i ett dotterbolag klassificeras. Grundregeln säger att om ett moderbolag är verksamma inom handel med fastigheter, byggnads- eller tomtrörelse kommer andelarna direkt att klassificeras som lagertillgångar.Jag har i uppsatsen kommit fram till att det i förarbetena inte finns någon tydlig definition om vad som är handel med fastigheter, utan vägledning i detta har fått göras utifrån praxis. Enligt två nya avgöranden tyder det på att upp till sexton fastigheter kan säljas utan att bolaget skall anses bedriva handel med fastigheter. Lagen är tydlig i att andelar som är förknippade med byggnadsrörelsen omöjliggör att andelar kan vara näringsbetingade. Jag har studerat hur stor anknytningen till byggnadsrörelse fysisk person eller fastighet kan ha utan att bli byggmästarsmittade. I praxis har jag funnit att den fysiska personens bestämmande över byggnadsrörelse är något som gör reglerna i 27. kap. IL. gällande. För ett fastighet är det anknytning till byggnadsrörelsen som gör dito. Dock finns möjligheten för ett moderbolag som driver byggnadsrörelse att skapa ett holdingbolag som i sin tur äger det dotterbolag som skall säljas. Genom detta skapas en distans till byggnadsrörelsen som gör att andelarna i dotterbolaget kan vara näringsbetingade. / In 2003, new rules were introduced for taxable dividends and sales of business-related shares. It made it possible to sell properties without any taxation, by "packing" the property in an affiliate company before its introduced to the market. If the affiliate company is to classify as business-related shares, the disposal will be without capital gain tax, if the shares in the affiliate company is storage assets the company will be taxed for its earnings. It is therefore important that the selling company will investigate the nature of the shares that the affiliate will have, since the purpose of packaging is that the sale will be out taxation.The process of "packing", in its simplest form is when that a parent company creates a wholly owned subsidiary and later carries out an undervalued transfer of the property to the subsidiary. The shares of the subsidiary are then sold to an outside buyer to the market price.The purpose of this essay is to investigate which activities of a parent company that controls the classification of the shares in the subsidiary company. The general rule stipulates that if parent company is affiliated with business regarding properties, lots or construction the shares will be directly classified as "inventory assets".This thesis concludes that the preparatory legislative documents does not give a clear definition of what is considered trade in real estate or construction business. Guidance in this matter has thus been completed trough court practice. According to two new rulings the sale of up to sixteen properties can be carried out without the company necessary being classified as executing business with properties. What controls, if a company's operation as a "construction business" shall make it impossible that the shares in a subsidiary may be business-related, is according to practice , control of the company for a physical person and the connection between a "construction business" and the real estate keeping company. However, there is a possibility of distancing construction operations from a subsidiary, that is to be sold, by having the subsidiary company being owned by a holding company. Thus circumventing the relation to the "construction business" that makes the shares "inventory assets".

När en marknadsnoterad aktie i avstämningsbolag lånas ut kan oklarheter uppstå. För den ursprungliga aktieägaren som lånar ut aktier blir det dels en civilrättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att äganderätten övergått på låntagaren eller inte, dels en skatterättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att en kapitalvinstberäkning ska göras eller inte. Även andra rättsområden aktualiseras vid utlåning av aktier såsom legala krav och kontraktsbestämmelser.  I uppsatsen behandlas de skattemässiga konsekvenserna som uppstår vid utlåning av marknadsnoterade aktier som vid utlåningstillfället är näringsbetingade. När aktierna är näringsbetingade aktualiseras ytterligare bestämmelser och det torde bli av ännu större intresse att veta vilka skattemässiga konsekvenser utlåningen innebär. En utlåning av aktier innebär nämligen vanligtvis ett avbrott i innehavstiden, som reglerar att andelarna är näringsbetingade, för den ursprungliga aktieägaren. De skattemässiga konsekvenserna beror huvudsakligen på orsaken till utlåningen. Det är inte av intresse vilket syfte den ursprungliga aktieägaren har, i stället är det avgörande vilket syfte låntagaren har. Om låntagarens avsikt är att låna aktierna för att genomföra en blankningsaffär, blir långivarens skattemässiga konsekvenser annorlunda jämfört med om låntagarens avsikt är till exempel att använda aktierna som en säkerhet.  Huvudregeln vid utlåning av aktier i avstämningsbolag är att den person som lånar ut en aktie skattemässigt avyttrar tillgången. Blankningsaffärer, som är den vanligaste typen av aktielån, utgör dock ett undantag från denna huvudregel, 44 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229). Trots det skatterättsliga undantaget innebär utlåningen ett avbrott i den ursprungliga ägarens innehavstid. I uppsatsen beskrivs gällande rätt avseende utlåning av aktier, framför allt utlåning i blankningssyfte. Om utdelning lämnas under den tid aktien är utlånad aktualiseras ytterligare frågor som också behandlas i uppsatsen. De skatterättsliga konsekvenserna vid utlåning av marknadsnoterade näringsbetingade aktier beskrivs och de olika faktorer som påverkar utfallet skildras. För att tydliggöra hur de olika rättsområdena i vissa frågor är samspelta och i andra brister i samspelet skildras också kopplingen mellan civilrätt, redovisningsrätt och skatterätt. Som ett led i att undersöka huruvida det finns andra möjligheter att reglera konsekvenserna av utlåning beskrivs även tänkbara alternativ.