Uppsatsen behandlar olika språkliga variabler som påverkar läsbarheten i en text. Fem variabler, fundamentslängd, bisatsfrekvens, satskonnektion, läsbarhetsindex samt ordfrekvens har undersökts kvantitativt. Detta för att jämföra Jag är Zlatan (Lagercrantz & Ibrahimović 2011) med dess lättlästa version för att se vad som har hänt i den omarbetade versionen samt för att undersöka hur den lättlästa versionen lämpar sig för elever med svenska som andraspråk. För att komplettera den kvantitativa analysen har en kvalitativ analys genomförts där samma händelse i respektive bok har undersökts för att se hur dessa skiljer sig åt. Forskning av Reichenberg (2000), Reichenberg och Lundberg (2008), Flyman Mattsson och Håkansson (2010) samt Björnsson (1968) ligger till grund av undersökningen. Undersökningens resultat blev en aning överraskande då det inte skiljde sig avsevärt mycket mellan originalet och den lättlästa versionen utifrån fundamentslängd, bisatsfrekvens, LIX-värde samt satskonnektion. Detta är intressant då det ändå har gjorts en lättläst version av originalet, vilket måste betyda att originalet anses för svår att läsa för personer som är i behov av lättläst. Dock förekom det fler kausala konnektiver i den lättlästa versionen, vilket är viktigt för läsförståelsen för elever med svenska som andraspråk. Den största skillnaden visade sig vara ordfrekvensen där den lättlästa versionen hade ett högre OVIX (ordvariationsindex) än originalet. Detta kan anses problematiskt då ordförståelsen är den viktigaste aspekten för läsförståelsen. Den lättlästa texten visade också på ett betydligt mer avskalat språk i den kvalitativa undersökningen vilket kan göra texten svår samt tråkig att läsa. Således visade resultatet att den lättlästa versionen inte verkade så lätt att läsa ur ett andraspråksperspektiv, trots att författaren hade bearbetat texten utifrån variabler som är typiska för en lättläst text.

Vi vet att datorer har ett inflytande i vårt samhälle och med hjälp av datorer kan vi bidra till elevspråksforskning på ett mer effektivt sätt. Syftet med studien är att kontrollera tillförlitligheten i ett automatiskt analysverktyg anpassat för elevtexter. Med studien vill jag också bidra med en bild över vanligt förekommande stavningsproblem hos andraspråkstalare i jämförelse med elever som har svenska som modersmål, bägge i årskurs 1 på gymnasiet. Metoden bygger på att dela in de stavfel som uppkommer i analysverktyget efter tre kategorier; korrekt rättade, felaktigt rättade och icke rättade stavfel. De stavfel som uppkommer delas också in efter stavningskategorier som existerar sedan tidigare forskning. Materialet som ligger till grund för studien innefattar 20 elevtexter i ämnet Svenska som andraspråk 1 och 20 texter i ämnet Svenska 1, alla texter är hämtade ifrån det nationella provet. Resultatet visade att analysverktyget, rent procentuellt, rättade svenska som andraspråkstexterna bättre än elevtexterna i Svenska. Det framkommer också att eleverna i ämnet Svenska har flest stavfel i kategori 1: Felaktig sär – eller sammanskrivning och svenska som andraspråkseleverna har flest stavfel i kategori 4: Utbyte av bokstav. Detta bekräftas också av den tidigare forskningen inom området. Slutsatsen är att analysverktyget behöver utvecklas ytterligare innan det är fullt pålitligt och att svenska som andraspråkselevernas största stavfelskategori representerar exempel som; ”synonimer”, ”hälst” och ”framot”, vilket kan vara ett försök till att stava ljudstridigt alternativt ljudenligt.

I denna uppsats är syftet att undersöka på vilket stadium i processbarhetsteorin några bedömda och betygsatta uppsatser författade av studenter med svenska som andraspråk befinner sig. Jag utgår från hypotesen att de studenter som har fått underkänt på uppsatserna ligger på lägre nivåer enligt processbarhetsteorin, medan de studenter som har fått godkänt ligger på högre nivåer. Med processbarhetsteorin som utgångspunkt har jag analyserat 19 såväl godkända och underkända Tisus-texter och fört anteckningar om centrala morfologiska och syntaktiska aspekter motsvarande varje stadium i PT för att beskriva på vilket stadium respektive skribent befinner sig. Anteckningarna har sammanställts i olika tabeller motsvarande varje stadium och utifrån dessa tabeller har jag dragit olika slutsaser rörande relationen satt betyg och det stadium som framgått av resultaten att skribenten befinner sig på.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de faktorer som är viktiga i arbetet med flerspråkiga elever i klassundervisningen. Studien redogör för hur undervisning bör utformas för att andraspråkselever ska lära och trivas i skolan. Studien behandlar främst forskning som utförts i grundskolans lägre årskurser. Litteraturstudiens resultat är baserat på 16 vetenskapliga artiklar och har strukturerats i olika teman som svarar mot syftet. Faktorer som stödjer andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling har ordnats i sju teman. Dessa är höga förväntningar och utmanande uppgifter, lärares medvetna språkanvändning, explicit undervisning av språkregister, stöttning, stort talutrymme för elever, språkstöd samt meningsfull och motiverande undervisning. Därefter följer de faktorer som är betydelsefulla för andraspråkselevers trivsel i två teman. Dessa är se värdet av mångfald samt trygghet och gemenskap. I den avslutande diskussionen behandlas tre områden som är övergripande för resultatet. Först diskuteras hur undervisning ska tillgodose balansen mellan andraspråkselevers behov av förståelse och utmaning. Därefter diskuteras vikten av att språket är i centrum för ämnesundervisningen för att främja andraspråksutvecklingen. Slutligen resoneras det kring huruvida andraspråkselevers trivsel är en förutsättning för lärande.

Syftet med denna studie är att återge aktuell forskning kring modersmålets inverkan hos illiteratas inlärningav ett andraspråk. För att kunna ge svar på studiensfrågeställningar redogörs för centrala begrepp inom andraspråksinlärning.Ett resultat som framkommer är att användningen av modersmålet inom ramen för undervisningen genereraren självkänsla hos inläraren. Modersmålsanvändningen gör ocksåatt inlärarenfår ökade möjlighetertillintegration i samhället.Dels kan redan befästa kunskaper och erfarenheter från modersmåletanvändasvid läsning och skrivande på andraspråket. Dels visas hos inläraren prov på en stolthet över sittkulturella arv. Tidigare språkkunskaper skapar förutsättningar för andraspråksinlärning ochger därmed en större tillförsikt till inlärarens egenförmåga.Genom ettsamarbete mellan modersmålslärare ochsfi-lärarekan en mer enhetlig bild förmedlasav en inlärares inneboende kunskaper och erfarenheter. Rent konkretkan läraren inkludera modersmålsläraren i läs-och skrivutveckling för de inläraresom inte tillgodogjort sig detlatinskaalfabetetet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka antaganden om barns andraspråksutveckling som framkommer i samtal med sex stycken förskollärare. I denna studie undersöks vad dessa förskollärare ger uttryck för gällande undervisningsstrategier för barns andraspråksutveckling. Studien grundar sig i problematiken kring att det länge pågått och fortfarande pågår en diskussion gällande vilka undervisningsstrategier som är mest effektiva för barns tillägnande av ett andraspråk. Tidigare forskning inom området belyser bland annat hur pedagoger arbetar med barns andraspråksutveckling i förskolan, dock inte vad valet av undervisningsstrategier grundar sig på för antaganden om barns andraspråksutveckling. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är socialkonstruktionismen, där fokus riktas mot att det finns flera versioner av verkligheten som är berättigade. Diskursanalys används följaktligen som forskningsmetod, där vi fokuserar på människans aktiva användning av språket. Vidare används diskurspsykologi som är ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt till diskursanalys. Produktionen av empiri har i denna studie grundat sig i semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Resultatet av studien belyser att samtliga förskollärare uttrycker att de använder sig av det svenska språket som strategi för barns andraspråksutveckling. Argument som framförs är bland annat att förskollärarna inte har kunskaper i barnens förstaspråk, att de arbetar efter föräldrars önskan om att svenska ska vara det språk som talas på förskolan samt att strategin grundar sig i kunskap kring hur barns andraspråksutveckling bör arbetas med. Det framkommer även att förskollärarna kan se fördelar med att involvera barns förstaspråk i verksamheten. Funktionen med detta tycks främst vara att ge barnen trygghet, en känsla av gemenskap samt att underlätta för barns förståelse av enstaka svenska begrepp.

Denna studie syftar till att få fördjupad kunskap om tryckta läroböcker för nyanlända elever i årskurs 1-3. Fokus ligger på hur text och bild samspelar, vilken funktion bilden har och vilka multimodala likheter och skillnader det finns i två av de mest frekvent använda läromedlen för svenska som andraspråk i Umeå. Studien är baserad på en socialsemiotisk multimodal textanalys där författarna i tolkningsarbetet kommit fram till att samspelet mellan text och bild alltid finns där men omfattningen och betydelsen kan variera beroende på olika faktorer. Dels påverkas funktionen och samspelet av processerna som bilderna och skriften förmedlar men även av de semiotiska resurserna såsom exempelvis avstånd, färg och storlek. Likheterna och skillnaderna läromedlen emellan är flera. Den främsta likheten är att bilden är den modalitet som används mest, medan de huvudsakliga skillnaderna ligger i skriftens innehåll. Genomgående för läromedlen är att bilderna inte endast är dekorativa utan fungerar informativt för de tillhörande uppgifterna.

Denna uppsats belyser hur lärare i grundskolan inhämtar forskning och tillämpar den i sin undervisning. Utgångspunkt är skollagens krav att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och ansvaret detta lägger på skolledning och lärare. I uppsatsen görs en intervjuundersökning med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Det rör sig om sex intervjuade lärare som är verksamma vid tre olika skolor: en skola med särskild inriktning på nyanlända elever, en friskola med språklig inriktning samt en kommunal skola av vanligt slag. De frågor som ställs gäller lärarnas inhämtning av forskning som om läsförståelse och hur de förvärvade kunskaperna sedan används i undervisningen. Intervjuerna visar att de tillfrågade lärarna har starka ambitioner att utveckla skolans undervisning, men att det kan finnas hinder såsom att det saknas tid för egen förkovran under arbetsdagen och att skolan inte erbjuder lämpliga forum och grupper för pedagogisk diskussion. Den slutsats som dras i uppsatsen är att det är skolledningens uppgift att ge bättre förutsättningar för lärarnas inhämtning av forskning, liksom att aktivt stödja att de förvärvade kunskaperna sedan tillämpas i undervisningen. Att dessa möjligheter sedan verkligen utnyttjas bör ses som ett gemensamt ansvar för skolledning och lärare.

No description available.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka ett antal lärares uppfattningar om vilka faktorer som påverkar nyanlända elevers utvecklande av det svenska språket. Frågeställningarna var: Vilka faktorer uttrycker lärarna påverkar de nyanlända elevernas utveckling av det svenska språket? Vilka framgångsfaktorer i svensklärandet hos nyanlända elever uttrycker lärarna? Vad uttrycker lärarna försvårar svensklärandet hos nyanlända elever? Upplever lärarna att dessa faktorer går att påverka?   Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med sju lärare från olika skolor och med olika typer av läraruppdrag. I analysen av intervjuerna kunde 11 olika beskrivningskategorier urskiljas: samhälligtstöd, hemförhållanden, social delaktighet, organisation, undervisning, modersmål, studiehandledning, skolbakgrund, svenska, attityd och ålder. Kopplingar till dessa beskrivningskategorier kan ses i litteraturgenomgången och detta behandlas i diskussionsdelen. Någon hierarkiskordning bland dessa kategorier kunde inte ses. Kategorierna går att dela upp i antingen påverkningsbara eller ej påverkningsbara men kan också ses som faktorer som ligger hos eleven själv, faktorer i skolan eller faktorer i samhället och familjen.