I årsredovisningar kan företag frivilligt ge ut information utöver det som krävs av regler, principer och praxis. En vanlig typ av sådan frivillig information är målsättningar av olika slag. Men varför olika företag väljer att presentera olika antal målsättningar finns det dock inget tydligt svar på. I tidigare forskning har främst finansiella mål studerats, men då dagens informationssamhälle inte bara fokuserar på finansiella resultat finns en stor del övriga mål som företags intressenter kan komma att efterfråga. Syftet med denna studie är att förklara hur många och vilka målsättningar som börsnoterade företag väljer att redovisa samt förklara vilka samband som föreligger mellan antal målsättningar och variablerna: företagsstorlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad, Tobins q och bransch. Denna studie är utförd genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Data samlades in från årsredovisningar genom en kvantitativ innehållsanalys. För att mäta sambanden mellan studiens beroende och oberoende variabler utfördes regressions- och korrelationsanalyser. Resultatet visade att 94 % av företagen redovisade någon målsättning, 88 % redovisade finansiella mål och 66 % icke-finansiella mål. Medelantalet för finansiella mål respektive icke-finansiella var 3 per företag. Antal totala målsättningar uppvisade ett positivt samband med företagsstorlek och lönsamhet. För finansiella målsättningar fanns ett positivt samband med skuldsättningsgrad medan icke-finansiella målsättningar inte uppvisade något signifikant samband med någon av variablerna. Även skillnader mellan olika branscher uppvisades, där konsumentvaror hade högst medelvärden, medan energi hade lägst. Dessa förhållanden gällde för målsättningar totalt samt uppdelat på finansiella och icke-finansiella. / In annual reports, companies can voluntarily disclose information that go beyond what rules, guidelines and praxis require. One kind of voluntary disclosure that is commonly occurring is different targets. But there is no distinct explanation to why different companies disclose different number of targets. The subject of earlier studies has mainly been financial targets, but in today’s information society financial results isn’t the only focus. Therefore, stakeholders may also be demanding non-financial information and targets. The aim of this study is to explain the number of and which targets listed companies choose to disclose. The aim is also to explain if the number of targets correlates with the variables: company size, profitability, leverage, Tobin’s q and industry. This study was executed through a quantitative method with a deductive approach. Data was collected from annual reports using a quantitative content analysis. To measure the correlation between the study’s dependent and independent variables, both regression and correlation analysis were performed. The result showed that 94 % of the companies disclosed some kind of target, 88 % disclosed financial targets and 66 % non-financial targets. The average number of financial targets was three per company, likewise for the non-financial targets. The number of targets in total proved to be positively correlated with company size and profitability. The financial targets proved to be positively correlated with leverage, while the non-financial targets didn’t show any significant correlation with any of the variables. Differences between industries were also shown, where consumer goods had the highest mean values, while energy had the lowest. These conditions did apply for the number of targets in total, financial targets and non-financial targets.

Bakgrund: Den kommunala redovisningslagen ställer krav på att kommuner ska lämna upplysningar om väsentliga personalförhållanden i sina årsredovisningar. Lagen definierar dock inte vad som är väsentliga personalförhållanden. Istället är det upp till kommunerna att tolka och förhålla sig till kravet samt för sektorn som grupp att sätta praxis för vad som anses vara väsentliga personalförhållanden. Eftersom den kommunala sektorn är en personalintensiv bransch är personalen en av kommunens viktigaste resurser. Följaktligen medför personalintensiteten utmaningar kopplade till kompetensförsörjning samt personalfrågor, för att kunna möta dessa måste sektorn arbeta aktivt för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Eftersom personalen är en viktig resurs för kommunerna är det inte konstigt att att lagen ställer krav på kommunerna att redovisa väsentliga personalförhållanden. Syfte: Studiens syfte är att förklara variationen i kommunernas årsredovisningar rörande upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Med variationen avses variationen i mängd av innehåll och omfattning av upplysningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och grundas på ett eklektiskt angreppssätt där teorierna positiv redovisningsteori samt institutionella teorin används som kompletterande teorier för att förklara studiens empiriska fenomen. En kvantitativ metod och tvärsnittsdesign har tillämpats då studiens syfte är att förklara ett fenomen vid en specifik tidpunkt. Studiens empiriska data utgörs av sekundärdata. Slutsats: De faktorer som påverkar kommunernas redovisning av väsentliga personalförhållanden är storlek, sjukfrånvaro, revisionsbyrå och samverkan. Slutsatser kan även dras att flera faktorer som testats i studien inte kan förklara variationen i kommunernas upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Således finner studien endast svaga bevis för att kommunerna redovisar för att verka legitima eller för att undgå ytterligare regleringar. Inte heller press från intressenter, baserat på de valda faktorerna, visar sig ha någon betydande påverkan på kommunernas redovisningsval. / Background: The Municipal Accounting Act stipulates that municipalities in Sweden must provide information on significant personnel conditions in their annual reports. However, the Act does not define what significant personnel conditions are. Instead, it is up to the municipalities to interpret and relate to the requirement and for the sector as a group to set practice for what is considered to be significant personnel conditions. As the municipal sector is a personnel-intensive industry, the staff is one of the municipality's most important resources. Consequently, the personnel intensity poses challenges related to the supply of skills and personnel issues, in order to be able to meet these, the sector must work actively to be seen as an attractive employer. Since the staff is an important resource, it is no wonder that the law requires the municipalities to report significant personnel conditions. Purpose: The purpose of the study is to explain the variation in the municipalities' annual reports concerning disclosures on significant personnel conditions. The variation refers to the variation in the amount of content and extent of information. Method: The study is based on a deductive approach and is founded on an eclectic approach where the theories, positive accounting theory as well as institutional theory, are used as complementary theories to explain the empirical phenomenon of the study. A quantitative method and a cross-sectional design has been applied since the aim of the study is to explain a phenomenon at a specific time. The empirical data consists of archival data. Conclusion: The factors that affect the municipalities reporting of significant personnel conditions are size, absence due to sickness, auditing firm and collaboration. Conclusions can also be drawn that several factors tested in the study cannot explain the variation in the municipalities information on significant personnel conditions. Thus, the study finds only weak evidence that the municipalities report to appear legitimate or to avoid further regulations. No pressure from stakeholders, based on the chosen factors, also proves to have any significant impact on the municipalities' accounting choices.

Objective: The study will identify where conflicts between SMEs and the Annual ReportsAct exists to find out if there is a need for adaptation of Swedish accounting to achieveinternational comparability. Method: A descriptive method was used to make the regulations in IFRS for SMEs and ÅRLequivalent and to observe the differences between the regulations a comparative method wasused. After this the conflicts could be sorted out with the help of the former so called “IASinvestigation”.The conflicts and differences then were categorized into the approach theyrelated to, with Frame of reference: The frame for the study is recognition and valuation for collecting andanalysing the data. The approaches are presented for the balance sheet and income statementapproaches as they form the basis for analysis. Annual Reports Act, the EG-directives and theK3-projects are described as they have a central role in the background to the study andfurther understanding of the data. “IAS- utredningen” is described in order to distinguishconflicts from differences that do not entail conflicts. Finally, the harmonization process ispresented for its central role in the study. Data: Data in the study reflect areas in which the differences in the regulations are reflected. Results: The study has concluded that there are several differences between the regulations,both in recognition and valuation. In general most differences in valuation have resulted inconflicts that have been linked to either the balance sheet approach or the income statementapproach. As for recognition, half of the differences consisted of those that led to conflictsand the other half that not has led to such conflicts. The connection to the approaches has notbeen clear in these areas even if they could be seen. SMEs have shown a clear move towardsthe balance sheet approach, primarily for valuation. In this case conflicts need to be addressedat a higher level. On the contrary Annual Reports Act is advocating the income approach to alarger extent for the same conflicts. The regulations will not be able to operate with oneanother without adjustments. The K3-project will be the place for these adjustments. / Syfte: Studien ska identifiera vilka konflikterna mellan IFRS for SMEs ochÅrsredovisningslagen är för att ta reda på om en anpassning behövs av svensk redovisning föratt uppnå internationell jämförbarhet. Metod: En deskriptiv metod har använts för att göra regelverken IFRS for SMEs och ÅRLjämbördiga för jämförelse i den komparativa metoden. Jämförelserna har observeratskillnader mellan regelverken. Varefter konflikter har sorterats ur med hjälp av den tidigareIAS- utredningen. Konflikterna och skillnaderna har därefter relaterats till hänförlig ansats föratt lyfta upp harmoniseringsbehoven på den nivå där de behöver åtgärdas. Referensram: I referensramen har erkännande och värdering förklarats för att kunnaanvändas som ramar för datainsamlandet och för analysen. Ansatserna återges och specifiktför balansräknings- och resultaträkningsansatserna då dessa ligger till grund för analysen.Även ÅRL, EG-direktiven och K3-projekten beskrivs då dessa har en central roll förbakgrunden till studien och den fortsatta förståelsen. IAS- utredningen beskrivs för att kunnasärskilja konflikter från skillnader som ej medför konflikter. Slutligen ingår en redogörelse förharmoniseringsprocessen. Data: Studiens data ger uttryck för de områden där det föreligger skillnader i regelverkensamt de faktiska skillnaderna. Resultat: Studien har kommit fram till att det föreligger ett flertal skillnader regelverkenemellan, både inom erkännande och värdering. I princip har alla skillnader inom värderinginneburit konflikter som kunnat kopplas till antingen balansräknings- ellerresultaträkningsansatsen. Inom erkännande har hälften av skillnaderna utgjorts av sådana sommedfört konflikter och den andra halvan sådana som inte medfört konflikter. Kopplingen tillansatserna har inte varit lika tydliga på dessa områden även om de kunnat göras. SME harvisat tydliga drag mot balansräkningsansatsen och flera, främst för värderings-, konflikterbehöver i detta fall angripas på denna nivå. ÅRL förespråkar istället resultaträkningsansatsen ihög utsträckning för dessa konflikter. Regelverken kommer inte att kunna användas medvarandra utan att en anpassning behöver äga rum. K3-regelverket blir spelplatsen för detansatstagande som kommer att behöva göras.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation – ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS. Skälen som koncerner anger är i sin tur naturligtvis motiverade mer eller mindre väl med utgångspunkt i IFRS men dessa regler innehåller en betydande rymlighet som kan beskrivas i termer av godtycke. Den här uppsatsen undersöker denna rymlighet i termer av regleringen och skälen för nedskrivning som ingen undersökning hittills orienterat sig mot. Syfte: Den här undersökningen syftar till att förtydliga strukturer i skälen till goodwill-nedskivningar som ett exempel på strukturer mellan explicita skäl och regler och underliggande (implicita) tillämpningar och normer. Metod: Metoden som användes var facktextanalys. Företagen i studien är valda utifrån kriterier som är energi- och råvaruföretag, börsnoterade på stockholmsbörsen (NASDAQ OMX Nordic). Resultat: Resultaten redovisas i en tabell där man kan se tendenser. En tendens är att företagen har ett behov av att förklara och försvara sitt agerande. En annan är på normnivån, att man gärna vill vara rationell och ärlig. Det som vidare framträder är ett möjligt samband mellan den explicit formulerade regeln (IFRS) och de skäl som anges. Men detta samband är inte entydigt. Slutsats: Goodwillnedskrivningar förefaller vara svagt institutionaliserat. Godtycket (öppenheten) tycks vara det centrala som bäst förklarar det empirin visat. De skäl som koncernerna ger kopplar inte entydigt till reglerna, istället tycks det som om det finns ett betydande utrymme (godtycke) att utforma en praktisk redovisningsmodell när det gäller nedskrivningarna. / Background: The aim of accounting is to provide a historical view of an organization – a company or concern. The difference between the view that is based on accounting principles (and rules) and a view, any view, is comparability. Goodwill impairment causes a problem with precisely this comparability. The reasons given are based on rules stipulated in IFRS. The reasons that a concerns use are, in turn, motivated more or less well on the basis of IFRS but these rules contain a considerable spaciousness thus the use is arbitrary. This thesis examines the spaciousness in terms of regulation and the reasons for impairment as no study so far has studied this. Aim: This study aims to clarify the structures in the reasons for goodwill impairment as an example of the structures of explicit reasons and rules and implicit applications of standards Method: The method used was specialized text analysis. Concerns in the study are selected based on specific criteria. These concerns are selected based on the commodity and energy industries. The stocks of the concerns are listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ OMX). Results: The results are presented in a table where one can see tendencies: one such tendency is that concerns have a need to explain and defend their impairments. Another tendency is on the normative level, that one wants to be rational and honest. What also emerges is a possible connection between the explicitly formulated rule (IFRS) and the reasons given. But this relationship is not unambiguous. Conclusion: Goodwill impairment appears to be only slightly institutionalized. The arbitrariness (spaciousness) appears to be the key element that explains what our empirical data has shown. The reasons that concerns provide does not clearly link to the regulations, instead it appears that there is a considerable spaciousness (arbitrariness) to the design of a practical accounting model in terms of impairment.

Unlimited demands of development and non-stopped destruction of surrounding environments cause many environmental problems. In this paper, Climate Change as one important issue has been studied against an Asian background. For the purpose of showing a clear trend of communicated corporate awareness in global Climate Change issues, in this report, seventy Asian companies have been studied. The results show a relatively low-level growth curve of communicated corporate Climate Change awareness by dissecting companies’ CEO Letters during years 2000 to 2009, followed by a comparison study with European results and five possible explanations in the discussion part. As the conclusion of this paper, an increased interest among Asian governments and companies during year 2000-2009 has been observed. However, there is still lack of knowledge on a general level compared with the European results. According to the five possible explanations, several possible future studies have also been recommended in the paper: 1) Comparison study under the same scope within Asia or other continents; 2) Case-study on specific interested companies; 3) On-going study on the future curve trend with the same target group.

Medarbetarna genererar ekonomiska fördelar och är en konkurrensfördel på markanden, därför anses de som en av företagens viktigaste resurser. Ett ökat intresse för humankapitalet har bidragit till att många företag idag väljer att integrera information om humankapitalet i den frivilliga rapporteringen. Trots detta finns det idag inga riktlinjer eller standarder för hur resurserna ska presenteras. Det finns även lite forskning om hur företag kan presentera frivilliga upplysningar om humankapital. Syftet med vår studie är att generera kunskap om hur fem svenska företag med många anställda presenterar information om sitt humankapital. Vi vill även undersöka hur informationen varierar mellan företagen. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys på företagens års- och hållbarhetsredovisningar där vi skapat kärnkategorier utifrån tidigare litteratur men även kunnat addera underkategorier med hjälp av en abduktiv ansats. Undersökningen pekar på att det finns ett externt intresse för de mänskliga resurserna då samtliga företag väljer att integrera information om humankapital i sina års- och hållbarhetsredovisningar. Upplysningarna skiljer sig något mellan företagen men likheterna är desto fler och mönster i utformningen går att finna mellan samtliga företag. / Employees generate economic benefits and are a competitive advantage on the market and therefore they are considered as one of the company's most important asset. An increased interest in human capital over the past years has contributed to the fact that many companies today choose to integrate human capital disclosures in their voluntary reports. However, there is an absence of standards and guidelines of presenting human resources. The research on how companies can present voluntary information about human capital is also unexplored. The purpose of our study is to generate knowledge about how five Swedish companies with many employees present information about their human capital. We also want to acquire knowledge how the information varies between companies. We have conducted a qualitative content analysis on companies' annual and sustainability reports, where we created core categories based on previous literature, but we could also add subcategories using an abductive approach. The survey points out that there is an external interest in human resources where all companies choose to integrate human capital into their annual and sustainability reports. Although the information differs between the companies, there are also similarities and patterns can be found among the companies in their reporting.

The main purpose of this study is to examine the need to modify the theory of accounting to ensure a standardised and comparable approach when accounting and reporting on intellectual capital. A literature review is used to describe intellectual capital categories and how to measure, recognise and report these assets in the financial statements on an entity. Financial reporting operates around strict requirements that are statement of financial position biased posing significant challenges in recognising and disclosing intellectual capital. The study also uses content analysis of corporate annual reports of the top 40 companies listed on the JSE Ltd in 2009 to determine the extent of intellectual capital reporting by these companies. Measuring and recognising intellectual capital in financial reporting is not limited by the requirements in respect of statutory disclosures, discretionary and contextual disclosures are recommended. Results of the content analysis show that companies use these discretionary and contextual disclosures to communicate information on intellectual capital. / Financial Accounting / M. Com. (Accounting)

The thesis presents the results of a study on the impact of International Financial Reporting Standards on the analysts information environment. The analysis is concentrated on the role of specific IFRSs and corporate disclosure. The effect of IFRS adoption on the information asymmetry between firms and outsiders is examined through properties of analysts earnings forecasts. A contribution to the existing academic literature is made by examining the role of goodwill, intangible assets and acquisitions before and after IFRS adoption in Europe. The results show that the IFRSs for goodwill, acquisitions and intangible assets are related to improvements in the analysts information environment. Another contribution to knowledge is made by investigating the effect of corporate disclosure quantity on the analysts information environment before and after IFRS adoption. For this purpose, a new approach and text analysis technique to assess the impact of corporate disclosure quantity is developed. This involves the creation of a new custom dictionary and the collection of an extensive set of qualitative data. The results show that corporate disclosure quantity under IFRS, is related to improvements in the analysts information environment but that there are differences in this effect across European countries. The results also demonstrate that the improvements in the accuracy of analysts earnings forecasts are related particularly to disclosure concerning financial instruments and operating segments. Overall, the findings of the thesis suggest that the adoption of IFRS resulted in an increase in the quality of reported earnings, which is likely to derive from higher comparability of financial statements, enhanced transparency and an improved analysts information environment. It is also established that fundamental differences across countries remain after IFRS adoption and that the development and harmonisation of financial reporting standards alone are not sufficient to increase the quality of financial information and decrease information asymmetry between market participants.

The main goal of this thesis was to obtain an understanding of the way in which accounting practices that are constantly in transition generate the information that is disclosed in corporate annual reports (CARS). The study shows that CARS may be seen as a product of two main interrelated information processing systems, the first being the mandatory financial information system (MFIS) and the second the discretionary information system (DIS). The MFIS uses accounting practices such as generally accepted accounting principles (GAAP), which include International Financial Reporting Standards (IFRS), International Accounting Standards (IASs), JSE regulations and the Companies' Act requirements, in producing the information disclosed in CARS. The needs of users to reduce the uncertainty and risks in their decision making have an influence on the constantly evolving accounting practices. Standard-setting bodies play a major role in the development and refinement of GAAP. On the other hand, the DIS, in order to provide a complete picture of business entities, uses discretionary accounting practices to produce the contextual information contained in CARS. These discretionary accounting practices are also currently in transition. They cater for the production of information on the business environment, and provide an operating and financial review, overview of strategy, forward-looking information, key performance indicators and information on corporate governance and transparency. Standard-setting bodies may be able to use the contextual information contained in CARS to develop and refine the GAAP used by the MFIS. / Thesis (DComm(Accounting Sciences))--University of Pretoria, 2008. / Financial Management / DCom / unrestricted

Årsredovisningar är ett ofta förekommande objekt inom redovisningsforskningen. Årsredovisningarna är en viktig kommunikationskanal mellan företaget och dess olika intressenter. Rapportens ändamål är primärt att ge intressenterna information om företagets resultat och finansiella ställning. Årsredovisningarnas karaktär har genom åren utvecklats och berikats med bland annat bilder och kompletterande textuella avsnitt. I denna studie har den narrativa delen av årsredovisningar ’VD:n har ordet’ studerats. Avsnittet utgör en viktig del av årsredovisningens frivilliga element, och är en av de mest lästa delarna. Samtidigt är ’VD:n har ordet’, till skillnad från flertalet andra delar i årsredovisningen, oreglerad. Detta ger företaget och den verkställande direktören stora möjligheter att kommunicera ut legitimitetskapande budskap till dess intressenter. Tidigare forskning visar att aktiviteter kopplade till CSR har en positiv påverkan på intressenternas inställning gentemot företaget. CSR är ett rymligt begrepp som innefattar relationen och ansvarstagandet mellan företag och samhälle. Det har visat sig ha stor betydelse för företagen att lyckas signalera dessa aktiviteter till intressenterna. Denna studie syftar till att ge en bättre inblick i hur svenska företag använder ’VD:n har ordet’ för att lyfta fram CSR. Vidare undersöks om det har skett en ökning av CSR-begrepp i ’VD:n har ordet’. Studien uppvisar att det inte finns något samband mellan företagens vinstmarginal och andel CSR-begrepp i ’VD:n har ordet’. Det går inte heller att urskilja ett samband mellan andel CSR-begrepp och andelen begrepp kopplade till resultat. Däremot kunde vi bevisa att det skett en linjär ökning av CSR-begrepp mellan år 2006 och 2015. Begrepp kopplade till resultat har minskat, om än inte linjärt. / Annual reports are a frequently used item in the accounting research. The annual reports are an important communication channel between the company and its various stakeholders. The purpose of the report is to give the stakeholders information about the company's earnings and financial position. The character of the annual reports has evolved over the years and has been enriched with, among other things, pictures and additional textual sections. In this study, the narrative part of the annual reports ‘CEO-letter’ has been studied. The section constitutes an important part of the annual report's optional elements, and is one of the most read sections. At the same time, the ‘CEO-letter’, unlike most other part of the annual report, is unregulated. This fact gives the company and the CEO a great opportunity to communicate legitimacy-creating messages to its stakeholders. Previous research shows that activities related to CSR have a positive impact on stakeholders' attitude towards the company. CSR is a spacious concept that includes the relationship and responsivities between the company and its society. It has been found to be of great importance for companies to successfully signal these activities to stakeholders. This study aims at giving a better insight into how Swedish companies use the 'CEO-letter' to highlight CSR. Further investigations are made if there has been an increase in the use of words related to CSR in the 'CEO-letters’. This study shows that there is no correlation between the company's profit margin and the share of CSR concepts in the ‘CEO-letter’. In addition, we could not discern a relationship between the share of CSR concepts and the proportion of concepts linked to results in the ‘CEO-letters’. On the other hand, we could prove that there has been a linear increase in CSR concepts over the past ten years. Furthermore, concepts linked to results have decreased, albeit not in a linear manner. Please note that the thesis language is in Swedish.