No description available.

Jag har för denna uppsats gjort en kvalitativ studie där jag intervjuat tre elever på en gymnasieskola som går i ett introduktionsprogram då jag vill ta reda på deras upplevelser av att känna sig inkluderad/exkluderad på skolan. Tidigare forskning från Torbjørnsen Hilt (2017) har visat att elever känt sig annorlunda än sin omgivning på grund av språkliga brister vilket kan leda till upplevelsen att vara ur fas. Denna undersökning handlar alltså om hur elever känner sig i sin omgivning, ur ett fenomenologiskt perspektiv. Under intervjuerna tar jag reda på vilka situationer som eleverna befinner sig i när de känner sig i eller ur fas och om det finns något som kan förbättras för att de eventuellt kan uppleva att inkludering sker till en större grad. Analysen av intervjuerna har skett genom tematisk analys där jag funnit teman i elevernas yttranden som jag sedan baserat mitt resultat på. Resultatet visar att eleverna ofta känner sig ur fas med sin omgivning när det kommer till deras språkliga kunskaper/brister, samt när de upplever att lärare inte hjälper dem att förstå. Det skapar frustration för eleverna när de inte kan kommunicera ordentligt med sin omgivning och att då inte få det stöd som önskas får negativa konsekvenser. Skolan som eleverna går på behöver jobba för att få in fler modersmålslärare och studiehandledare som kan hjälpa eleverna på vägen med sitt språkutvecklande. På så vis kan eleverna få komma framåt i sin kunskapsutveckling och få känna sig säkrare kring språket när de väl kommer in på ett nationellt program.

Bakgrund: Skollagen (2010:800, kap 20, 4§) uttrycker att elever med svenska som andraspråk ska ges möjlighet att utveckla en språklig kompetens inom svenska språket vilket följas av förmågor inom både läsandets och skrivandets konst. Lärarens uppdrag är att ge eleven verktygen till att skapa och utveckla dessa kompetenser som behövs för att eleven ska kunna delta i det demokratiska samhället. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa SVA lärares resonemang i anknytning till den lättlästa vuxenlitteratur, samt lyfta upp olika faktorer som påverkar elevens läsande och hur lättlästa böcker kan inverka på elevens läslust. Metod: Studien tillämpas en kvalitativ analysmetod genom sex intervjuer med SVA lärare från SFI upp till slutet av SVA grund. Intervjuerna görs både via digitalt Zoom och intervjuer på plats. Studien sammankopplas med Krashens Input hypotes och Furhammars teori om de fyra tillvägagångssätten. Resultat: Studiens resultat är att läsarna är samstämmiga om den lättlästa litteraturens kriterier och hur den påverkar elevens läslust och läsande. Däremot är lärarna oense om synen på litteraturen och uttrycker sig både positivt och negativt om den. Det visar sig att lärarna är eniga om att det ska användas en gemensam bok i undervisningen för att underlätta diskussioner och frågeställningar på litteraturen. Dessutom tas det upp olika strategier i intervjuerna som kan ha en inverkan på elevens förståelse av litteraturen.

Föreliggande studie undersöker innehållet i ämnet svenska som andraspråk med fokus på vilken skönlitteratur som används i undervisningen och hur lärare motiverar sina val. Studien tar avstamp i Hellbergs (2012) ämneskonceptioner om svenska; svenska som färdighetsämne, svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition. Data har samlats in genom intervjuer och enkät.  Resultatet visar att det är stor spridning på de skönlitterära verken, från ungdomslitteratur och dystopier till biografier, relationsromaner, manga och klassiker. Undervisande lärare motiverar sitt val av litteratur i undervisningen på ett flertal grunder. Exempel på framträdande motiveringar är skönlitteratur som underlag för diskussion och analys. Vidare är det stort fokus på att införliva ett kulturarv på ett eller annat sätt både gällande litteraturhistoriska verk, så kallat klassiker, och svenska verk som eleverna bör känna till. Ytterligare motiveringar handlar om att skapa läslust och skapa igenkänning. Ur materialet framträder mer eller mindre spår av alla ämneskonceptioner. Svenska som färdighet är ämneskonceptionen som framträder i minst utsträckning och det är med relativt stor marginal i förhållande till de andra tre ämneskonceptionerna; svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition, som framträder desto mer och med jämn spridning.

I denna studie har vi undersökt hur pedagoger i två förskolor använder pedagogisk dramalek i språkutbildning av barn med svenska som andraspråk. Vi har intervjuat sex förskollärare om hur de arbetar, vilka metoder de använder samt hur de reflekterar över sin planering och övriga didaktiska frågor runt undervisningen. Vi har formulerat två forskningsfrågor och använt dem som utgångspunkt för våra intervjufrågor som vi ställt när vi träffat lärarna: Hur planerar förskollärare ett innehåll och reflekterar över didaktiska frågor kring ökad användning av drama i sin undervisning av barn med svenska som andraspråk? och Hur kan förskollärare arbeta med att utveckla drama som en del av språkutbildningen för barn med svenska som andraspråk? De intervjuade har på ett engagerat sätt beskrivit sitt arbete med barnens språkutbildning. Resultatet visar att användning av pedagogisk dramalek i språkutbildningen, oavsett om barnen har svenska som modersmål eller som andraspråk, är en bra metod. Genom rollspel, gestaltning, teater och kroppsrörelser med mera engagerar sig barnen samtidigt som de hör och uttalar ord och fraser. Då lär de sig svenska. Drama visar sig också främja barnens personlighetsutveckling. De förbättrar också sin kommunikationsförmåga och empatiförmåga. Genom våra insamlade data kan vi också konstatera att pedagoger i förskolorna arbetar med blandade språkgrupper där barnen lär sig av varandra. Förskollärarna ger även barnen stöd och guidning i leken och säkerställer att barn som har det lite svårare kan få extra stöttning i språkundervisningen.

Föreliggande uppsats redovisar en kvalitativ studie med syftet att undersöka vad lärare i svenska som andraspråk inom två av gymnasieskolans yrkesförberedande program grundar sina val av litteratur på, samt vad syftet med litteraturläsningen är. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i svenska som andraspråk, verksamma inom gymnasieskolans yrkesförberedande program, mer specifikt vård- och omsorgsprogrammet samt handels- och administrationsprogrammet. Efter transkription av det inspelade materialet har det analyserats med hjälp av grundad teori. Resultatet visar att syftet med litteraturläsningen är tätt sammankopplat med valet av litteratur. Gällande skönlitteratur urskiljer analysen fyra kategorier som påverkar lärarna i sina val: anknytning och läslust, yrkesinriktning, kanon och bildningsideal samt yttre faktorer. Undersökningen visar också att syftet med och valet av sakprosa ofta kopplas till färdighetsträning och utvecklande av skrivande.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare arbetar med de yngre flerspråkiga eleverna och vilken roll modersmålet har i deras språk- och kunskapsutveckling. Metoden har bestått av insamling och granskning av information som resulterat i nio referensgranskade studier, samt en rapport från Skolinspektionen. Resultatet i några av de studier som bearbetats visar att modersmålsundervisning har en gynnsam effekt på andraspråksinlärningen om elevernas samtliga språk används parallellt i klassrummet. Ytterligare resultat visar en problematik kring genomförandet på den organisatoriska nivån av en parallell språkundervisning i svenska skolor och att modersmålsundervisning är ett marginaliserat ämne. I slutsatsen hanteras studierna utifrån ett pedagogiskt synsätt kopplat till svenskämnet. Problematiken kring hur lärarutbildningen utformas gällande tvåspråkiga klassrum diskuteras. Det lyfts även varför modersmålsundervisning är viktig för elevers kulturella arv, fortsatta språk- och kunskapsutveckling samt hur lärarna i studierna ser på arbetet med förstaspråket och flerspråkighet.

Det arabiska språket utgörs av olika dialekter som kan skilja sig avsevärt ifrån varandra. Dessutom skiljer sig dialekterna från det gemensamma skriftspråket som introduceras först i skolåldern, även i arabisktalande länder. Detta gör att arabisktalande elever ställs inför en stor utmaning vid läs- och skrivinlärning generellt, inte minst i deltagandet av modersmåls-undervisning i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur arabisktalande personer upplevde att ha deltagit i modersmålsundervisning under sin tid i grundskolan. Vidare belyser den här studien hur de upplevde skillnaderna mellan språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Slutligen berör studien hur de såg på dessa språkliga skillnader som uppstod i modersmålsundervisningen.  Detta är en fenomenologisk studie med intervjuer som datakälla. Resultatet visar att tre av de fyra personerna som intervjuades hade en känsla av utanförskap och upplevde antingen att undervisningen inte var anpassad efter deras språk eller etnicitet. Samtliga personer ansåg att det var stora skillnader i språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Dessutom talade modersmålslärarna inte en dialekt som per-sonerna var vana vid, vilket komplicerade undervisningen ytterligare. Alla i studien ansåg att modersmålet och skriftspråket är lika viktiga och fyller olika funktioner för arabisktalande personer. Slutligen önskade, samma tre av fyra personer som kände utanförskap, att de hade fått möjlighet till en modersmålsundervisning som var bättre anpassad efter deras språkliga och/eller etniska bakgrund.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola ser på flerspråkighet och barns språkutveckling samt hur barns kultur integreras i förskolans verksamhet. Studien utgår från följande frågeställningar: 1. Hur arbetar pedagogerna för att främja barn med annat modersmål än svenska i sin språkutveckling? 2. Hur stimuleras barnets modersmål i förskolan? 3. Hur integreras barnets kultur i förskolans verksamhet? I studien används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju pedagoger i en förskola som ligger i nordvästra Skåne har intervjuats. Insamlat material transkriberades och analyserades med hjälp av de teorier och teoretiska begrepp som vi ansåg vara relevanta för vårt arbete. Arbetet utgår från ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i Lev Vygotskijs tankar om språk och det sociala samspelet.Pedagogerna som intervjuats uttryckte sig positivt till arbetet med flerspråkiga barn. De var alla överens om att de inte använder sig av någon speciell metod för att stärka barnens modersmål, men att de arbetade efter befintliga kunskaper. Pedagogerna ansåg att de inte arbetade särskilt aktivt med att integrera barnens kultur i förskolan och önskar mer kunskap om både flerspråkighet och andra kulturer.