<p>Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom som kräver en individualiserad vård. Då patienter med anorexi ofta kännetecknas av att vara ambivalenta angående att tillfriskna, behövs ett gott samarbete och en god relation med sjuksköterskorna. Syftet med studien är att undersöka vad god omvårdnad innebär för patienten och sjuksköterskan vid vård och behandling av Anorexia Nervosa. Arbetet är utformat till en litteraturstudie grundad på tio vetenskapliga artiklar. I resultatet, som är tvådelat, framkommer sju teman vilka är <em>självständighet</em>, <em>socialt stöd</em>, <em>isolering</em>, <em>en utmaning</em>, <em>relationen, omtanke och respekt </em>samt<em> tillit</em>. I resultatet framkom det att patienter prioriterade ett gott stöd från sjuksköterskorna genom att finnas tillhands, visa omtänksamhet samt vara icke-dömande. Sjuksköterskorna ansåg att vägen till god omvårdnad var; empati, tillit, acceptans samt ömsesidig respekt. Slutsatsen blev att en god relation mellan patienten och sjuksköterskan var av stor betydelse för att nå framgång i behandlingen av Anorexia Nervosa. Förhoppningen med denna studie är att sjuksköterskor ska kunna få en inblick och ta lärdom av det presenterade materialet, för att på så sätt förbättra omvårdnaden av flickor med diagnosen Anorexia Nervosa.</p> / <p>Anorexia Nervosa is a complex disease that requires an individual treatment. Patients with Anorexia are known to be ambivalent when it comes to making a recovery and therefore need strong teamwork and a good relationship with the nurse. The aim of this study is to examine what good care means for the patient and the nurse when it comes to treating Anorexia Nervosa. The essay is a literature review based on ten scientific articles. In the result, which is divided in two parts, seven themes arise and these are: <em>independence, social support,</em> <em>isolation</em>, <em>a challenge</em>, <em>the relationship, caring and respect </em>and<em> trust</em>. In the result it was revealed that the patients prioritize support from the nurses, showing that they care and don’t judge the patients. The nurses describe compassion, trust, acceptance and mutual respect as important parts in the given care. The conclusion is that a good relationship between the nurse and patient means a great deal to achieve success when treating Anorexia Nervosa. Hopefully this study gives nurses an ability to learn from the presented material, and be able to improve the care of girls suffering from Anorexia Nervosa.</p>

Bakgrund: Anorexia nervosa är en sjukdom där självsvält leder till undervikt. Personer med sjukdomen har en störd kroppsuppfattning vilket påverkar självkänslan. Symtom är låg kroppsvikt, kraftig viktnedgång, psykisk ohälsa och utebliven mens. Behandling innefattar förebyggande arbete samt akuta psykiatriska och somatiska insatser. Anorexia nervosa kan behandlas inom öppenvård, dagvård eller slutenvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva individers erfarenheter av att vårdas för anorexia nervosa inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Sökningar är gjorda i CINAHL with Full Text och PubMED. Ytterligare sökningar gjordes i Medline, PsycINFO och AMED, dock utan relevanta träffar. Resultat: I resultatet återfanns tre teman och åtta subteman. Teman var “Kontrollförlust och önskan om delaktighet”, “Jämlika relationer och stöd” samt “Ansvar och lärande för livet”. Konklusion: Anorexia nervosa är en komplicerad sjukdom att vårdas för. Vårdpersonal behöver förstå patienters upplevelser av vården för att kunna ge bästa möjliga vård. Förståelsen kan bidra till en personcentrerad vård i mötet med dessa patienter. / Background: Anorexia nervosa is a disease where self-starvation leads to underweight. People with the disease have a disturbed body image which affects their self-esteem. Symptoms include low body weight, excessive weight loss, mental illness and absent periods. Treatment includes prevention along with acute psychiatric and somatic interventions. Anorexia nervosa can be treated in outpatient care, day care or inpatient care. Aim: The aim of this study was to describe individuals’ experiences of being treated for anorexia nervosa in inpatient care. Method: A literature review based on eight qualitative research articles. A literature search was conducted in CINAHL with Full Text and PubMed. Searches were also conducted in Medline, PsycINFO and AMED but no further hits were found. Results: The analyze identified three major themes and eight subthemes. The themes were “Loss of control and a desire for participation”, “Equal relationships and support” and “Responsibility and learning for life”. Conclusion: Anorexia nervosa is a complex disease to be treated for. Nursing staff must understand patients’ experiences of care to be able to give the best care possible. This understanding can contribute to a patient-centered care in the meeting with these patients.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring som följd av en matvägran och aptitlöshet. Den psykiska hälsan bland unga kvinnor blir allt sämre och under de senaste decennierna har förekomsten av AN ökat. Syfte: Att utifrån unga kvinnors perspektiv beskriva upplevelsen av att leva med AN. Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier har analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra teman presenteras (1) att inte kunna identifiera sig med sin diagnos, (2) att finna andrum i aktiviteter och goda relationer, (3) att uppleva ett kaos av existentiella känslor och (4) att känna rädsla för det friska. Diskussion: Att leva med AN innebär ett stort lidande som tar sig uttryck i olika former. Trots sjukdom kan ett välbefinnande i vissa situationer upplevas vilket är betydande för hälsoprocessen. Konklusion: När sjuksköterskan ges kunskap om hur livet kan påverkas av AN kan patientens livsvärld bättre förstås. Därigenom kan vården och dess bemötande anpassas till patienten med AN. När upplevelsen av ett gott bemötande uppstår kan hälsoprocessen främjas. / Background: Anorexia nervosa (AN) is a mental illness with eating disorder and emaciation as a result of a refuse to eat and loss of appetite. Mental health among young women is deteriorating and in recent decades, the existence of AN has increased. Aim: To describe the experience of living with AN, based on young women's perspective. Method: A qualitative study where six autobiographies have been analyzed and compiled. Results: Four themes are presented (1) not being able to identify with his diagnosis, (2) to find respite in activity and good relations, (3) to experience a chaos of existential feelings and (4) to feel the fear of it healthy. Discussion: Living with AN means a great suffering which manifests itself in various forms. Despite illness, a well-being can in some situations be experienced which is significant for the health process. Conclusion: When nurse is given knowledge of how life can be affected by AN a patient's life-world can better be understood. This allows the care and treatment to be adapted to the patient with AN. When experience of a good treatment occurs, the health process promotes.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 100 000 personer med någon typ av ätstörning och den mest omtalade är Anorexia Nervosa. Sjukdomen är allvarlig, långvarig och drabbar främst unga kvinnor. Ett flertal olika faktorer orsakar och påverkar utvecklingen av sjukdomen. Anorexia Nervosa är svår att behandla optimalt och kan kräva både psykiatrisk och somatisk vård. Även omvårdnaden av denna patientgrupp är problematisk, då vårdpersonalen uttrycker en svårighet att förhålla sig professionellt till patientgruppen som visar ambivalens kring sitt tillfrisknande. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa hos unga kvinnor under de sex första månaderna efter utskrivning från slutenvården. Metod: En kvalitativ innehållsanalys tillämpades på fem bloggar från bloggportalen och Google. Bloggarna var skrivna av 18 till 21-åriga kvinnor som vårdats inom slutenvården för Anorexia Nervosa. Upplevelser av att leva med sjukdomen eftersöktes i deras bloggar de första sex månaderna efter utskrivning. 407 meningsenheter identifierades och grupperades efter likheter och skillnader i tre kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom i analysen var Kampen mot beteendet, Kampen om självbilden och Kampens villkor. De tre kategorierna redovisar olika upplevelser av att leva med sjukdomen efter utskrivning från slutenvården. Slutsats: Positiva upplevelser, som att lyckas eller att få stöd var hälsofrämjande och upplevelser av utsatthet eller att misslyckas ledde till att beteendet relaterat till AN förstärktes. Klinisk betydelse: Studien kan leda till en större förståelse för personer med Anorexia Nervosa, vilket leder till att sjuksköterskan kan ge ett bättre bemötande och bättre omvårdnad. / Background: Approximately 100 000 people in Sweden are living with an eating disorder and the most frequently mentioned is Anorexia Nervosa. The disorder is severe, time consuming and primarily affects young women. Several factors affect the development of the disease. Anorexia nervosa is complex to treat and requires both psychiatric and somatic care. The nursing of the patients is found problematic, as health care staff expresses difficulties in meeting the group of patients, who are showing ambivalence about recovery. Aim: Describing the experience of living with Anorexia Nervosa in young women the first six months after discharge from inpatient care. Method: A qualitative content analysis was applied on five blogs that were found on bloggportalen and Google. The blog were written by 18 to 21 year old women who been treated for Anorexia Nervosa in inpatient care. The experiences of living with the disease were examined the first six months after discharge, 407 meaning units were identified and sorted on similarities and differences to three main categories. Results: The categories were; The fight with the behavior, The fight with the self-image and The conditions of the fight. The three categories represented the experience of living with the disease after patient discharge. Conclusion: Positive experiences, such as succeeding in the treatment or feeling social support were health promoting. Negative experiences on the other hand, such as feeling vulnerable, reinforced the behavior related to AN. Clinical implication: The result may be used to increase the understanding of patients with Anorexia Nervosa, which could improve the nurse’s approach and nursing.

Anorexi nervosa är ett globalt problem men förekommer främst i Västvärlden. Det är en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som många gånger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie är att få en större förståelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nämnare i deras livshistorier. Särskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgått ifrån symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv. Studien är av kvalitativt slag där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades utifrån en hermeneutisk fenomenologisk ansats. I vårt resultat kunde vi se att meningsskapandet kring sjukdomens olika stadier var centralt och tog sig i uttryck på olika sätt hos respondenterna. Tio teman kunde urskiljas och de viktigaste fynden var att sjukdomen på olika sätt var en aktiv handling och att den är ett uttryck för ett självhat och låg självkänsla. Vi kunde även se brist på känslouttryck inom familjen och att inte bli emotionellt erkänd av sina föräldrar var en viktig faktor. Det mest vitala resultatet var respondenternas egna uppfattningar om att anorexin var en symboliserande handling och att den handlar om så mycket mer än vikt och utseende. / Anorexia is a global issue but occurs mainly in the Western world. Anorexia nervosa is a complex disease caused by biological, psychological, and sociocultural factors which often interacts with each other. The purpose of this phenomenological study is to gain a greater understanding of how recovered women created meaning in their illness and if there are mutual factors in their life-stories. We have especially focused on family patterns and the communication within the family. We have based our study on symbolic interactionism as our theoretical perspective. The study is of a qualitative nature and we used semi structured interviews which later were interpreted from a hermeneutic phenomenological approach. In our result we could see that creating meaning was central throughout the disease and was expressed in different ways by our respondents. Ten themes appeared and the most vital findings were that anorexia was an active action and that it is an expression for self-hatred and low self-esteem. We could also see that lack of expression regarding emotions within the families and not being emotionally recognized by their parents were crucial factors. The most important result was the respondents own perception of anorexia as a symbolizing action and the content of the disease is about so much more than weight and looks.

Ätstörningar som anorexia nervosa (AN) och bulimia nervosa (BN) innebär ett folkhälsoproblem som kan orsaka oral ohälsa Studiens syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka orala problem som förekommer vid AN och BN. Material och metod: Studien genomfördes i form av en litteraturstudie. Material samlades in via sökningar i databasen Web of Science. Resultatet baserades på en sammanställning av sju vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att ett flertal studier har redovisat förekomst av orala förändringar vid diagnoserna AN och BN. Mest förekommande var dentala erosioner och hypertrofi av glandula parotis. Men även förekomst av karies, parodontal sjukdom samt orala slemhinneförändringar och infektioner framgick. Slutsats: Slutsatsen med denna studie visar att de mest förekommande orala problemen som uppstår vid AN och BN är dentala erosioner samt hypertrofi av salivkörtlarna, även orala slemhinneförändringar och infektioner förekommer. / Eating disorders such as anorexia nervosa (AN) and bulimia nervosa (BN) represents public health problem that may cause poor oral health. Objective: The aim of this study was to examine the side effects that arise in the oral health with AN and BN. Material and methods: The study was carried out as a literature review. The data was collected through searches in the database “Web of Science”. The final result was based on the findings of seven scientific articles. Results: The results showed that several studies have reported the occurrence of oral changes in the diagnoses of AN and BN. Dental erosions and hypertrophy of the parotid gland were the most common oral changes. The presence of caries, periodontal disease, oral mucosal lesions and infections also appeared. Conclusion: The conclusion of this study is that the most common oral problems associated with AN and BN are dental erosions, hypertrophy of the salivary glands, and oral mucosal lesions. Infections may also appear.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig psykisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Till följd av extrem matvägran och ökat behov av motion svälter sig dessa individer och får allvarliga rubbningar i flertalet organsystem. Syfte: Metod: Studien baseras på en kvalitativ studie med en narrativ ansats, där fem stycken självbiografier har sammanställts enligt narrativitetsanalys av Dahlborg- Lyckhage (2012). Resultat: Resultatet formas utifrån tre kategorier, (1) Att inte hitta sig själv i sin sjukdom, (2) Känna maktlöshet när ångesten styr, (3) Ta paus från anorexin och våga vara sig själv. Diskussion: Tonåren är en tid då identiteten formas och steget ifrån att ha varit barn till att bli vuxen ökar, vilket kan ha en bidragande orsak till att AN utvecklas. Att ständigt leva med ångest och lidande gör att dem drabbade ständigt mår dåligt. Familjen är en viktig del av tillfriskningsfasen, med hjälp av en god omvårdnad ökar chansen till överlevnad. Konklusion: Genom att sjuksköterskan bekräftar patienten, ökar förtroendet mellan dem och patienten känner sig mer betydelsefull. På så sätt får sjuksköterskan kännedom om patientens låga självkänsla och självförtroende och kan bemöta patienten med öppenhet och respekt. / Background: Anorexia Nervosa (AN) is a seriously mental disease that mainly affects young women. The result of extreme starvation and increased need of exercise these women get seriously disorders in almost every organ system. Aim: To illustrate young women’s experience of living with Anorexia Nervosa. Method: The study is based on a qualitative study with a narrative approach. Five autobiographies have been complied through the narrative analysis of Dahlborg- Lyckhage (2012). Results: The result is based on three categories (1) Not finding yourself in your illness, (2) Feeling powerless when anxiety controls, (3) Taking a break from the anorexia and dare to be yourself. Discussion: The teenage years are a time when the identity is formed and the step from childhood towards adulthood becomes bigger, which can be one of the reasons why Anorexia Nervosa can evolve. Continuous living with anxiety and suffering makes these patients feel bad all the time. The family is an important part of the convalescence phase and with the help of good nursing, the chance of survival increases. Conclusion: Through the nurse acknowledging the patient, the trust between them increases and the patient can feel more important. By acquiring information about the patient’s low self- esteem and self confidence, the nurse is able to meet the patient with frankness and respect.

Despite usual onset during adolescence the cause of low bone density in adolescent onset anorexia nervosa is incompletely understood. Puberty is known to be a crucial time for the development of peak bone mass, due principally to growth plate bone formation and modelling on preformed surfaces. This results in bone formation uncoupled from bone resorption leading to increased bone size due to increase in matrix and bone mineral content. It was hypothesized that low bone density in adolescent anorexia nervosa was caused by malnutrition during puberty suppressing normal bone matrix formation at all sites of bone formation thus arresting bone mineralization. Method 49 female adolescents with anorexia nervosa and 109 healthy female adolescent controls were studied. 22 of the anorexia nervosa subjects were studied again a year later. Bone area, mineral content and density were measured using Dual Xray Absorptiometry at the spine, hip and whole body sites, including body composition assessment. Estimated volumetric bone density was calculated using published equations in order to study bone density independent of bone size. Height, weight and Tanner stage in puberty were measured. Dietary intake and physical exercise were assessed using questionnaires. In a subset of anorexia nervosa and control subjects bone age was measured. In a subset of anorexia nervosa subjects bone formation was assessed using serum bone specific alkaline phosphatase and osteocalcin, and bone resorption was assessed using urine N-telopeptide.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.