Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka huruvida desorganiserad anknytning kan förbättras till ett organiserat anknytningsmönster samt undersöka vad som kan antas påverka processen. Studien vilar på anknytningsteorin som grund och materialet till denna teoretiskt integrativa litteraturstudie har insamlats genom ett systematisk tillvägagångssätt. Det förs även en diskussion kring diagnosen reaktiv anknytningsstörning (RAD), dess samhörighet med anknytningsteorin samt huruvida den kan anses vara användbar för behandling. Resultatet visar på att det inte finns tillräckligt empiriskt underlag för att kunna säkerställa att det går att förändra en desorganiserad anknytning till organiserad eller vad som säkert påverkar en sådan process. Däremot visar studierna starkt på att det kan vara möjligt och att det till och med kan gå att uppnå en trygg anknytning. Studierna lyfter fram att det som kan antas vara centralt i förbättringsprocessen bland annat är en trygg anknytningsrelation, förutsägbarhet samt att barnet får sina behov adekvat tillgodosedda. Det som framhävs vara det främsta hindret i förbättringsprocessen är bristande föräldraförmågor. Studier visar på att det sociala stödet från omgivning såväl som samhälle är viktigt för anknytningen och individens utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser på anknytning och vilken betydelse de ger den vad gäller möjligheter till barns lärande och utveckling. Det är en kvalitativ intervjustudie där data analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Utifrån de kategorier som framträdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv på lärande och läroplanens utsagor om förskolans uppdrag så framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lär och utvecklas – däremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lära och utvecklas på ett så positivt sätt som möjligt för att på så vis klara framtidens krav och förväntningar bättre.

Inskolningen är en stor omställning för förälder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut på olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer på två förskolor belysts genom att undersöka pedagogers föreställningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebär att målet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning. I analysen av materialet framkom hur två olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmärksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och föräldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktäriseras av en balansgång mellan lärande och omsorg. Samtliga pedagoger benämnde trygghet som det viktigaste målet för inskolningen och pedagogernas utsagor utgör en samlad definition av trygghet i studien. Föräldrasamverkan är en viktig del av förskolans verksamhet och grundläggs redan under inskolningsdagarna. Pedagogernas utsagor skiljer sig något mot den tidigare forskningen och den teoretiska ståndpunkten vad gäller inskolning och ålder på barnet. Bland annat gav pedagogerna uttryck för att det är enklare att inskola de yngsta barnen medan Hårsman (1994) belyser det lilla barnets separationsångest. Paralleller går att dras mellan resultatet i föreliggande studie till resultatet i Simonssons och Thorells (2010) studie vad gäller inskolningen som en aktiv process med flera aktiva deltagare.

Bakgrund: Anknytningsmönstrens betydelse har lyfts inom smärtforskning. Studier om hur fysioterapeuter använder sig av denna kunskap saknas i nuläge. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelse av hur ett anknytningsperspektiv kan komma till uttryck med fokus på behandling av patienter med smärta. Metod: Studien hade en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju kliniskt verksamma fysioterapeuter, som alla arbetar utifrån ett anknytningsperspektiv. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i fem huvudkategorier med inbördes rangordning: Medvetenhet i behandlingsrelationen, Fysioterapeutens förståelse för patienters olika reaktioner, beteenden och behov utifrån anknytningsteori, Tydlighet i behandlingsrelationen, Aktivt arbete med behandlingsrelationen och Behandlingsfokus på patienters svårigheter utifrån uppfattat anknytningsmönster. Det övergripande temat var Behandlingsrelationen som central fokus. Konklusion: Anknytningsperspektivet inom fysioterapi kommer till uttryck via en ökad medvetenhet om och förståelse för relationella aspekter i behandlingssituationen utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Fysioterapeuterna beskriver att de arbetar aktivt och med tydlighet för att skapa en god arbetsallians där patienten blir nyfiken och reflekterande över sin kropp och dess symptom som exempelvis smärta, i syfte att bli delaktig i att hitta lösningar och övervinna problem i nära och tillitsfullt samarbete med sin behandlare. Affektiv intoning och affektmedvetenhet i behandlingsrelationen tillmäts stor betydelse.

Syftet med studien är dels att belysa och synliggöra på vilket sätt som ett adopterat barn blir bemött av lärare vid inskolning samt att få en föreställning om hur vårdnadshavarna uppfattar inskolningen. Studien vilar på Bowlbys anknytningsteori och utgår från följande frågor:  På vilket sätt beskriver lärarna en inskolning av adopterade barn?  Hur uppfattar vårdnadshavarna förskolans inskolning? Vi intervjuade två vårdnadshavarpar till adopterade barn och två lärare som har inskolat adopterade barn på förskolan. Barnen som är med i studien var tre respektive fyra år när de började på förskolan. De hade då varit ungefär ett år hos sina vårdnadshavare här i Sverige. Genom att intervjua lärare och vårdnadshavare till adopterade barn har vi fått fram fakta om hur inskolningar kan vara. När vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser är viktiga inslag för en bra inskolning. Både vårdnadshavare och lärare efterlyste kunskap om adopterade barn. De som är adopterade och har bott på barnhem bär med sig erfarenheter som påverkar dem, framförallt i förskolan. Den miljön liknar ofta barnhemsmiljön och väcker känslor hos barnet. Resultatet visar även att vårdnadshavare och lärare bör vara mer lyhörda inför varandra samt att kunskap, förberedelse och tid är viktiga faktorer för en positiv inskolning av ett adopterat barn i förskolan. Genom att ha en anknytningsperson på förskolan kan barnet bygga upp en förtroendefull och trygg relation under inskolningstiden. Resultatet har stöd i forskning och i litteratur.

InledningStudien behandlar begreppet anknytning i relation till förskollärares uppdrag ochförhållningssätt. Arbetet handlar om varför barn behöver en trygg anknytning och hur denpåverkar vistelsen på förskolan. Relevant forskning i ämnet behandlas och anknytningsteorisätts i relation till syftet och frågeställningar.SyfteSyftet med studien är att undersöka och få en större förståelse kring förskollärarensförhållningssätt samt se hur de arbetar med att ge en trygg anknytning för barnen påförskolan.MetodStudien har utgått ifrån en kvalitativ metod där intervju använts som redskap. Materialet somsamlades in kategoriserades och analyserades för att se samband och mönster. Resultatet avmaterialet redovisades med hjälp av citat ur intervjuerna.ResultatDet visade sig i resultatet att förskollärare idag samtalar, reflekterar och arbetar medanknytningen i verksamheten. Förskollärarens personlighetsdrag som empati, kroppsspråkoch inkännande var något som utmärkte sig som viktiga egenskaper i resultatet. Det framkomäven att anknytningen är en viktig del i inskolningen samt att anknytning och föräldrakontaktär tätt sammankopplat.

Inledning: Relationen mellan chef och medarbetare, samt relationens funktion, har under senare år fått en allt större betydelse inom ledarskapsforskning. Hur kan anknytningsteorin användas för att öka kunskapen om chefers sätt att förhålla sig till sitt ledarskap i vår del av världen? Syftet med denna studie är att under svenska förhållanden undersöka hur anknytningsstilar fördelar sig inom en grupp chefer inom hälso- och sjukvård, samt om det finns samband mellan chefens anknytningsstil och hur chefen upplever olika relationella parametrar i ledarskapet. Frågeställningar: Hur fördelar sig anknytningsstilar inom en grupp första linjens chefer inom en svensk hälso- och sjukvårdsorganisation? Finns det samband mellan anknytningsstil och hur chefen upplever olika relationella parametrar i ledarskapet? Metod: Första linjens chefer (N=40) från tio förvaltningar inom Västra Götalandsregionen fick besvara Relationship Questionnaire (RQ) och ett formulär avsett att mäta olika aspekter av deras trygghet som ledare. Resultat: Samtliga enkätsvar, 37 st. (92,5%), inkluderades i studien. Den helt dominerande anknytningsstilen var trygg anknytning (86,5%), medan fem personer (13,5%) kategoriserades som otryggt undvikande. Det fanns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan anknytningsvariabeln Trygg och Ledarskapstrygghet, samt ett negativt signifikant samband mellan variabeln Otrygg rädd och Ledarskapstrygghet samt med delskalan Delaktighet. Chefer med otrygg undvikande anknytningsstil tenderade att uppleva en något lägre känsla av trygghet i ledarskapet än chefer med trygg anknytningsstil. Diskussion: En klar majoritet av cheferna i studien kategoriserade sig som tryggt anknutna, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Anknytningsvariablerna Trygg jämte Otrygg rädd var de variabler som tenderade att ha de starkaste sambanden, framför allt med Ledarskapstrygghet och med delskalan Delaktighet. Resultaten får betraktas med viss försiktighet utifrån studiepopulationens storlek, homogenitet och mätinstrumentens validitet och reliabilitet. / Introduction: The relationship between leaders and employees, as well as the function of this relationship, has gained increasing importance in leadership research in recent years. How can attachment theory be used to increase knowledge of leaders' way of relating to leadership in our part of the world? The aim of this study is, under Swedish conditions, to investigate attachment styles within a group of leaders in a health care organization, and whether there are correlations between leaders’ attachment styles and how various relational parameters in leadership are experienced. Research question: How do attachment styles differ in a group of first-line managers within a Swedish health care organization? Are there correlations between attachment styles and how managers experience different relational parameters in his or her leadership? Method: First-line managers (N = 40) from ten administrations in Region Västra Götaland were asked to answer the Relationship Questionnaire (RQ) and a questionnaire designed to measure sense of leadership security. Results: All survey responses, 37 pcs. (92.5%) were included in the study. The dominant attachment style was secure (86.5%), while five people (13.5%) were categorized as dismissing. There was a statistically significant positive correlation between the attachment variable Secure and Leadership Security, and a negative significant relationship between the variable Fearful and Leadership Security, as well as with the subscale Participation. Leaders with dismissing attachment style tended to experience a slightly lower sense of security in his or her leadership than managers with secure attachment style. Discussion/Conclusion: A clear majority of leaders in the study categorized themselves as securely attached, consistent with previous research. Attachment variables Secure and Fearful tended to have the strongest correlations, particularly with Leadership Security and with the subscale Participation. The results must be regarded with some caution, based on the size and the homogeneity of the population studied and on validity and reliability of the questionnaires.

<p>Anknytningsteorin handlar i grunden om barns relationer till sina primära vårdnadsgivare, och har också kommit att bilda ramverk för studier kring vuxna kärleksrelationer. ”Experiences of Close Relationships” (ECR) är ett självskattningsinstrument som mäter vuxenanknytning, och som används i forskningen sedan 1998. Denna studies första syfte var att undersöka den svenska versionen av detta instrument: ”Erfarenheter av Nära Relationer” (ENR) och dess psykometriska egenskaper. Dess andra syfte var att titta på skillnader i svarsmönster hos olika grupper i urvalet, bestående av 313 studenter vid Stockholms Universitet. ENR verkade ha liknande psykometriska egenskaper beträffande faktorstruktur som förlagan ECR. Det fanns också visst stöd för reliabilitet och validitet. Vidare uppmättes skillnader i svarsmönster mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper, mellan grupper med olika relationsstatus och mellan respondenter med och utan barn. ENR befanns således fungera tillfredsställande i det aktuella urvalet, och bedömdes därför som lovande beträffande fortsatta studier i svenska populationer.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att lyfta fram vad föräldrar upplever som verksamt i samspelsbehandling vid en spädbarnsverksamhet, vilken i sina metoder utgår från anknytningsteorin. Jag har genom Spädbarnsverksamheten i Jönköpings län kommit i kontakt med sex föräldrar, som på olika sätt har upplevt samspelssvårigheter med sitt spädbarn och fått hjälp till förändring.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat föräldrarna om deras upplevelser och sedan kopplat detta till anknytningsteorin. dess metoder och tidigare forskning.</p><p>Resultatet visar att behandlarens personlighet, trygghet i relationen till behandlaren och metoden Marte meo (videoinspelning) är inslag i behandlingen, som föräldrarna upplever har betydelse i deras förändring av samspelet. Föräldrarna får hjälp med att stärka sin lyhördhet inför barnet, vilket påverkar omvårdnadsbeteendet hos föräldern i en positiv riktning. Detta är av vikt för att barnet ska få möjlighet att bygga upp en trygg anknytning.</p><p>Undersökningen visar att det är viktigt att behandlaren kommer in i rätt tid, vilket kräver att professioner som kommer i kontakt med spädbarnsfamiljer måste känna till Spädbarnsverksamheten, för att kunna remittera i tid.</p> / <p>The purpose of this essay is to highlight what parents experience as helpful in the interaction treatment with their baby, which in its methods is based on attachment theory. I have through the "Parent-baby clinic" in the county of Jönköping been in contact with six parents, who in various ways have experienced difficulties in the interaction with their babies, and who have received help to change.</p><p>Through qualitative interviews, I have asked parents about their experiences and then linked it to attachment theory, its methods and previous research.</p><p>The results shows that the personality of and confidence in the treatment staff and the method of Marte meo (video recording) are important elements in the treatment, and something that parents experience are of significance for their change in interaction. The parents are helped to strengthen their sensitivity for the child, which affects the nursing behaviour in a positive direction. This is important if the child will have an opportunity to get a secure attachment.</p><p>The study shows that it is important that the treatment starts in the right time, which requires that professionals who come in contact with these families know that the treatment exists and can refer in time.</p>

Anknytningsteorin handlar i grunden om barns relationer till sina primära vårdnadsgivare, och har också kommit att bilda ramverk för studier kring vuxna kärleksrelationer. ”Experiences of Close Relationships” (ECR) är ett självskattningsinstrument som mäter vuxenanknytning, och som används i forskningen sedan 1998. Denna studies första syfte var att undersöka den svenska versionen av detta instrument: ”Erfarenheter av Nära Relationer” (ENR) och dess psykometriska egenskaper. Dess andra syfte var att titta på skillnader i svarsmönster hos olika grupper i urvalet, bestående av 313 studenter vid Stockholms Universitet. ENR verkade ha liknande psykometriska egenskaper beträffande faktorstruktur som förlagan ECR. Det fanns också visst stöd för reliabilitet och validitet. Vidare uppmättes skillnader i svarsmönster mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper, mellan grupper med olika relationsstatus och mellan respondenter med och utan barn. ENR befanns således fungera tillfredsställande i det aktuella urvalet, och bedömdes därför som lovande beträffande fortsatta studier i svenska populationer.