Under de senaste årtiondena har den svenska skolan gått från att vara tämligenenspråkig och monokulturell till dagens mångkulturella och flerspråkliga skolmiljö(Skolverket 2016). Denna förändrande elevsammansättning medför andraförutsättningar för lärarna och då bland annat gällande att fördela ordet i klassrummettill en elevgrupp bestående av både elever med svenska som förstaspråk och elever medsvenska som andraspråk. Uppsatsens syfte är att studera hur en gymnasielärare i ensådan elevgrupp ställer frågor till eleverna och sedan följer upp deras svar. För att undersöka detta genomfördes två lektionsbesök som både observerades med stödav ett observationsschema och som spelades in både med diktafon och medvideokamera. Utifrån observationsschemat och inspelningarna analyserades sedanlektionerna efter en analysmetod där både lärarens sätt att ställa frågor och sätt att följaupp frågorna kategoriserades. Resultatet visade att läraren i viss utsträckning fördelar ordet i klassrummet baserat påom eleverna har svenska som förstaspråk (SVE) eller som andraspråk (SVA). De frågorsom ställde högst krav på den eleven som skulle svara, gick som regel till en elev medsvenska som förstaspråk. Dessutom valde läraren ofta att ställa sina frågor rakt ut iklassen vilket gjorde att några få elever, två SVE-elever och en SVA-elev, besvarade enstor del av den totala mängden frågor. Samtidigt var läraren mån om att ge positivåterkoppling på eleverna svar och såg till att ta sig tid att hjälpa eleverna fram till rättsvar på frågan både i fall där elevens svar var svårt att förstå rent språkligt eller därsvaret var felaktigt.

BAKGRUND: I massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat språk än svenska misslyckas med att integreras i samhället och hur dessa barn har det svårt att nå godkänt betyg i kärnämnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. & Lindberg (2004, s.17) är en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andraspråk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begränsa barnens möjligheter senare i deras skolgång och yrkesliv.SYFTE: Vårt syfte med studie är att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flerspråkighet.Våra frågeställningar är:• Hur resonerar verksamma pedagoger kring flerspråkighet?• Hur stöttas flerspråkiga elever i skolan?• Hur resonerar pedagoger kring samverkan med föräldrar till flerspråkiga elever?METOD: Den metod som använts är kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfällen. RESULTAT: Vårt resultat visar att skolor arbetar på olika sätt med flerspråkiga elever. Undervisningen skiljer sig ganska mycket mellan de undersökta skolorna. Samtliga pedagoger är positiva till att ha flerspråkiga elever i sin klass. Samverkan mellan föräldrarna och skolorna är av traditionell art. Resultatet visar även att skolorna erbjuder flerspråkiga elever ett likadant stöd för att utveckla sitt andraspråk. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Bakgrunden är uppdelad i fem olika avsnitt. Det två första avsnitten behandlar det svenskaspråket och skriftens utveckling. I avsnitt tre redogörs det för tidigare forskning kringspråkutveckling och här beskrivs även den teoretiska ramen för vår undersökning vilken är avsocialkonstruktivistisk art. Avsnitt fyra skildrar forskningen kring språkutveckling ur ettandraspråksperspektiv. Här beskrivs interimspråkteorin liksom modersmålets betydelse förlärandet och forskning som härrör detta område. I det sista avsnittet, avsnitt fem, klargör vibegreppen bedömning och dess olika former samt för några av bedömningens verktyg.SYFTE:Syftet med arbetet var att ta reda på hur några lärare på två mångkulturella skolor bedömersvenska som andraspråkselevers skriftliga kompetens och även medvetenheten hos lärarnakring modersmålets betydelse för elevens lärande. Samtidigt ville vi se vilka hjälpmedellärarna använder sig utav vid bedömning av texter och om de tog hjälp av modersmålslärarenvid bedömningen.METOD:Vi har använt oss av två kvalitativa metoder. Datainsamlingen har skett genom self-report ochkompletterande intervjuer med nio lärare på två olika skolor.RESULTAT:Resultatet visade att samtliga lärare var kunniga om hur språket för elever med ett annatmodersmål än svenska utvecklas och att de var medvetna om hur viktigt det är att uppmuntraskrivandet istället för att fokusera på korrektheten i texten. Portfolio var det verktyg som istörst utsträckning användes för bedömning av svenska som andraspråkselevers skrivnatexter. Det mest i ögonfallande var att mötet mellan läraren och modersmålsläraren sällanskedde. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: I vår bakgrund redogör vi för den tidigare forskning som bedrivits kring fysiskt undervisningsmaterial i ämnet. Vår teoretiska ram utgörs av Cummins modell för andraspråksinlärning samt Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt vilka båda ligger till grund för vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att med utgångspunkt i klassrummets konkreta material studera undervisningssituationer i ämnet svenska som andraspråk, samt undersöka vilka motiv lärare anger för sina val av material och val av aktiviteter.METOD: För att nå studiens syfte använde vi oss utav observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingår tre lärare på olika skolor som undervisar i ämnet svenska som andraspråk.RESULTAT: I vår undersökning fann vi att lärarna arbetade med ett varierat material och olika aktiviteter i sin undervisning utan att vara styrda av läroboken. Gemensamt för de tre lärarna var att de arbetade med skönlitteratur, läsförståelse och ordkunskap. Resultatet visade också att lärarnas motiv till det material de använde ofta grundade sig på en ambition av anpassning till elevernas tidigare kunskaper och vardagliga liv.

BakgrundI vår undersökning kommer vi att belysa olika områden som är relevanta till det fenomen som är i fokus i vår studie. Vi kommer även att lyfta fram olika metoder som används ute i verksamheterna och vi lyfter även fram kultur, modersmålets betydelse och olika undervisningsmetoder.SyfteVi ville genom vår studie ta reda på hur pedagoger arbetar med svenskundervisning för barn med svenska som andraspråk. Vi vill också ta reda på vilka metoder som pedagoger använder i förskolan och i förskoleklassen.MetodStudien bottnar i en fenomenografisk ansats. Detta är en kvalitativ undersökning och vi gjorde intervjuer med pedagoger i förskolan och i en förskoleklass för att komma fram till vårt resultat.ResultatResultatet visar att pedagoger i förskolan och i förskoleklassen har samma värderingar är det gäller svenska som andraspråk. Dock anser pedagogerna att det saknas tillräckligtMed resurser för att nå den optimala inlärningsmiljön i skolorna.Metoderna för svenskinlärningen som används i förskolan och i förskoleklassen bygger oftast på samma grundtanke. / Program: Lärarutbildningen

This essay presents a comparison between Secondary teachers' work in language history in the courses Swedish and Swedish as a second language. This is ​​based on the idea that there are differences between the two courses that can’t be explained by the curriculum's different objectives and criteria. This study has its focused on working methods, attitude and problematics in Teacher's education of language history. Six Teachers' were interviewed and their answers form the basis of the study results. The results of the interviews were analyzed through curriculum theory to give the teachers a common starting point in their education in language history. What could be learned from this study was that there are differences between the course's working methods and attitude among the teachers in the different courses. There was also a lack of confidence in the curriculum, which the teachers did not consider gave adequate support in different problematics and issues that arose in their classrooms. A distinct difference that was read from the result was that the students in Swedish as second language ​​had a better attitude to the education in language history, likewise its teachers. / Denna uppsats presenterar en jämförelse mellan gymnasielärares arbete med språkhistoria i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk med utgångspunkt i tanken att det finns skillnader mellan de två ämnen som inte kan förklaras med läroplanens olika mål och kriterier. Studien har fokuserat på arbetsmetoder, inställning och problematik i lärares undervisning av språkhistoria. Sex informanters intervjuer ligger till grund för studiens resultat. Intervjuernas resultat analyserades genom läroplansteori för att ge denna studie en gemensam utgångspunkt utifrån samtliga informanterns olika perspektiv. Vad som kunde utläsas från denna undersökning var att det finns skillnader mellan ämnenas arbetsmetoder och inställning hos lärarna i de olika ämnena. Det framkom även en bristande tillit till läroplanen som lärarna inte ansåg gav tillräckligt stöd i deras problematik som uppstod i deras klassrum. En tydlig skillnad som utlästes från resultatet var att både lärarna och eleverna i Svenska som andraspråk hade bättre inställning till momentet språkhistoria.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska som andraspråkslärare tolkar och beskriver att det använder formativ bedömning i svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som ställts upp lyder: "Hur tolkas formativ bedömning i svenska som andraspråksundervisningen och vilken inställning har lärarna till arbetssättet?" och "Hur beskriver lärarna sitt arbete med formativ bedömning i svenska som andraspråk?". Vidare ska studien bidra till ökad kunskap kring hur implementering av formativ bedömning i svenska som andraspråkundervisning kan gå till. Slutsatser som kunnat dras är att formativ bedömning ur ett svenska som andraspråksperspektiv är ett relativt glest beforskat område. Däremot finns en hel del forskning av formativ bedömning som generellt begrepp och  andraspråksundervisning separat av tillgå vilket legat som grund för denna studie. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilket är en rekommenderad metod att använda när målet är att få en bild av människors individuella tankar och  erfarenheter. Med hjälp av transkribering och en tematisk analysmetod har resultatet framställts med utdrag från respektive respondenters intervjuer Resultatet visar att respondenterna i denna studie ställer sig positiva till användning av formativ bedömning och att de ser ett behov av att tydliggöra mål och kriterier för andraspråkselever. Vidare visar resultatet att respondenterna anser sig undervisa enligt ett formativt arbetssätt men att de alla gånger inte följer strategierna som finns för arbetssättet till punkt och pricka. Kamratbedömning lyfts av samtliga som ett effektiva sätt att arbeta formativt med elever för att dels utveckla självreglerat lärande, dels för att spara tid vid rättning. Vidare poängterar samtliga respondenter att bedömningen i svenska som andraspråk är lika komplex som i andra ämnen men att det är skillnad i vad man behöver fokusera på i SVA. Respondenterna önskar därför att kartläggning av elevernas kunskaper blir mer organiserat på skolorna de arbetar på.

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen fungerar mellan förskollärare och vårdnadshavare med svenska som andraspråk utifrån förskollärarnas perspektiv samt erfarenheter. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: Hur kommunicerar förskollärarna med vårdnadshavare som har svenska som andraspråk? Hur arbetar förskollärarna för att göra vårdnadshavare med svenska som andraspråk delaktiga i förskolans verksamhet? Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av sex förskollärare. Vi har undersökt hur förskollärarna arbetar för att göra vårdnadshavare med svenska som andraspråk delaktiga i förskolans verksamhet. I förskollärarnas kommunikation med vårdnadshavare med svenska som andraspråk används olika kommunikativa verktyg. Arbetet med att göra vårdnadshavare med svenska som andraspråk mer delaktiga i verksamheten är utmanande enligt förskollärarna på grund av språkliga- och kulturella skillnader. Vårt resultat visar dock att förskollärarnas engagemang och nyfikenhet gentemot vårdnadshavare kan skapa en större delaktighet. Resultatet av studien visar på vikten av kunskap hos förskollärare när det kommer till att bemöta vårdnadshavare på ett professionellt sätt. Det har framkommit att förskollärarens kompetens har en betydande roll i mötet med vårdnadshavare samt för att göra dem delaktiga i verksamheten.

<p>Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning. Även villkor för möjliggörande av arbetet belyses. Våra teoretiska referensramar utgår från forskning om andraspråksinlärning samt språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet skrivs fram genom observationer och intervju och ger inblick i hur undervisning med utgångspunkt i detta arbetssätt kan gå till.</p>