Background:To be struck down with anorexia nervosa as an adolescent means that their everyday life is all about avoiding meals in order to starve themselves and often do long sessions of physical activity. The illness can quickly develop into an identity in the adolescent's life. Anorexia nervosa is a serious illness that can become life-threatening. An ambivalence to receive care often arises related to, among other things, the difficulty to break the compulsive behavior. To involve the adolescents in their own care poses a challenge for health care providers.  Aim:To describe nurses' experiences with supporting adolescents with anorexia nervosa to be involved in their own care within the Department of Child and Adolescent Psychiatry.  Method:A descriptive design with a qualitative inductive approach. Five nurses have been interviewed, these have been analyzed with a qualitative content analysis.  Results:The nurses support the adolescents to involvement in their own care by being together with them in a two-sided alliance. This is described as: The nurses support the adolescent to involvement in their own care by aiming for an alliance. This is described as to use information as a tool to get the adolescent to dare change, to bring attention to the adolescent's individual needs and motivation, and to make their own commitment possible and encouraged.   Conclusion: In order for nurses to support patients to participate, information about how the illness works has to be given, and they have to clearify which model of treatment is used, and bring attention to and encourage the adolescent's former interests and life story and part of their own treatment. To, as a nurse, get support from the undertakings and skills that are described in the Tidal Model can make starting from the adolescents' needs and wishes easier and consequently also the possibility of supporting them to involvement. Keywords: Adolescents, Anorexia nervosa, Participation, Nurses, Qualitative content analysis

Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar vanligen unga kvinnor. Sjukdomen grundar sig i en skev kroppsuppfattning vilket leder till bantning för att nå en idealvikt. Personer diagnostiserade med anorexia nervosa kan ha en dålig självbild och bristande självförtroende vilket kan leda till självdestruktivitet och lidande. Sjuksköterskan behöver visa tillit och skapa trygghet i mötet. Professionellt stöd i form av kommunikation och interaktion kan skapa en god vårdrelation. Syfte: Att beskriva hur unga kvinnor diagnostiserade med anorexia nervosa upplever mötet med vårdpersonal. Metod: Datamaterialet består av fem självbiografier som har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra kategorier; känna sig orättvist behandlad, hamnat i underläge, utsatt för maktmissbruk och tvång samt hopp och förtroende medåtta underkategorier. Konklusion:Mötet med vården upplevs både negativt och positivt. Det är viktigt att vårdpersonal respekterar de unga kvinnornas autonomi och engagerar dem i vården. Att vården präglas av ett etiskt perspektiv och att det avsätts tid till mötet är viktigt. Ett gott bemötande, adekvat kunskap och en icke-dömande attityd från vårdpersonalen är betydelsefullt. / Background: Anorexia nervosa usually affects young women. The disease is based on askewed perception of the body, which leads to dieting to reach an ideal weight. Individualswith anorexia nervosa can have bad self-image and low self-confidence which can result intoself-destructive behavior and suffering. The nurse during the meeting needs to show trustand create safety for the patient. Professional support by communication and interaction canestablished a good care relationship. Aim: To describe how young women diagnosed withanorexia nervosa experience the meeting with health professionals. Method: The datamaterial consists of five autobiographies that have been analyzed with qualitative contentanalysis. Results: The analysis revealed four categories; feel unfairly treated, ending up indisadvantage, exposed to abuse of power and compulsion, hope and confidence. A total ofeight subcategories emerged. Conclusion: The meeting with healthcare is experienced bothnegatively and positively. It is important that healthcare professionals respect the youngwomen’s autonomy and engage them in their healthcare. That the healthcare should becharacterized by an ethical perspective and that time is given in the meeting is important.Good treatment, adequate knowledge and non-judgmental attitudes from healthprofessionals are important.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykiatrisk diagnos och en ätstörning där en person svälter sig själv. Orsaken är svår att fastställa men både individuella, sociala och kulturella faktorer bidrar. Syftet: Att beskriva upplevelsen av att vårdas för Anorexia Nervosa. Metod: Allmän litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Totalt 10 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ design inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och lästes ingående för att identifiera gemensamma och särskiljande teman. Huvudresultat: Nio teman identifierades: (1) att stå inför vård och tillfrisknande, (2) att lämna över kontrollen, (3) fördelar med en god relation till vårdpersonalen, (4) konsekvenser av en dålig relation till vårdpersonalen, (5) personalens sätt att bemöta svåra känslor, (6) motivation, (7) att vara en individ och involveras, (8) vårdpersonalens fokus på det fysiska, och (9) att vårdas tillsammans med medpatienter. Patienter upplevde stress och ångest under behandling, till följd av att de fråntogs kontrollen över sitt ätande. Patienter upplevde också att vårdpersonal fokuserade för mycket på den somatiska delen av Anorexia Nervosa, och att den psykiska problematiken förbisågs, vilket gjorde att patienterna kände sig svikna. En tillitsfull och personlig relation till vårdpersonal minskade de negativa känslorna under vårdtiden, och ökade förtroendet för vårdpersonalen och motivationen till att följa behandlingen. Slutsats: Patienter upplever stress och ångest under behandling, och en osäkerhet inför tillfrisknande. Patienter upplever en bättre behandling och vårdtid om de har en god relation till vårdpersonal och känner sig behandlade som individer och när deras perspektiv tas i åtanke. / Background: Anorexia Nervosa is a psychiatric diagnosis and an eating disorder where a person deliberately starves him or herself. The cause is a combination of individual, social and cultural factors. Aim: Describe the experience of receiving treatment for Anorexia Nervosa. Method: Literature review. The searches were conducted in the databases PubMed, Cinahl and PsychINFO. A total of 10 scientific articles with qualitative design were included. Quality review was made on the articles and they were carefully read to identify common and dividing themes. Results: Nine themes were identified: (1) to face treatment and recovery, (2) to hand over the control, (3) advantages with a good relation to health care staff, (4) consequences of a bad relation to health care staff, (5) staff’s way to handle difficult feelings, (6) motivation, (7) to be an individual and become involved, (8) staff’s focus on the physical and (9) to be treated together with other patients. Patients experienced stress and anxiety during treatment for due to loss of control over eating. Patients also found staff focusing too much on the somatic aspect of Anorexia Nervosa, and that the psychological aspect was disregarded in treatment, resulting in the patient feeling let down. A relation that was reliant and personal decreased the negative emotions during treatment and built trust with staff as well as motivation to follow treatment. Conclusions: Patients experience stress and anxiety during treatment, and uncertainty regarding recovery. Patients experience better treatment and more wellbeing during treatment if they have a good relation to nursing staff and feel that they are treated as individuals and that their perspective is considered.

This study is a case-study of a patient who was diagnosed as having co-morbid Anorexia Nervosa and Factitious Disorder. It would appear that central to an understanding of both of these disorders is the patient's disturbed relationship to her own body. The existing literature on co-morbid Factitious Disorder and Anorexia Nervosa is rare, with only three cases published. A careful reading of these cases suggests that in all of these cases, Factitious Disorder may have been the primary diagnosis. In this case there was as overidentification with the patient role, and the patient's anorexic symptoms appeared to serve the function of meeting the patient's acute dependency needs. Thus, the patient's Anorexia Nervosa masked the Factitious Disorder and appeared to be secondary to the Factitious Disorder. It is argued that these disorders share several common dynamics, namely the inability to separate from the mother, high parental expectations as well as the use of the body as a transitional or pre-cursor object. In addition there are some common dynamics in the psychotherapy of these patients. All of these factors suggest that in both these disorders the developmental arrest may be located at a pre-verbal level.

I dagens samhälle pågår en "hälsohets" för många kvinnor. Att leva upp till samhällets normer och vad som anses vara det normala idealet kan i vissa fall skapa enormt mycket stress och strävan efter det perfekta utseendet blir för stor. Denna strävan bidrar till att tillfrisknandeprocessen från Anorexia Nervosa (AN) blir mer komplex hos kvinnor. Syftet med studien var att undersöka tillfrisknande hos kvinnor med AN. Studien är utförd som en allmän litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund. Resultat påvisar att stöd är en betydelsefull omvårdnadsåtgärd sjuksköterskan kan ge i denna process. För kvinnornas del är det av största vikt att beslutet om tillfrisknande är självvalt och inte för att tillfredsställa någon annan. Det finns ett samband mellan kropp och själ, vilket är en utmaning för sjuksköterskan i omvårdnaden kring kvinnor med AN och att viktuppgång inte är korrelerat till ett fullt tillfrisknande belyses tydligt. För sjuksköterskan krävs fördjupade kunskaper om kvinnornas upplevelser kring tillfrisknandet för att få en helhet om sjukdomen. Det krävs ytterligare forskning om kvinnornas upplevelser efter avslutad behandling och efter tillfrisknande från sjukdomen. Även ytterligare komplimenterande forskning behövs kring kvinnornas syn på huruvida ett tillfrisknande är möjligt. / In today’s society many women have to endure health hazard. To live up to society's norms and what is seen as the ideal appearance can put a lot of pressure as well as force the women to strive for this ideal. This constant endeavor can make the recovery from Anorexia Nervosa more complex. The purpose of the literature study was to examine women's recovery from AN. The study is performed as a general literature study with scientific articles as a base. Results have proven that support is the most important caretaking method the nurse can provide throughout this process. For the women’s part, it’s of highest importance that the decision of recovery is self-decided. That consideration is taken to both body and soul is a challenge in the caretaking for women with AN and the fact that gaining weight is not related with full recovery is distinctly highlighted. It’s required for the nurse to possess in depth knowledge of women’s experiences surrounding the recovery to gain an entirety. Additional research of the experiences after finished treatment and after recovery from the disease is required. Even further complementary research surrounding women’s view on a recovery may be required.

Bakgrund: Anorexia nervosa är den ätstörning som främst drabbar unga kvinnor. Sjukdomen är komplext och orsakas av sociokulturella, biologiska och psykologiska faktorer. Sjukdomsbilden innebär en överdriven viktnedgång som grundas i en förvrängd självbild. Anorexia nervosa orsakar skada både fysiskt och psykiskt och kan slutligen leda till ett livshotande tillstånd om förändring uteblir. Genom studien kan sjuksköterskor ta del av kvinnors erfarenheter och bidra till en bredare och säkrare kvalitet på vården. Syftet: Att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En empirisk kvalitativ studie baserad på narrativer tagna ur bloggar. Resultat: Ur analysen framställdes två huvudteman: sjukdomens reglering av vardagen och att föra en inre kamp följt av sex underteman: att tappa kontrollen, att styras av kontrollbehovet, omgivningens påverkan, ensam och missförstådd, att inte vilja leva samt förändrad självbild. Konklusion: Unga kvinnor med anorexia nervosa har ett planerings- och kontrollbehov som tar stor del av vardagen och leder till isolering. Ensamhet och ångest är tydliga upplevelser av sjukdomen och kvinnorna kräver förståelse och närvaro av omgivningen för att kunna tillfriskna. / Background: Anorexia nervosa is the eating disorder that mainly affects young women. The disease is complex and caused by sociocultural, biological and psychological factors. The disease involves an excessive weight loss based on a distorted self-image. Anorexia nervosa causes damage both physically and mentally and can eventually lead to a lifethreatening condition without changes. Through this study, nurses can take part in the women's experiences and contribute to a broader and safer quality of care. Aim: To illustrate young women’s experiences of living with anorexia nervosa. Method: An empirical qualitative study based on narratives taken from blogs. Results: The analysis presented two main themes: the regulation of the disease of everyday life and waging an inner struggle followed by six sub-themes: to lose control, controlled by the need for control, the influence of the environment, lonely and misunderstood, not wanting to live and changed self-image. Conclusion: Young women with anorexia nervosa have a need for planning and control that takes up a large part of everyday life and leads to isolation. Loneliness and anxiety are clear experiences of the disease and the women require an understanding and presence of the environment in order to recover.

Bakgrund: I Sverige har cirka 190 000 personer lidit någon gång av en ätstörning. Anorexia Nervosa (AN) är en av de vanligaste ätstörningarna som orsakar självsvält, där tvångsmässiga beteenden och tankar av födointag och träning uppkommer. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av stödjande omvårdnadsåtgärder hos personer med Anorexia Nervosa. Metod: Litteraturstudien utgår från 11 vetenskapliga artiklar i resultatet med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Innehållet har analyserats och granskats utifrån en innehållsanalys och därav bildat tre teman: stödjande kommunikation, stödjande relation och brist på stöd. Resultat: Stödjande omvårdnadsåtgärder som en effektiv vårdkommunikation stärkte förtroendet och skapade säkerhet hos personerna, samt ökade motivation och engagemang till att vilja bli frisk. Relationen till hälso-och sjukvårdspersonalen fick en positiv upplevelse i att visa empati och förståelse för personerna. Bristen på stöd väckte känslomässiga reaktioner såsom otrygghet, osäkerhet och en känsla av att inte bli sedd. Men även bristen på okunskap till det manliga könet vid AN. Konklusion: Resultatet belyser hälso-och sjukvårdspersonalens stödjande omvårdnadsåtgärder som en bidragande del i återhämtningen och behandlingen. Där personer beskriver upplevelsen av fysiologiska och psykologiska känslor under sjukdomsprocessens steg. / Background: In Sweden, there are about 190.000 persons who had an eating disordersometimes in their life. Anorexia Nervosa (AN) is one of the most common eating disorders that causes self-starvation, where compulsive behaviors and thoughts of food intake and exercise occur. Aim: The aim was to investigate experiences of supportive nursing measures in people with Anorexia Nervosa. Method: The literature study is based on 11 scientific articles in results with qualitative and quantitative approaches. The content has been analyzed and examined on the basis of a content analysis and has thus formed three themes: supportive communication, supportive relationship and lack of support. Results: Supportive nursing measures such as effective care communication strengthened trust and created security among people, as well as increased motivation and commitment to wanting to get well. The relationship with the health care staff had a positive experience in showing empathy and understanding for the persons. The lack of support provoked emotional reactions such as insecurity and a feeling of not being seen. But also the lack of ignorance of the male sex at AN. Conclusion: The results highlight the health care staff's supportive nursing measures as a contributing part of recovery and treatment. Where people describe the experience of physiological and psychological emotions during the stages of the disease process.

Bakgrund: Ätstörningar är ett allvarligt folkhälsoproblem som ger psykiatriska och kroppsliga konsekvenser samt en försämrad livskvalitet. Det utlösande i förloppet att utveckla en ätstörning anses vara en sammankoppling av biologiska, sociala eller psykologiska faktorer. Samsjukligheten mellan ätstörningar och depression, samt relaterade syndrom som ångest, tvångssyndrom och självskadebeteenden är vanligt förekommande. Sjuksköterskan kan möta dessa patientgrupper i olika former av vårdkontexter, då ätstörningsproblemen ses öka i dagens samhälle. För att kunna ge den bästa vården till personer med anorexia nervosa så krävs kunskap hos sjuksköterskan kring sjukdomen och omvårdnaden.  Syfte Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka erfarenheter av omvårdnad hos personer med anorexia nervosa ur ett patientperspektiv. Metod En icke systematisk litteraturöversikt har använts som metod. En sammanställning av befintlig relevant forskning har gjorts för att undersöka personer med anorexia nervosa erfarenheter av omvårdnad. Datainsamlingen skedde genom databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär valdes ut för en integrerad dataanalys.  Resultat Fyra huvudkategorier med underkategorier identifierades, Upplevelsen av vårdmötet med vårdrelationen, holistiskt synsätt och vårdpersonalens förståelse och kunskap. Att vägleda och ha struktur i omvårdnaden och betydelsen av hälsosamma vanor med främja goda matvanor och vikten av socialt stöd samt upplevelsen av vårdmiljöns betydelse.  Slutsats Vårdrelationen mellan personerna med anorexia nervosa och sjuksköterskan ansågs vara av stor vikt för en positiv återhämtning. Det framkom att personerna önskade att sjuksköterskorna utförde sin yrkesroll omsorgsfullt, med ett vänligt beteende, visade respekt, värdighet och medkänsla. Sjuksköterskan ansvarar för regler och struktur i behandlingen, som visade sig både ha för- och nackdelar. Bristande kunskap hos vårdpersonal visade sig vara ett av flera identifierade problematiska områden. För att komma åt de identifierade problemområdena så krävs vidare forskning. / Background Eating disorders are a serious public health issue that give psychiatric and bodily consequences and a worsened quality of life. Developing an eating disorder is considered to be an interconnection of biological, social and psychological factors. The comorbidity of eating disorders and depression, along with related syndromes as anxiety, obsessivecompulsive disorder and self-harming behaviors, are common. Nurses can meet these patient groups in different care contexts today. In order to provide the best care to people with anorexia nervosa, nurses need knowledge of the disease and nursing care. Aim The aim of this literature review was to investigate experiences of nursing care in individuals suffering from anorexia nervosa from a patient perspective. Method Non-systematic literature review method was used. A compilation of existing relevant research has been done to explore the experiences people with anorexia nervosas have of nursing care. The data collection took place through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO, where 15 articles of qualitative and quantitative nature were selected for an integrated data analysis. Results Four main categories with subcategories were identified. The experience of the care encounter, care relations, holistic approach and care staff understanding and knowledge. To guide and have structure and the importance of healthy habits, promoting good eating habits and the weight of social support and experience of care environment Conclusions The relationship between persons with anorexia nervosa and nurses was seen to be of great assistance towards a recovery. It was shown that the people wanted nurses to perform their professional role carefully, with a friendly demeanor, respect, dignity and compassion. Nurses were responsible for rules and structure in the treatment, and were shown to have both advantages and disadvantages. Lack of knowledge among healthcare professionals proved to be one problem area, and in order to identify them further research is required.

Bakgrund Anorexia nervosa är en typ av ätstörning som kännetecknas av viktnedgång, fobi för viktuppgång, ett lågt BMI samt en omfattande ångestproblematik. Sjukdomen är ett växande samhällsproblem både i Sverige och i världen. Samtidigt saknas det forskning om sjukdomsförloppet och evidens om en effektiv behandling. Patienter kan uppleva en enorm psykisk och fysisk påfrestning och kan behöva vård dygnet runt på en slutenvårdsavdelning. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden vid anorexia nervosa och det är därför väsentligt att sjuksköterskan har kunskap om patientgruppen och bemötandet av dessa patienter. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 21 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. De vetenskapliga artiklarna har tagits fram från databaserna CINAHL, PsycInfo samt PubMed med hjälp av relevanta sökordskombinationer för föreliggande syfte. Kvaliteten på artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Insamlad data analyserades och resulterade i huvudfynd som kategoriserades i tre huvudteman: patienters upplevelse av att behandlas för anorexia nervosa, patienters upplevelse av vårdmiljön och patienters upplevelse av vårdrelationen. Resultat Litteraturstudiens resultat beskriver patienters upplevelse att vårdas för anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning. Från de tre huvudteman skapades sex subteman där patienters upplevelse av behandling, behandlingsinriktning, tankar om tillfrisknande, medpatienter, vårdmiljön och relationen till vårdpersonalen beskrivs. Slutsats Litteraturöversikten visade på att patienters upplevelser av slutenvårdsbehandling skiljer sig mot varandra. En patients upplevelser kunde även förändras under behandlingstiden. Resultatet belyste således att dessa patienter inte kan behandlas homogent utan att det krävs ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt av sjuksköterskan och vårdpersonal vid behandling av dessa patienter. I litteraturöversikten framkom även att ytterligare forskning behövs för att utöka och förbättra vården för patienter med anorexia nervosa. Genom ökad kunskap och förståelse kan patienters upplevelse av behandling på slutenvården förbättras. Nyckelord: Anorexia nervosa, Patientperspektiv, Patientupplevelse, Slutenvård / Background Anorexia nervosa is a type of eating disorder that is characterized by weight loss, phobia of weight gain, a low BMI and an extensive anxiety problem. The illness is a growing societal issue in Sweden and in the world. There is currently a lack of research on the pathophysiology of the disease and evidence of effective treatment. Patients may experience enormous mental and physical strain and may need constant care in an inpatient ward. The registered nurse has an important role in the treatment of anorexia nervosa and it is therefore essential that the registered nurse has knowledge of the patient group and the treatment of these patients.   Aim The aim was to describe patients' experiences of being treated for anorexia nervosa in an inpatient setting. Method This non-systematic literature review is based on 21 scientific articles with qualitative design. The scientific articles have been produced from the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed using relevant keyword combinations for the chosen purpose. The quality of the articles was assessed with the help of Sophiahemmet's quality assessment data. The data was analyzed and subsequently grouped into three main categories: patients' experience of being treated for anorexia nervosa, patients' experience of the care environment and patients' experience of the care relationship. Results The results of the literature study describes the experiences of patients with anorexia nervosa whilst being cared for in an inpatient ward. From the three main themes; six subthemes were constructed where patients' experiences of treatment, treatment focus, thoughts about recovery, the care environment, fellow patients and the relationship to the care staff are described. Conclusions The literature review showed that patients' experiences of inpatient treatment differ from each other. A patient's experiences could change during the treatment period. The result thus highlighted that these patients can not be treated homogeneously and a holistic and person-centered approach is required by the registered nurse and care staff. The literature review also revealed that further research is needed to expand and improve care for patients with anorexia nervosa. Through increased knowledge and understanding, patients' overall experience of treatment in inpatient care can be improved.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en av den vanligaste ätstörningen och drabbar främst yngre kvinnor. Sjukdomen leder till en förvrängd kroppsuppfattning och karaktäriseras främst av viljestyrd överdriven bantning. Långvarig och grav AN kan skada kroppens organ vilket kan vara livshotande. AN är den psykiatriska sjukdomen med högst dödslighetsgrad. Det är svårt att behandla patienter med AN då det finns ett motstånd från dessa patienter på grund av att de förnekar sina beteenden. Det kan även bero på stigman kring ätstörningar som finns i samhället, vilket leder till att patienter undviker eller uteblir från behandling. Syfte: Att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ analys av narrativer tillämpades på sex bloggar från Google. Bloggarna var skrivna av kvinnor i åldrarna 16–26 år. Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; Att skambelägga sig själv, Självhat och Begynnande sjukdomsinsikt med sju underkategorier. Konklusion: Studien kan leda till en ökad förståelse och kunskap kring patienters upplevelser av att leva med AN, vilket kan bidra till att sjuksköterskan kan utföra en mer personcentrerad vård. / Background: Anorexia Nervosa is one of the most common eating disorders and mainly affects younger women. The disease leads to a distorted body image and is characterized mainly by will-driven excessive dieting. Prolonged and severe AN can damage the body's organs which can be life-threatening. AN is a psychiatric disease with a high risk of death. It is difficult to treat patients with AN because there is resistance from these patients though they are in complete deny of their behaviour. It may also be due to the stigma surrounding eating disorders that exist in the community, which leads to patients avoiding treatments for their disease. Purpose: To describe young women's experiences of living with anorexia nervosa. Method: A qualitative analysis of narratives was applied to six blogs from Google. The blogs were written by women aged 16-26 years. Results: Three categories emerged from the analysis; To shame oneself, Selfhatred and Incipient desease insight with seven subcategories. Conclusion: The study can lead to an increased understanding and knowledge of patients' experiences of living with AN, which can help the nurse to provide a good person-centered care.