Bakgrund: I Sverige har cirka 95000 människor någon form av autismspektrumtillstånd. Autismspektrumtillstånd är en kognitiv funktionsnedsättning där problem som kommunikation, sociala samspel och föreställningsförmåga kan uppstå. Djur i vården påverkar positivt på människans hälsa. Djurunderstödda interventioner är aktiviteter eller terapiformer som sjuksköterskan kan använda vid omvårdnad av barn med autismspektrumtillstånd. Syfte: Att beskriva hur sällskapsdjur påverkar samt upplevs påverka barn med autismspektrumtillstånd. Dessutom var syftet att beskriva hur barnets familj upplever påverkan av sällskapsdjur. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar varav två med kvalitativ ansats och åtta med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Sammanställning av artiklarna resulterade i fyra teman: social funktion, inlärning och kommunikation, psykisk hälsa samt fysisk hälsa. Förbättringar kunde ses vid djurunderstödda interventioner som hästterapi eller kontakt med hund. Hundar upplevdes kunna fungera som en distraktion samt inge lugn till barnen, liksom upplevdes öka trygghet för familjen. Autistiska symtom minskade signifikant, liksom antalet vredesutbrott, ilska och ångest upplevdes minska. Uppmärksamhet, social funktion, motorik, samt social och fysisk motivation förbättrades. Ridterapi ökade även den sociala interaktionen mellan förälder och barn. Enkäter och beteendeskalor var de mest framträdande datainsamlingsmetoderna i artiklarna. Slutsats: Djurunderstödda interventioner har visat ge positiv påverkan hos barn med autismspektrumtillstånd, liksom hjälpt familjen till en mer hållbar vardag. Antalet vetenskapliga studier är begränsat, varav ytterligare forskning krävs för en god evidens inom området. / Background: In Sweden there are around 95,000 people who have some form of Autism Spectrum Disorder. The Autism Spectrum Disorder itself, is a cognitive disability where problems can occur in such areas as communication, social interactions and detached imaginations. Animal assisted therapy has shown positive effects in human health care. Animal assisted treatments, in the form of an activity or therapy is a way for nurses to treat children with Autism Spectrum Disorder. Aim: First to describe both the perceived and measured affects of animal assisted therapy on children with Austism Spectrum Disorder. Secondly, to describe how the childrens' families perceive the affects of animal assisted therapy. The aim was also to describe the method used to gather data for the article. Methods: A literature study was conducted using ten scientific articles, of which two were qualitative and eight were quantitative. Results: A summary of the articles resulted in four themes; social functions, learning and communication, physical health and psychological health. Improvements could be seen when in contact with horses or dogs. The family perceived the dog as both a distraction and a calming effect on the child, as well as giving the family a sense of security. Autistic symptoms were significantly reduced, as well as a perceived reduction of anger, frequency of tantrums and anxiety. Awareness, social functioning, motor skills, and physical motivation were improved. The social connection between child and parents improved with equine assisted therapy. Questionnaires and behavior measures were the most prominent methods used to gather data. Conclusions: Animal assisted therapy has proven beneficial amongst children with Autism Spectrum Disorder, and also contributed to parents having a more sustainable living situation. The amount of scientific studies are limited within this field. More research is necessary in order to show convincing evidence.

The thesis deals with a issue of significance of canistherapy for clients with hearing aid and cochlear implants. Canistherapy, as one of the forms of the zoo-therapy, represents a supporting rehabilitation method based on the contact of the man with the dog and their positive interaction. The theoretical part of the thesis contains the topical terminology of the zoo-rehabilitation and canistherapy, where the author makes the analysis of this topic and deals with influence of the canistherapy on the client with specific defects. Within the theoretical part also the issue of a hearing handicap is defined. The target of the thesis is describing canistherapy as supporting therapeutic method for children with hearing defects. The research is focused on applying the Animal Assisted Therapy method. Based on the qualitative research, four casuistic reports were created describing the importance of the canistherapy for children the hearing defects and their family. For the research, the method of participating observation was applied, method of the analysis of documents (method of the secondary data analysis) and a half-standardized talk. As supplementing method I selected questioning (technology of an questionnaire) with open questions and photo-documentation. The research was made on children of pre-school age after the cochlear implantation coming into the Special Pedagogical Centre for Hearing Handicapped in České Budějovice. The results of the research confirmed that canistherapy influences very positively the total development of the child personality, it contributes to the development of speech as well as communication abilities and psycho-social child development. The thesis may serve as information and study material for beginning and professional canistherapeutical teams, pedagogical, special pedagogical and further professional employees and also the lay public. The information may be disseminated in the form of lectures, by creating publications, leaflets etc..

Bakgrund: Användandet av djur inom vård- och omsorgsverksamheter har visat sig ha en positiv inverkan på bland annat patienters blodtryck, hjärtfrekvens och depression, och hundar har visat sig vara mer effektiva vid omvårdnadsbehandling jämfört med andra djur eftersom hundarna har det mest utvecklade kommunikationssystemet av våra sällskapsdjur. Följaktligen finns ett kunskapsbehov om patienters erfarenheter och upplevelser av hundbaserad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av hundbaserad omvårdnad inom vård- och omsorgsverksamheter. Metod: En litteraturöversikt som baserades på sex vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Artikelgranskning skedde utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmall och analysarbetet följde Fribergs rekommendationer. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier, Hundens betydelse i omvårdnaden, Hundens betydelse för välmåendet och Hundens betydelse för ett meningsfullt dagligt liv. Patienterna kände bland annat glädje, trygghet, meningsfullhet, ökad livskvalité och bekräftelse. Den hundbaserade omvårdnaden ökade också den sociala samvaron och bidrog dessutom till ökad självsäkerhet hos patienterna. Slutsats: Samtliga patienter oavsett ålder, kön, verksamhetsområde och diagnos erfor hundbaserad omvårdnad som positiv. Liknande resultat framkom även vid alternativa behandlingsmetoder, således behövs mer forskning om hundbaserad omvårdnad då det med säkerhet inte går att fastställa vad det är som bidrar till patienternas upplevelser och erfarenheter.

Bakgrund: Personer med demens är en snabbt växande patientgrupp både i Sverige och runt om i världen där siffran förväntas stiga till 152 miljoner personer världen över till år 2050. Sjukdomen är irreversibel och upp till 90% av alla med demens upplever någon gång under sjukdomsförloppet beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) i olika former som till exempel aggression eller depression. Terapeutisk djurkontakt har visat sig minska stress hos studenter och även minskat ensamheten hos äldre med hjälp av icke-verbala kommunikation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken evidens som finns för att terapeutisk djurkontakt påverkar beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med inriktning på terapeutisk djurkontakt inom behandling av demens. Databassökningen genomfördes med blocksökningar i CINAHL, PubMed samt PsycINFO. Litteraturstudien baseras på elva empiriska studier med kvantitativ ansats som fokuserar på terapeutisk djurkontakt och demens. Artiklarna har kvalitetsgranskats av författarna. Resultat: Det fanns bristande evidens för att terapeutisk djurkontakt påverkar BPSD på grund av stora skillnader i artiklarnas resultat. Fyra teman påträffades i studierna som fokuserade på Depression, Aggression och agiterat beteende, Sociala interaktioner och apati samt Påverkan på generellt beteende. Konklusion: Trots att terapeutisk djurkontakt har använts tidigare baserat på beprövad erfarenhet, kan denna litteraturstudie inte hitta ett samstämmigt svar på om terapeutisk djurkontakt verkligen påverkar BPSD. / Background: People with dementia is a fast growing group of patients in Sweden as well as the rest of the world, the number is expected to increase to 152 million people worldwide in 2050. The disease is irreversible and up to 90% of all people with dementia will experience behavioural and psychological symptoms (BPSD) in different forms like aggression or depression during the course of the disease. Animal-Assisted Therapy (AAT) has shown effect in relieving stress among students, it has also shown a decrease in loneliness among elderly trough animals unique non-verbal communication. Aim: The aim with this literature review was to explore if there is existing evidence that animal-assisted therapy has an impact on behavioural and psychological symptoms of dementia. Method: The study was conducted as a literature review with a quantitative approach with focus on animal-assisted therapy as a treatment for BPSD. The literature review was based on eleven empirical studies who share relevant content from the search that were made in CINAHL, PubMed and PsycINFO. The articles were quality reviewed by the authors. Results: There were lacking evidence that AAT had an effect on BPSD based on the differences in the articles findings. Four themes were developed from the studies and had focus on Depression, Aggression and agitated behaviors, Social interactions and apathy and General impact on behaviors which were not defined as aggression and depression. Conclusion: Despite the previous use of animal-assisted therapy based on previous experiences, this literature review did not find a unanimous answer to whether AAT affects BPSD among people with dementia.

Bakgrund: Det är varje människas rättighet att uppnå bästa möjliga hälsa och äldreomsorgen ska vara inriktad på att de äldre känner välbefinnande och lever ett värdigt liv. Djur har visats ha positiv inverkan i flera bemärkelser och människor är i allmänhet öppna för djurterapi som behandlingsform. För att kunna bedriva personcentrerad vård är det av vikt att som sjuksköterska vara lyhörd för patientens önskemål så att dennes unika behov kan tillgodoses. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters erfarenheter av djur som en del av omvårdnaden. Metod: Litteraturstudien genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien bygger på tio vetenskapliga artiklar som i resultatet speglar äldre patienters erfarenheter av djurterapi på ett socialt, mentalt och fysiskt plan. Resultatet tyder på övervägande positiva erfarenheter där det bland annat beskrivs ökad livskvalitet, mindre ensamhet och motivation till fysisk aktivitet under rubrikerna Utökad social interaktion, Ökat välbefinnande och Positiva fysiologiska effekter. Konklusion: I studien framkom att ytterligare forskning krävs men att den upplevda erfarenheten är positiv, vilket bör motivera för att i större utsträckning nyttja denna terapiform i framtiden. / Background: It is a human right to achieve the best health possible and the elderly care must be focused on the well-being of the elderly and that they have a dignified life. Animals have been shown to have a positive impact in several regards and people are generally open to animal therapy as a form of treatment. In order to be able to perform person-centered care, it is important as a nurse to be sensitive to the patient's wishes so that his or her unique needs are met. Aim: The aim of the literature study was to illustrate older patient's experiences of animals as a part of nursing. Method: The literature study was conducted with an inductive approach. Results: The study is based on ten scientific articles and the results reflects older patient's experiences of animal therapy on a social, mental and physical aspect. The results indicate several positive experiences where increased quality of life, less loneliness and motivation for physical activity amongst other are described under the headings Increased social interaction, Increased well-being and Positive physiological effects. Conclusion: The study showed that further research is required but also that the experience has been positive, which should motivate to use this form of therapy to a greater extent in the future.

Hundassisterad pedagogik (HAP) är en metod där hund används som verktyg i skolverksamhet och användandet av hundar i skolmiljö ses som ett pedagogiskt och hälsofrämjande verktyg. Syftet med studien är att uppmärksamma vad och hur de yrkesverksamma inom HAP anser att metoden kan gynna eleverna. Studien belyser också vilka svårigheter, hinder och möjligheter det finns med metoden. Resultatet grundar sig i en kvalitativ intervjustudie där författarna av studien har intervjuat sju yrkesverksamma inom HAP. Det framkommer i studien att de yrkesverksamma kan se flera olika positiva och gynnsamma aspekter med metoden hos eleverna, bland annat pedagogisk utveckling och förbättrat psykiskt mående. Huvudresultaten är att HAP som metod framför allt gynnar barn med diagnoser och läs-och skrivsvårigheter och att HAP kan bidra till att hemmasittare återgår till skolan.

It has already been established that animals have various constitutional effects on humans and influence quality of life and well-being in various ways (see Nestmann 2005). For a lot of people in all stages of their life, pets are important sources of support. They are able to contribute to our health as well as to buffer stress and illness. Especially elderly and frail people take profit from the human animal bond. Pets may be seen as important agents in support and therapy of people with dementia. Besides offering emotional support in times of struggle and loneliness, pets can even have a healing influence in situations of physical or mental illness. Since the 1960s animals have been used in professional and therapeutic settings. Even retirement and nursing homes experience the psychosocial benefits of animal assisted activities and integrate animals successfully in the daily routine of the residents. The longitudinal field study “Animals at the Johanniter-Stift Nursing Home” is the first to investigate the effects of animal assisted activities on the quality of life and well-being of elderly nursing home patients with dementia. In order to systematically establish the extent to which various forms of regular contact with animals can benefit such patients, psychological and social changes in patients with and without contact to animals were examined at three intervals over a three-year period, using research instruments such as non-participant observation (MTU), questionnaires completed by nursing staff (FSAK; NPI) as well as interviews with the nursing staff to examine the human-animal-contacts between the residents and the animals in the daily routine. The study demonstrates that elderly dementia sufferers with regular contact to animals tend to show greater agility, independence, strength of social network and communication abilities compared to those without contact to animals. The study shows the psychosocial effects and the options of animal assisted activities with and care of elderly people suffering from dementia as an alternative to pharmacological treatment.

Bakgrund   En växande äldre befolkning innebär utmaningar gällande ensamhet, fallolyckor, demenssjukdom och att kunna tillgodose en god hälsa bland äldre personer. För att möta de utmaningarna krävs en bredd av åtgärder. Ett område som fått allt större genomslag är djurassisterad terapi. Tidigare studier har bland annat visat hur djurens närvaro bland människor bidrar med upplevelser av lugn. I Sverige finns numera rekommendationer från Socialstyrelsen om att djurassisterad terapi kan användas hos äldre med demenssjukdom. En central del av sjuksköterskans profession är att främja hälsa och förebygga sjukdom. De omvårdnadsåtgärder som görs för att uppnå detta ska vara evidensgrundande. Ett ökat intresse finns därmed för djurassisterad terapi utifrån den kontexten.   Syfte Syftet var att beskriva vilken betydelse djurassisterad terapi kan ha för äldres hälsa.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes med sökningar i tre olika databaser. Dessa var PubMed, CIHNAL och PsycINFO. Tydliga avgränsningar med inklusions- och exklusionskriterier arbetades fram. Totalt inkluderades 15 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design. Nogsam kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag. Vidare gjordes en integrerad dataanalys beskriven av Kristensson för att sammanställa resultatet. Först gjordes detta individuellt för att sedan diskuteras gemensamt. Detta för att säkerställa ett så tillförlitligt tillvägagångssätt som möjligt.  Resultat Tre områden där hälsan kan påverkas av djurassisterad terapi framkom, dessa var fysisk, psykisk och social hälsa. Bland annat ökade rörelseförmågan och den sociala interaktionen. Smärta och känslor av ensamhet minskades samtidigt som puls och blodtryck sänktes och det allmänna stämningsläget förbättrades. Slutligen påverkades även den kognitiva förmågan. Slutsats Djurassisterad terapi kan ha betydelse för äldre personers hälsa även om det finns ett behov av fortsatt forskning på området. Vidare finns behovet av riktlinjer på nationell nivå för implementering av djurassisterad terapi. I dagsläget bygger det nämligen på enskilda kommuners arbete för att ta fram riktlinjer kring användningen på särskilda boenden. / Background An increasing amount of elderly people creates challenges regarding loneliness, fall injuries, dementia as well as challenges to work towards a good health. One method which has gotten more attention recently is animal assisted therapy because it contributes to people’s experience of calmness among other things. In Sweden there are recommendations from the National Board of Health and Welfare that animal assisted therapy can be used in nursing homes for people with dementia. An important part of the profession of nurses is to promote health and to prevent diseases. This work should be based on evidence. Therefore, there is a growing interest for animal assisted therapy. Aim The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for the health of elderly people.  Method  A non-systematic literature review was conducted by using terms in three databases: PubMed, CINAHL and PsycINFO. Delimitations with clear inclusion and exclusion criteria are presented in the literature review. In total 15 articles were included with quantitative and qualitative data. Their quality was analyzed by using an assessment tool from Sophiahemmet University. The result was compiled by using an integrative data analysis described by Kristensson. First made individually and then together to make sure it was made in a reliable manner.  Results Three main categories were identified where animal assisted therapy can influence the physical, mental, and social health. Among other things it improved the patients’ mood, mobility and social interaction while it decreased blood pressure, heart rate as well as the feeling of loneliness and pain. The cognitive functioning also got affected. Conclusions Animal assisted therapy can be important for the health of older people, but it needs further research. National guidelines to implement animal assisted therapy are also needed because today the municipalities themselves must create the guidelines in their nursing homes.

Bakgrund: Djur har sedan lång tid tillbaka integrerat med människor i både vårdande och praktiska syften. Var tredje besök i primärvården beror på psykisk ohälsa och sjuksköterskans roll är att främja patientens välbefinnande. Studier visar på att djur inte bara ger människor sällskap, utan även har en förmåga att göra en god inverkan på människor i svåra situationer. Det finns dock ännu okunskap om terapi med djur i den psykiatriska vården. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa review artiklar. Utifrån ett patientperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters erfarenheter av djurterapi vid psykisk ohälsa. Resultat: De analyserade resultaten utgick från sex review artiklar. I analysen av erfarenheter som patienterna upplevt av djurterapi framkom tre olika teman: sociala och emotionella förbättringar, förbättringar i vardagen, samt symtomlindring och distraktion. Konklusion: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters erfarenheter av djurterapi vid psykisk ohälsa. Sammanfattningsvis kan resultatet från denna studie dra slutsatsen att djurterapi generellt upplevs som en positiv erfarenhet och kan vara ett bra verktyg för sjuksköterskor vid arbeten med psykisk ohälsa hos patienter. / Background: For a long time, animals have been integrated with humans for both caring and practical purposes. Every third visit to primary care is due to mental illness and the nurse's role is to promote the patient's well-being. Studies show that animals not only keep people company but also have the ability to make a good impact on people in difficult situations. But still, there is ignorance about therapy with animals in mental health care. Method: A literature study with quantitative and qualitative review articles. From a patient perspective. Aim: The purpose of the study is to shine a light on patients' experiences of animal therapy in mental illness. Findings: The analyzed results were based on six review articles. In the analysis of experiences that patients experienced from animal therapy, three different themes emerged: social and emotional improvements, improvements in everyday life, as well as symptom relief and distraction. Conclusion: The purpose of the literature study was to shed light on patients' experiences of animal therapy in mental illness. In summary, the results from this study can conclude that animal therapy is generally perceived as a positive experience and can be a good tool for nurses when working with mental illness in patients.

The effectiveness of a pre-graduation animal assisted therapy internship site was investigated through an ethnographic, phenomenological methodology with mixed-methods components. A total of 12 participants who fit into either the category of supervisor, intern, or administrator involved in the animal assisted therapy practice, were interviewed. A research team analyzed the qualitative interview data and researcher participant field notes and came to a consensus of eight major themes: ranch environment, ranch modalities, community impact, counselor development, relationships, partnership, sense of purpose, and the COVID-19 pandemic. Past historical client data were analyzed (n = 47) to investigate effectiveness of the AAT internship cite through the lens of the clients. Historical client data was divided into three categories, dependent on the client's age and the assessment taken: Adult Self Report (ASR), Youth Self Report (YSR), and Child Behavior Checklist (CBCL). A paired t-test was run for each assessment group to compare the means of the pre-assessment scores and the means of the post assessment scores for the total problems scale and anxiety problems scale. There was a statistically significant decrease in anxiety problems for the CBCL group. There was a marginally statistically significant decrease in total problems for the CBCL group. There were no significant results found for the YSR or ASR data. Client demographic findings and the statistically significant findings are discussed in relation to the qualitative themes. Implications for future research and counselor education are discussed.