Denna studie är en bilderboksanalys som utifrån postkolonial teori och den narrativa metoden dekonstruktion syftar till att undersöka hur den Andre framställs i bilderböcker från två olika tidsepoker. Begreppet den Andre innebär de grupper som traditionellt sett är underordnade i samhället och som avviker från normen. Enligt läroplanen för förskolan (lpfö 18) ska pedagoger arbeta med litteratur med barnen, vilket i kombination med värdegrundsuppdraget gör att pedagoger måste vara medvetna om vilka normer som bilderböcker förmedlar. Detta blir ett argument för att studera bilderböcker. I analysen jämförs bilderböcker från en äldre (1918-1965) och en nutida (2006-2018) tidsepok, eftersom det går att säga att litteraturen avspeglar samhället och därför synliggör vilka normer som råder i en specifik tid. Resultatet visar att den Andre framställs som främmande och avvikande samt underordnas vithets- mans- och vuxennormen. Detta gestaltas på olika sätt beroende på vilken funktion den Andre har i berättelsen. När den Andre har rollen som antagonist eller om berättelsen kräver en karaktär som är annorlunda protagonisten så blir hon i högre grad porträtterad som avvikande. I äldre litteratur är den Andre ofta stereotypt framställd, negativt framställd eller exkluderad medan förhållandet i de nutida bilderböckerna framställs som lite mer jämlikt. Framförallt kategorin barn gestaltas som om de har förmåga att definiera sig själva och är inte motsatsen till normen längre. Det framgår av studien att bilderböckerna alltid framställer någon kategori som underordnad normen, oavsett vilken tid de är skrivna i. Den Andre blir stereotypt framställd i både äldre och nutida böcker. Slutsatsen blir således att den Andre som fenomen finns i alla bilderböcker, men att funktionen har ändrats över tid.

This dissertation explores the ways of imagining the metaphysical space as a viable platform in music composition. I divide the paper into three large chapters: The first chapter is a philosophical grounding of the concept of metaphysical space. I reveal the concept of metaphysical space, and propose one of the possible inner structures of it. The inner structure of the metaphysical space is explained in two tiers. In the first tier, I review the Niveau Poïétique of Jean Molino's Tripartite Model, and then offer an alternative reading of the Niveau Poïétique. Thereafter, I put the first tier of the structure of the metaphysical space in a larger philosophical context, by invoking the concept of two-fold being-in-the-world by Shizuteru Ueda. In the second chapter, I present a detailed analysis of ...zu... by Mark Andre, in which I investigate how the paradigm of metaphysical space can be applied to the compositional situations of Andre and his work. The chapter is divided into two large sections. The first section is devoted to Andre's methodology in music notation. This section provides the concrete foundation necessary for the discussion of the second section, which is the musical analysis of the Andre work. The third chapter is devoted to the analysis of my recent work, Tramespace I (2012-13). This chapter is also divided into two sections. In the first section I discuss the problematics of the musical circularity from philosophical perspectives. In the second section I present an analysis of Tramespace I, by referring to the musical sketches and other pertinent compositional materials for the work. In this chapter as a whole my aim is to present one of the many possibilities of utilizing the kinds of philosophical and musical ideas derived from the preceding two chapters in the praxis of music composition, in ways that are anchored by the overarching concept of the metaphysical space.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka bilder av det nutida Kina, och vilket historiebruk som förmedlas i sju svenska läroböcker för gymnasieskolans historieämne. Detta görs genom en kvalitativ text- och bildanalys som delas in i två delar; en orientalistisk diskursanalys om skapandet av “den andre” utifrån Hägerdals två teoretiska begrepp Exotism, i denna undersökning kallad “Den andre”, och Positionell överlägsenhet, samt Klas-Göran Karlssons historiebrukstypologi. Urvalet av böcker sker genom att de sju vanligast förekommande läroböckerna i kursen historia 1b valts ut. Resultatet visar att traditionella bilder av Kina lever kvar i form av synen på Kina som ett hot, ett land med starka kontraster, tudelad fascination och fruktan, att man bedöms efter den västerländska världens utveckling, och som beroende av stimulans från västvärlden för att kunna utvecklas som land. Undersökningen visar att det moraliska och ideologiska, tillsammans med det existentiella, historiebruket dominerar i läroböckerna.

<p>Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrågor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar på arbetet mot barnsexturism. Häri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats. De teoretiska utgångspunkterna var Giddens och Castells teorier om globalisering och Loomba och Saids teorier kring den Andre. Sett ur ett globaliseringsperspektiv är barnsexturismfrågan komplex. Det finns många bidragande faktorer som t.ex. fattigdom, efterfrågan och eurocentrism som påverkar arbetet mot barnsexturism, vilket vi funnit gör att arbetet upplevs bli försvårat. Förutsättningarna kring lagar och brottsutredning är ytterligare orsaker som vi funnit gör att få förövare blir dömda.</p>

Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ”invandrarlitteratur” som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter. Karaktärerna tenderar att antingen beskrivas som våldsutövare eller som offer för olyckliga omständigheter vid konflikter, och de hamnar ofta i typsituationer där de sällan beskrivs välja den ”rätta” vägen. Min slutsats är att även om litteraturen har utvecklats och idag erbjuder mer komplexa personporträtt av ungdomar med invandrarbakgrund tenderar ändå karaktärerna att stereotypifieras i olika situationer.

ABSTRACT C-uppsats i sociologi Författare: Moa Blom Titel: IV-elever – En studie av elever som har gått det individuella programmet på gymnasiet Det individuella programmet på gymnasiet är ett omdebatterat ämne. Det pågår diskussioner om dess existens och utformning. För att få börja på ett nationellt program på gymnasiet så måste eleven vara godkänd i kärnämnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkända får de gå på IV-programmet för att inhämta de saknade kunskaperna. Eleverna som går på IV-programmet har alltså misslyckats på något sätt i grundskolan, idag är IV-programmet ett av de största gymnasieprogrammen i Sverige. Knappt hälften av eleverna på IV-programmet går vidare till ett nationellt program. Studien undersöker de elever som lyckats under sitt år på IV-programmet och hur tiden på IV har påverkat dem. Studien har gjorts genom intervjuer med fyra före detta IV-elever och en lärare på IV-programmet. Resultatet har analyserats genom symbolisk interaktionism och hur eleverna har påverkats av de signifikante andre. Resultaten pekade på vikten av positiv feedback till eleverna, att stärka elevernas självbild är det som ger resultat. ”Framgång föder framgång.”

Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ”de Andra”. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor. Undersökningens resultat visar att det är en stereotyp bild av ”den Andre” som framställs. I jämförelsen med jazz framkommer dock att de rasistiska fördomarna i hiphop är mer subtila än de explicita uttalanden som en gång gjordes när man skrev och talade om jazz.

<p>Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ”de Andra”. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en</p><p>historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor. Undersökningens resultat visar att det är en stereotyp bild av ”den Andre” som framställs. I jämförelsen med jazz framkommer dock att de rasistiska fördomarna</p><p>i hiphop är mer subtila än de explicita uttalanden som en gång gjordes när man skrev och talade om jazz.</p>

<h1>ABSTRACT</h1><p>C-uppsats i sociologi</p><p>Författare: Moa Blom</p><p>Titel: IV-elever – En studie av elever som har gått det individuella programmet på gymnasiet</p><p>Det individuella programmet på gymnasiet är ett omdebatterat ämne. Det pågår diskussioner om dess existens och utformning. För att få börja på ett nationellt program på gymnasiet så måste eleven vara godkänd i kärnämnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkända får de gå på IV-programmet för att inhämta de saknade kunskaperna. Eleverna som går på IV-programmet har alltså misslyckats på något sätt i grundskolan, idag är IV-programmet ett av de största gymnasieprogrammen i Sverige. Knappt hälften av eleverna på IV-programmet går vidare till ett nationellt program. Studien undersöker de elever som lyckats under sitt år på IV-programmet och hur tiden på IV har påverkat dem. Studien har gjorts genom intervjuer med fyra före detta IV-elever och en lärare på IV-programmet. Resultatet har analyserats genom symbolisk interaktionism och hur eleverna har påverkats av de signifikante andre. Resultaten pekade på vikten av positiv feedback till eleverna, att stärka elevernas självbild är det som ger resultat. ”Framgång föder framgång.”</p>

As innovative as his sculpture, Andre's visually oriented poetry, however, has yet to receive the same rigor of attention as his sculpture. His inventive use of poetic and visual form, which he described as poetry mapped onto the visual arts, provides a compelling example of the interrelationship of word and image, a practice, although often overlooked, that suffuses twentieth-century visual art and poetry. Whereas Andre produced approximately 1,500 poems over many decades, this project focuses on his Words installation, the largest permanently installed collection of Andre's poems in the world. In 1995, Andre gifted 465 pages of poetry to the Chinati Foundation in Marfa, Texas. Andre's experiments with genre, including lyrics, autobiographies, novels, odes, and operas, push literary convention to the edge of irreconcilability. Despite the array of genres, I argue that all of the disparate kinds of writing found in Words demonstrate Andre's poetic sensibility. Until recently the critical discussion of Andre's poems proceeded as a one-sided discourse, which advanced the notion that this large body of work was best suited to enhancing the understanding of Andre's sculptural practice. To redress the one-sidedness of the discourse requires approaching Andre not only as a sculptor who made poems, but also as a poet deeply engaged in the visual qualities of his poetics. Engaging the spirit of the "make it new" sensibility of modernist poetics, Andre developed his own practice by "mapping language on the conventions and usages of 20thcentury abstract art."¹ Andre's poetry operates in the space between art and language. In this space we find Andre's engagement with poetic history, particularly the innovations of Ezra Pound, his relationship to important poetic developments such as fragmentation and quotation, and his experimentation with poetry as a visual medium. An examination of Andre's poetic oeuvre, the publication and exhibition history of his poems, and the manner of critical attention given to the poems from the 1960s onward contextualizes Andre's practice of mapping poetry onto the visual arts, while also bridging the gap in discourse between the fields of art and poetry. / text