Syftet med den här studien var att öka kunskapen om vilka utmaningar och vilka möjligheter det kan finnas i arbetet med problemlösning hos nyanlända elever i matematikundervisningen. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Metoderna för studien var direkt observation och semistrukturerad intervju av åtta lärare som undervisar i matematik i en klass med minst en nyanländ elev. Under arbetet med den här studien kom det fram att de deltagande lärare anser att det ämnesspecifika språket är den största utmaningen för nyanlända elever. Samtliga deltagare använder anpassningar för att jobba med området problemlösning, som till exempel bildstöd och digitala verktyg. Utöver det arbetar de flesta av de deltagande lärare med kooperativt lärande där eleverna i klassen lär sig av och med varandra. Hälften av de deltagande lärare har även tillgång till är en resursperson som antingen kan elevernas modersmål eller kan vara vid elevernas sida under större delen av skoldagen. Modersmålsundervisningen anses vara viktig av majoriteten av lärarna eftersom det ska kunna gynna inlärningen och utvecklingen på det andraspråket. Att vara fler lärare per klass i matematikundervisningen är något alla deltagare önskar sig.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka verktyg som används i två olika skolor i undervisningen, för att andraspråkselever ska tillgodogöra sig undervisningen i förskoleklassen. Kopplat till syftet har vi det sociokulturella perspektivet och ramfaktorteorin som ett analysverktyg, där vi jämför och letar efter skillnader och likheter skolorna emellan.  Genomförandet avsåg att undersöka lärares tankar, erfarenheter och tillvägagångssätt för att få reda på vilka verktyg och arbetssätt dessa informanter har i undervisningen för andraspråkselever. Informanterna i intervjuerna är två förskoleklasslärare och två sva-lärare på två olika skolor inom samma kommun. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka detta.  Resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan de två utvalda skolorna. En olikhet är tid som andraspråkselever i förskoleklassen spenderar hos svenska som andraspråksläraren för att tillgodogöra sig det svenska språket. Dessutom skiljer det sig åt i antalet andraspråkselever som finns på skolorna samt att många ramfaktorer (till exempel ekonomi och politiska beslut) skiljer skolorna åt. Lärarens förhållningssätt är också ett av de verktyg som är viktigt för en andraspråkselev och om inte förutsättningarna finns för att skapa goda relationer till alla elever på skolan, är chansen låg att kvaliteten i undervisningen blir bra.  Vår slutsats är att beroende på vilket område skolan ligger i så finns det olika förutsättningar och resurser som påverkar skolans verksamhet att bedriva språkutvecklande undervisning för andraspråkselever.

Syftet med vårt examensarbete är att, genom intervjuer av sju lärare undersöka hur lärare kan stödja elever med svenska som andraspråk genom SO-undervisningen. Anledningen till varför vi valt att skriva inom detta område är för att många forskare menar att lärare behöver planera all sin undervisning utifrån ett språkutvecklande syfte. Vi vill därför intervjua lärare för att se hur de förhåller sig till detta. Löthagen m.fl (2012) menar att elever med svenska som andraspråk står inför den dubbla utmaningen att både lära sig ämneskunskaperna samtidigt som detta görs på ett språk som de inte fullt behärskar. Under kunskapskraven i SO ser man tydligt att det inte endast är ämneskunskaperna som bedöms, utan det krävs en språklig kompetens hos eleverna. Till exempel står det att eleverna ska kunna återberätta, kommentera, samtala och diskutera inom olika områden som berör SO.Två teoretiker som har skrivit mycket om språkutveckling är Vygotskij och Cummins. Vygotskij menar att språkutvecklingen sker i ett socialt sammanhang, och han nämner även betydelsen av lärarens stöttning till eleven. Cummins teori handlar om hur viktigt det är att ta vara på andraspråkselevers tidigare erfarenheter, både för språkutvecklingen men även för att eleven ska bli en aktiv deltagare i ett demokratiskt samhälle.Metoden vi utgått ifrån i vårt arbete är semistrukturerade interjuver. Vi har intervjuat sju lärare från sex olika skolor. Lärarna undervisar i SO för elever i årskurs f-3. Resultaten visade att alla lärare var överens om att när man ska planera SO-undervisningen för elever med svenska som andraspråk är det viktigt att förklara svåra begrepp redan innan man börjar ett nytt arbetsområde. Gör man detta kommer eleverna följa med lättare i undervisningen. Alla lärarna hade också med Vygoskijs tankar om att man lär av varandra och att det är viktigt med stöttning och utmaning när de planerade sin undervisning. Dock visa det sig att endast några få av lärarna planerade sin undervisning utifrån Cummins teori, de flesta lärarna menade att det så fall är något som kommer naturligt i en diskussion

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om undervisningen i en mångkulturell och mångspråkig klass i den svenska gymnasieskolan. De didaktiska val som gjorts i undervisningen under ett par månader under höstterminen 2005 redogörs för och motiveras. De didaktiska valen analyseras mot bakgrund av ett kunskapsbegrepp inspirerat av kognitionsforskning. Vidare belyses valen från sociolingvistisk synpunkt och slutligen också ur en andraspråklig synvinkel.Syftet är att belysa de konsekvenser det mångspråkiga och mångkulturella samhället har för skolans praktik och då specifikt för svenskdidaktiken.Resultatet av undersökningen och analysen är att undervisningen påverkas av de mångspråkiga och mångkulturella särdragen. Dock kan stora delar av de didaktiska val som fungerar i denna grupp också tänkas kunna fungera i en traditionell modersmålssvensk undervisning. Däremot är det inte lika självklart att man kan vända på det och tro att den traditionellt modersmålssvenska didaktiken fungerar lika bra i en etniskt blandad grupp.

Syftet med arbetet är att undersöka modersmålsstöd i förskolan, vilka reflektioner det finns kring modersmålsstöd samt hur modersmåltränare, förskollärare och barn upplever att det fungerar i förskolans verksamhet i Malmö stad. För att få en djupare förståelse av ämnet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, detta genom att intervjua tre förskollärare och tre modersmålstränare. Vi har även varit ute och observerat barn i verksamheten under tillfällen då modersmålsträning skett. Resultatet av undersökningen visar att modersmålsstöd i förskolan överlag fungerar bra men att det finns områden som kan förbättras. Modersmålstränarna upplever att de blir bättre bemötta idag och förskollärarna anser att samarbetet fungerar bättre nu än det gjort tidigare. Observationerna visar tydligt att barnen tycker att det är roligt att få lära sig sitt modersmål.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka likheter och skillnader mellan undervisningsämnena svenska och svenska som andraspråk. Jag frågar mig vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen på svenskämnet samt i den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk. Jag vill också veta vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets ämnesbeskrivningar för svenska och svenska som andraspråk. Vidare undrar jag hur lärare som undervisar eller har undervisat i både svenska och svenska som andraspråk i grundskolans senare år, på gymnasiet eller komvux ser på sina respektive ämnen i sin helhet. Slutligen frågar jag mig om det finns fog att tala om två olika svenskämnen. För att kunna besvara mina två första frågeställningar har jag dels läst litteratur om svenskämnets uppdelning och inlägg i den aktuella diskussionen kring svenska som andraspråk, dels Skolverkets ämnesbeskrivningar av ämnena. För att besvara min tredje frågeställning har jag genomfört fyra intervjuer med lärare om deras syn på svenska och svenska som andraspråk. För att ta reda på om det finns fog att tala om två olika svenskämnen har jag bedrivit litteraturstudier, läst ämnesbeskrivningar samt genomfört intervjuer. Enligt Malmgren kan svenskämnet delas upp i färdigheter, litteraturhistoria och erfarenhetspedagogik medan Svedner talar om sju ambitioner. Den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk är mångfasetterad och rymmer diametralt olika ståndpunkter. I forskning kring andraspråksutveckling görs en åtskillnad mellan språklig bas och utbyggnad. I Skolverkets ämnesbeskrivningar av svenska och svenska som andraspråk står språkutvecklingen i tal och skrift i centrum. Därutöver ska andraspråkselever reflektera kring sin tvåspråkighet medan modersmålselever ska komma i kontakt med nordiska språk. Intervjupersonernas syn på sina undervisningsämnen i sin helhet var mångfasetterad. I både svenska och svenska som andraspråk utgjorde färdighetsträning och litteraturläsning en integrerad del av en erfarenhetspedagogisk undervisning. Slutsatsen i min undersökning är att det finns fler likheter än skillnader mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk. Skillnaderna är emellertid så avgörande att man med fog kan tala om två svenskämnen.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger gör de val kring litteratur som eleverna på grundskolans senare år läser i ämnet svenska som andraspråk. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger från två olika skolor. I arbetet får läsaren inblick i pedagogernas verklighet och det dras kopplingar till relevant forskning kring ämnet. I resultatet framkommer det att de främsta skälen bakom pedagogernas litteraturval handlar om textens innehåll och språkliga nivå samt elevernas erfarenheter, förförståelse och språkliga nivå. Det är viktigt att textens och elevernas repertoarer samspelar för att eleverna ska kunna ta till sig och känna igen sig i en text. Min slutsats är att det finns betydligt fler variabler och nyanser bakom varje pedagogs litteraturval än vad som uttrycks i kursplanen för svenska som andraspråk.

No description available.

Jag undersöker hur ett bra läromedel i historia 4-6 för andraspråkselever skulle kunna se ut. Jag studerar forskningen på området och gör intervjuer med lärare och förlag. Idag finns det inget andraspråksläromedel i historia 4-6. Lärarna som svarat på min enkät anser inte att de historieböcker som de använder fungerar särskilt bra för andraspråkselever. Lärarna är i hög utsträckning intresserade av att prova ett specialkonstuerat läromedel för andraspråkselever. Förlag och lärare talar om betydelsen av ett bildrikt läromedel på ett enkelt språk. Utifrån teorier och enkät- och intervjumaterial blir min slutsats att läromedlet måste vara motiverande och förklarande till sin karaktär för att passa andraspråkselever. Detta innebär att läromedelstexten i stor utsträckning karaktäriseras av skönlitterära drag, innehåller tydliga orsakssamband samt fokuserar på andraspråksläsarnas kulturella bakgrundskunskaper.