<p>Demenssjukdom hör till de vanligaste folksjukdomarna. ...</p>

Demenssjukdom hör till de vanligaste folksjukdomarna. ...

Studiens syfte var att undersöka varför anställda anhörigvårdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan påverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var många och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras åsikter till övriga erbjudna tjänster såsom tillfällig avlastning. Intervju av informell karaktär användes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om ämnet. Deras åsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tänkbara tjänster). Slutsatser gällande hur en person av annan etnisk bakgrund kan påverkas att utnyttja fler delar av de erbjudna tjänsterna var kulturell och språklig samhörighet. De övriga tjänsterna var inte elevanta till vad som efterfrågades av respondenterna.

Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar. Många strokedrabbade med fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar vårdas i hemmet av anhörigvårdare. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda strokedrabbade med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i hemmet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Studien grundades på 16 artiklar som hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och ELIN. Resultatet visade att många anhörigvårdare kände sig oförberedda på rollen som vårdare på grund av att insjuknandet i stroke ofta sker akut. Livssituationen förändrades drastiskt och detta innebär en stor påfrestning på det dagliga livet. Förändringarna i livssituationen medförde ett stort behov av olika former av stöd. Socialt/emotionellt och informativt stöd var avgörande för den fortsatta vården i hemmet, och var viktigt för att förebygga ohälsa hos anhörigvårdare. Bristande stöd kunde påverka livssituationen och därmed hälsan på ett negativt sätt. Anhörigvårdare var trots upplevda svårigheter tacksamma för att den strokedrabbade levde och kunde bo hemma. Slutsats: forskning om anhörigas erfarenheter av att vårda är viktiga för sjuksköterskors samarbete med anhörigvårdare till strokedrabbade.

Syftet med denna studie var att belysa anhörigvårdares upplevelser av den palliativa vården i hemmet utifrån aktuell vetenskaplig litteratur. Litteraturen som använts till resultatet har varit vetenskapliga artiklar av i huvudsak kvalitativ design. Artiklarna söktes i databaserna Blackwell Synergy, Elin och Pub Med. Sökorden som användes var Caring, Caregivers, Experiences, Family, Homecare, Needs, Palliative care, Perception. Sökorden kombinerades för att få artiklar som överensstämde med syftet och frågeställningen. Resultatet visade att anhörigvårdarna upplevde det som en självklarhet att den sjuke personen skulle vårdas hemma för att kunna behålla sitt normala liv och sin värdighet så långt som möjligt. Att få kunskap om hur de utförde omvårdnaden samt information om sjukdomen samt om risker och fördelar vid behandling upplevdes som viktigt och gav dem förståelse för situationen. Anhörigvårdarna levde med krav och förväntningar från flera håll, från den sjuke, andra anhöriga, från sjukvårdsteamet, samhället men också från dem själva. Periodvis var de både fysiskt och psykiskt utmattade, vilket gjorde dem sårbara. Perioden av palliativ hemsjukvård karaktäriserades av rädslor, osäkerhet, frustration och utmattning men även av positiva känslor och glädje över att kunna skapa livskvalité för den sjuke personen.

Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt. Resultatet belyste bland annat att information om patientens hälsotillstånd var viktigt för att anhörigvårdarna skulle känna sig bättre mentalt förberedda. Anhörigvårdare som upplevde brist på information och kommunikation tappade förtroende till sjukvården. Erfarenheter av existentiella frågor och samtal visade sig vara viktiga för att känna hopp och meningsfullhet. De som upplevde att de fick vara en del av det palliativa teamet kände sig delaktiga i vården i motsats till de som kände sig som en utomstående vilka kände sig förolämpade. Anhörigvårdarnas deltagande i vården gav dem möjlighet att leva ett mer naturligt familjeliv Det var viktigt att kunna behålla en vardag. För att klara av att vara anhörigvårdare behövde de få avlastning. När situationen blev ohanterbar kände de dåligt samvete och skuld över att inte levt upp till kraven. De upplevde frustration och en känsla av otillräcklighet. De erfarenheter som anhörigvårdarna hade av palliativ vård i hemmet var att stödet de fick från vårdpersonalen var avgörande för hur de skulle hantera situationen. En tillfredställande kommunikation innebar att vårdpersonalen var lyhörd för den enskilde anhörigvårdarens behov och att de såg patienten och anhörigvårdaren som en enhet.

Bakgrund Alzheimers sjukdom kategoriseras vanligtvis som en ”anhörigsjukdom”, begreppet grundar sig i att det är de anhöriga som på lång sikt drabbas hårdast av sjukdomen. När sjukdomen inträffar kan livet för anhörigvårdare upplevas obegripligt, ohanterligt och meningslöst. Vald teoretisk referensram är KASAM. Syfte Att belysa anhörigvårdares erfarenheter av att leva med en närstående som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod En systematisk litteraturstudie som innefattar totalt 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar och analyserade därefter. Resultat Ett övergripande tema ”Ett förändrat liv” som innefattade fyra kategorier: Att befinna sig i en känslostorm, Att leva med förändrade roller, Att längta efter det förlorade samt Att åstadkomma en meningsfull vardag. Det mest utmärkande resultatet var den begränsade frihet som anhörigvårdare upplevde som uppkom till följd av den förändrade livssituationen. Slutsatser Den livsomställning som anhörigvårdare genomgår när deras närstående drabbas av Alzheimers sjukdom påverkar deras välmående och frihet. Denna systematiska litteraturstudie ger allmänsjuksköterskor möjlighet till ökad förståelse beträffande innebörden av att vara anhörigvårdare, vilket förhoppningsvis genererar i ett bättre omvårdnadsstöd.

<p>Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar. Många strokedrabbade med fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar vårdas i hemmet av anhörigvårdare. <strong>Syftet </strong>med denna litteraturstudie var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda strokedrabbade med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i hemmet. <strong>Metoden </strong>som användes var systematisk litteraturstudie. Studien grundades på 16 artiklar som hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och ELIN. <strong>Resultatet </strong>visade att många anhörigvårdare kände sig oförberedda på rollen som vårdare på grund av att insjuknandet i stroke ofta sker akut. Livssituationen förändrades drastiskt och detta innebär en stor påfrestning på det dagliga livet. Förändringarna i livssituationen medförde ett stort behov av olika former av stöd. Socialt/emotionellt och informativt stöd var avgörande för den fortsatta vården i hemmet, och var viktigt för att förebygga ohälsa hos anhörigvårdare. Bristande stöd kunde påverka livssituationen och därmed hälsan på ett negativt sätt. Anhörigvårdare var trots upplevda svårigheter tacksamma för att den strokedrabbade levde och kunde bo hemma. <strong>Slutsats: </strong>forskning om anhörigas erfarenheter av att vårda är viktiga för sjuksköterskors samarbete med anhörigvårdare till strokedrabbade.</p><p> </p>

Introduktion: Demenssjukdom är något som ökar globalt och i Sverige likaså antalet människor som bor kvar hemma. Cirka 92 000 personer med demenssjukdom bor kvar hemma och har någon form av anhörigvårdare eller hemtjänst. Syftet med litteraturstudien var att belysa maka/makes upplevelse av att vårda sin partner med demenssjukdom i hemmet. Metoden som användes var litteraturstudie och genomfördes utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och artiklar valdes ut utifrån studiens syfte. En granskning utifrån Polit och Becks (2012) granskningsmallar gjordes vilket resulterade i att tretton artiklar valdes ut, tolv med kvalitativ metod och en med kvantitativ metod. Resultatet visade att fyra huvudkategorier fanns – Minskad personligfrihet, Sorg över en förlorad framtid och livskamrat, Skuld och Börda, Tacksamhet och Meningsfullhet. Slutsatsen visar att maka/make som vårdar sin partner med demenssjukdom upplever en stor förändring i äktenskapet och dess framtid, vilket resulterar i sorg, skuld, börda och en minskad personlig frihet. Sjuksköterskan roll är viktigt för att kunna minska ohälsa hos den vårdgivande makan/maken och kunna underlätta makarnas vardag.

Introduktion: Antalet personer med demenssjukdom ökar, samtidigt vårdas idag majoriteten av dessa av anhöriga i sina hem. Demenssjukdom är en komplex sjukdom som kan komma att påverka anhörigvårdarens upplevelse av sin livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom i hemmiljö. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Databassökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl, totalt fanns 12 artiklar som svarade på syftet. Dessa kvalitetsgranskades och lästes sedan enskilt och gemensamt. Analysen delade in artiklarnas innehåll i underkategorier och huvudkategorier som utgjorde studiens resultat. Resultat: Utifrån artiklarnas resultat framträdde sex huvudkategorier, dessa var: Ohälsans betydelse, Hälsoattributens betydelse, Omgivningen och vardagens betydelse, Biologiska förutsättningars betydelse, Det mottagna stödets betydelse och Personen med demenssjukdoms betydelse. Underkategorierna som bildade huvudkategorierna utgjorde faktorer som påverkade anhörigvårdarens livskvalitet. Slutsats: Livskvaliteten hos de anhöriga kan påverkas av olika faktorer dessa kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till i sitt stödjande arbete.