Anorexia nervosa är en ätstörning som kännetecknas av avsiktlig viktnedgång. Sjukdomen är främst förekommande hos tjejer i tonåren eller unga kvinnor. När en familjemedlem insjuknar i anorexia nervosa drabbas även föräldrar och syskon. Fokus hamnar på sjukdomen och familjer upplever känslor som maktlöshet, oro, skuld och skam. Syftet med studien var att belysa familjers erfarenheter av att leva med en familjemedlem som lider av anorexia nervosa. För att svara på syftet gjordes en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades för att sedan delas in i sex stycken teman. Resultatet visar att många föräldrar känner maktlöshet när deras barn insjuknar i anorexia nervosa. Sjukdomen ger upphov till konflikter inom familjen som leder till förändrad familjesituation samtidigt som det sociala livet blir lidande. Både föräldrar och syskon kände oro över personen med anorexia nervosa och hur sjukdomen skulle utvecklas. Föräldrar bär även skuld och känner ansvar för att deras barn drabbats. Föräldrar och syskon erfar brist på information från sjukvården samt bristfälligt bemötande från sjukvårdspersonal. Många av de familjer som genomgick familjebaserad terapi upplevde behandlingen positiv. Det är av stor vikt att sjuksköterskan får kunskap om familjers erfarenheter för att kunna bemöta deras behov. / Anorexia nervosa is an eating disorder characterized by intentional weight loss. The illness is mainly found in adolescent girls or young women. When a family member suffers from anorexia nervosa, parents and siblings are also affected. Focus is on the illness and the family experience feelings like impotence, concern, guilt and shame. The aim of this study was to illustrate families experiences of living with a family member who is suffering from anorexia nervosa. To achieve the aim, a literature study was made with ten scientific articles. The articles were quality-tested and analysed. The result is presented in six themes. The result shows that many parents feel impotence when their child becomes ill in anorexia nervosa. The illness generates conflicts within the family which leads to a changed family situation and a change in their social lives. Both parents and siblings were concerned for the ill sibling and for the development of the illness. Parents felt guilty and took responsibility for their child’s illness. Parents and siblings experience lack of information and poor treatment from healthcare professionals. Many families who went through Family Based Therapy experienced the treatment as positive. It is important for the nurse to gain knowledge of families experiences to be able to meet their needs.

Bakgrund Anorexia nervosa drabbar framför allt unga kvinnor i västerländska länder. Personer med AN har ett liv som kretsar kring mat, motion och viktnedgång. AN delas in i två sjukdomsbilder, AN med självrensning och AN utan självrensning. Sjukdomen kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. En störd kroppsuppfattning är ett av huvudsymptomen för sjukdomen och påverkar personens livskvalitet och självkänsla. Personen kan ha ögonblick med en realistisk kroppsuppfattning men den störda kroppsuppfattningen tar ofta över. Störd kroppsuppfattning förekommer även bland andra psykiatriska sjukdomar såsom dysmorfofobi. Syfte Att beskriva komplexiteten kring kroppsuppfattning vid Anorexia nervosa Metod En forskningsöversikt valdes som metod. Forskningsöversikten innefattade 17 vetenskapliga artiklar som granskades och sammanställdes. Artiklar togs fram genom sökningar i PubMed och PsycINFO samt manuella sökningar. Resultat Kroppsuppfattningen kunde vara störd taktilt, visuellt, subjektivt och objektivt. Kvinnor med AN överskattade sin kroppsstorlek, var missnöjda med sin kropp och önskade att de kunde vara smalare. Vissa kvinnor kunde erkänna sin undervikt medan andra förnekade undervikten. Kroppsuppfattningen varierade och en förändring kunde utlösas av exempelvis känslomässiga händelser. Cirka 39 procent av personerna med AN diagnostiserades även med dysmorfofobi, dessa personer visade sig ha en mer störd kroppsuppfattning. Kvinnor med AN-R hade en sämre insikt i kroppsuppfattningen och visade fler tecken på vanföreställningar. Det fanns ett signifikant samband mellan mödrars och döttrars kroppsuppfattning. Sexuella och fysiska övergrepp var överrepresenterat hos kvinnor med AN. De som blivit utsatta för fysiska övergrepp hade i större utsträckning störd kroppsuppfattning. Slutsats Resultatet av studien visade att kvinnor med AN överskattar sin kroppsstorlek, är missnöjda med sin kropp och önskar de kunde vara smalare. Kroppsuppfattningen kan variera under dagen och en förändring kan utlösas av måltider och känslomässiga händelser. En betydande del av kvinnor med AN uppfyller även de diagnostiska kriterierna för dysmorfofobi, vilket tyder på en samsjuklighet men är även en risk för eventuell feldiagnostisering. Det finns ett signifikant samband mellan kroppsuppfattning hos mödrar, deras döttrar och familjesituationen. Vidare forskning kan ha en klinisk betydelse för sjuksköterskans roll kring förebyggande arbete, upptäckt, stöd och behandling

Bakgrund: Anorexia nervosa är en svår ätstörning som kännetecknas av lågt BMI, rädsla inför viktuppgång samt ångestproblematik. Sjukdomen orsakar stort lidande för både patienten själv och anhöriga. I dagsläget saknas tillräckligt med forskning kring upplevelse och behandling. Sjukdomen är komplicerad och sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden för dessa patienter och behöver därmed bred kunskap om bemötandet av dessa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdupplevelser inom slutenvården för patienter med anorexia nervosa. Metod: Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som togs fram ur databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades och analyserades av författarna för att besvara studiens syfte. Genom Högskolan i Gävles kvalitativa granskningsmall relevansbedömdes artiklarna. Materialet analyserades och resulterade i tre huvudteman: Upplevelser av sjukdom, upplevelser av vårdmiljön och upplevelser av vårdrelationen. Huvudresultat: Patienterna beskrev upplevelser av att vårdas med anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning och hur sjukdomen påverkade deras upplevelser. Patienterna beskrev ett behov av att ses som en helhet och att sjuksköterskorna hade ett individanpassat förhållningssätt. Vårdrelationen hade stor betydelse för patienternas upplevelse och behandling och genom ökad kunskap kunde sjuksköterskorna förbättra vårdupplevelsen. Slutsats: Studien visade att upplevelsen av slutenvårdsbehandling varierade från fall till fall och det behövdes ett individanpassat förhållningssätt av sjuksköterskan vid behandling av dessa patienter. Att skapa en god relation var en grundsten för omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Genom ökad förståelse och kunskap hos sjuksköterskan kunde patienternas vårdupplevelse inom slutenvården förbättras. / Background: Anorexia nervosa is a severe eating disorder characterized by low BMI, fear of weight gain and anxiety problems. The disease causes great suffering for both the patient itself and relatives. Currently, there is a lack of sufficient research on experience and treatment. The disease is complicated and the nurse has an important role in the care of these patients and therefore needs a broad knowledge of how to respond to these patients. Aim: The aim of this study was to describe patient´s experiences of being treated for anorexia nervosa in an inpatient ward. Method: The study was based on 12 scientific articles with qualitative approaches that were extracted from the databases PubMed and CINAHL. The articles were reviewed and analyzed by the authors. Through the University of Gävle's qualitative review template, the articles were assessed for relevance. The material was analyzed and resulted in three main themes: Experiences of illness, experiences of care environment and experiences of care relationships. Main results: The patients described the experience of being treated with anorexia nervosa in an inpatient ward and how the experience was affected by their disease. The patients described a need to be seen as a whole and that the nurses had an individual approach. The care relationship was of great importance to the patients' experience and treatment, and through increased knowledge the nurses were able to improve the experience. Conclusions: The study showed that the experience of inpatient treatment varied from case to case and that an individually tailored approach by the nurse is needed when treating these patients. Creating a good relationship is a cornerstone of nursing care for patients with anorexia nervosa. Through increased understanding and knowledge by the nurse, patients' experience of inpatient care can be improved.

Bakgrund Anorexia nervosa är en allvarligt psykisk sjukdom med hög mortalitet som orsakar grava somatiska symtom vilket främst drabbar flickor under adolescens. Familjen utgör en central del av barnets behandling. Sjuksköterskans inställning till familjen påverkar familjens möjlighet att vara involverad i omvårdnad. Kunskap och förståelse om upplevelser av att ha ett barn med anorexia nervosa är en viktig beståndsdel för att sjuksköterskan ska kunna bedriva en god omvårdnad i mötet med denna patient- och föräldragrupp. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser av att vara förälder till ett barn som har anorexia nervosa. Metod Denna icke-systematisk litteraturöversikt baserades på vetenskapliga artiklar, tio med kvalitativ metodansats och fem med kvantitativ metodansats. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo genom tillämpade sökordskombinationer. Kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar utfördes utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument och via en integrerad analys utarbetades ett resultat med tre teman med tillhörande subteman. Resultat Resultatet visar att barnets insjuknande i anorexia nervosa har en radikal påverkan på förälderns liv. Föräldrarna upplevde en mångfald av negativa känslor och förekomsten av psykisk ohälsa ökade. Sjukdomen hade omfattande inverkan på självbilden och relationer i föräldrarnas liv, där flertal degraderade. Mötet med vården gav upphov till oppositionella, men främst negativa, upplevelser. Slutsats Åtskilliga föräldrar upplevde negativa vårdupplevelser som orsakade lidande i form av skuld, oro och ångest. En omvårdnad bedriven i partnerskap, där föräldrarna validerades och erbjöds information resulterade i positiva vårdmöten. Litteraturöversikten tyder sammanfattningsvis på att tillämpning av familjefokuserad omvårdnad skulle leda till fler positiva vårdupplevelser och minska föräldrarnas lidande. / Background Anorexia nervosa is a serious mental illness with high mortality that causes severe somatic symptoms, which mainly affects girls during their adolescence. The family is a central part of the child's treatment. The nurse's attitude towards the family affects the family's ability to be involved in nursing. Knowledge and understanding of experiences of having a child with anorexia nervosa is an important component for the nurse to be able to conduct good nursing in the meeting with this patient and parent group. Aim This study aimed to describe parents' experience of having a child with anorexia nervosa. Method This non-systematic literature review was based on scientific articles. Ten with a qualitative method approach and five with a quantitative method approach. The articles were obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo through applied keyword combinations. Quality review of included articles was performed based on Sophiahemmet University's assessment instruments and through an integrated analysis, a result was developed with three themes and associated sub-themes. Results The results show that the child's onset of anorexia nervosa has a radical impact on the parent's life. The parents experienced a variety of negative emotions and the incidence of mental illness increased. The disease had a profound effect on self-esteem and relationships in parents' lives, where several degraded. The meeting with the caregiver gave rise to oppositional, but mainly negative experiences. Conclusions Many parents experienced negative care experiences that caused suffering in the form of guilt, worry and anxiety. A nursing conducted in partnership, where the parents were validated and offered information resulted in positive care meetings. In summary, the literature review indicates that the application of family-focused nursing would lead to more positive care experiences and reduce parents' suffering.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är ett folkhälsoproblem som främst drabbar kvinnor i ung ålder. Av olika ätstörningar är AN en av de vanligaste och allvarligaste. Sjukdomen kännetecknas av självsvält, ovilja att äta och av överdriven fysisk aktivitet. Ätstörningen är ofta invecklad då den drabbade personen påverkas både fysiskt och psykiskt. Idag finns få översiktsstudier som fokuserar på kvinnor och flickors vårderfarenheter av slutenvårdsbehandling för AN. Därav föreligger en kunskapslucka som kan vara viktig att fylla för att vårdpersonal ska kunna ge en god slutenvårdupplevelse till kvinnor och flickor med AN. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors och flickors upplevelser av att vårdas och att ha vårdats för AN inom slutenvård. Metod: Till litteraturstudien har åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Analysen resulterade i att följande tre huvudkategorier kunde tas fram: “Att uppleva det viktigt med god personcentrerad vård”, “Att uppleva delar av behandlingen som negativa” och “Att behöva stöd”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att kvinnor och flickor med AN beskrev att de upplever personcentrerad vård som en central aspekt för en god upplevelse av deras tid inom slutenvården. Genom ökad kunskap om hur kvinnor och flickor upplever vård och behandling för AN kan vårdpersonal implementera personcentrerad vård, prioritera stöd och undvika delar av behandlingen som upplevdes negativt för att kvinnor och flickor ska kunna tillfriskna från sin ätstörning.Nyckelord: Anorexia nervosa, upplevelser, slutenvård. / Background: Anorexia nervosa (AN) is a public health problem that mainly affects women at a young age. Of the various eating disorders, AN is one of the most common and most serious. The disease is characterized by self-starvation, reluctance to eat and excessive physical activity. Today, there are few overview studies that focus on women's and girls' care experiences of inpatient treatment for AN. As a result, there is a knowledge gap that may be important to fill in order for health care professionals to be able to provide a good inpatient care experience to women and girls with AN.Aim: The aim of this literature study was to describe women's and girls' experiences of being treated for AN in inpatient care.Methods: For the literature study, eight qualitative articles have been reviewed, analyzed and compiled.Results: The analysis resulted in the following three main categories being able to be produced: "Perceiving the importance of good person-centred care", "Perceiving parts of the treatment as negative" and "Needing support".Conclusion: The results of the literature study showed that women and girls with AN described that they experience person-centered care as a central aspect for a good experience of their time in inpatient care. Through increased knowledge of how women and girls experience care and treatment for AN, healthcare professionals can create good conditions for women and girls to be able to recover from their eating disorder.Keywords: Anorexia nervosa, experiences, inpatient-care

Bakgrund: Anorexia nervosa är en av de allvarligaste psykiatriska diagnoserna en person kan drabbas av med en hög mortalitet. Det är ett sjukdomstillstånd som på ett omfattande vis påverkar den drabbade individens fysiska och psykosociala funktioner. Omvårdnaden för patienter med anorexia nervosa är komplex och kräver ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med anorexianervosa. Metod: För denna studie användes en allmän litteraturöversikt som design med en kvalitativ innehållsanalys utifrån Granheim och Lundman (2003). Resultat: I studien framkom två huvudkategorier och sex subkategorier. De två huvudkategorierna bestod av; En komplex vårdrelation och Utmaningar i mötet med patienter med anorexia nervosa. De sex subkategorierna var följande; Vikten av förtroende och svårigheter i att bygga en relation, En mångfacetterad roll, Brist på utbildning och kunskap, En krävande omvårdnad, Emotionellt utmanande möten och Motstridiga känslor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att det är utmanade och komplext att ge omvårdnad åt patienter med anorexia nervosa. Patientgruppen beskrivs som mer krävande än andra patienter på psykiatriska avdelningar och att det finns ett kunskapsbehov för att förbättra vårdkvalitén. Vårdrelationen sjuksköterska och patient emellan är essentiell för tillfrisknandet i sjukdomen, samtidigt som den kräver tid och tålamod att utveckla. Fortsatt forskning: Fortsatt forskning utifrån sjuksköterskors perspektiv eftersom de arbetar närmast patienterna och besitter värdefull kunskap. / Background: Anorexia nervosa is one of the most severe psychiatric diagnoses with high mortality rates. It is a condition that extensively affects the physical and psychosocial functions of the affected individual. Nursing care for patients with anorexia nervosa is complex and requires a holistic and person-centered approach. Aim: To describe nurses’ experience of providing care to patients with anorexia nervosa. Method: A general literature review design was used for this study with a qualitative content analysis following Granheim and Lundmans (2003) approach. Results: The study revealed two main categories and six subcategories. The two main categories consisted of; A complex care relationship and Challenges in encountering patients with anorexia nervosa. The six sub-categories were as follows; The importance of trust and difficulties in building a relationship, A multifaceted role, Lack of education and knowledge, Demanding nursing care, Emotionally challenging encounters and Conflicting emotions. Conclusion: Nurses find it challenging and complex to provide nursing care to patients with anorexia nervosa. The patient group is described as more challenging than other psychiatric patient groups and that there is a need for knowledge to improve the quality of care. The relationship between nurse and patient is essential in the recovery of the disease, while it requires time and patience to develop. Further research: Further research from the perspective of nurses as they work closest to patients and have valuable knowledge.

Introduktion: Ätstörningar utgör ett stort globalt hälsoproblem, speciellt hos den yngrebefolkningen. Allt fler ungdomar får diagnosen anorexia nervosa som anses vara dendödligaste psykiatriska sjukdomen. Trots olika behandlingsalternativ är återfallsrisken högoch ungefär 50% blir helt friska från sjukdomen. Att sjuksköterskor får en fördjupadkunskap om hur ungdomar upp till 19 års ålder upplever att behandlas för anorexia nervosainom slutenvården är betydelsefullt för att optimera vården samt minska återfallen. Syfte: Syftet är att utforska ungdomars upp till 19 års upplevelser och erfarenheter av attbehandlas för anorexia nervosa inom slutenvården. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt med deskriptiv design och en kvalitativ metod. Tioartiklar granskades och analyserades efter sökningar på databaserna CINAHL och PubMed.Joyce Travelbees “Human-to-Human Relationship Model of Nursing” användes somteoretisk referensram. Resultat: Efter granskning av artiklarnas resultat framkom tre huvudteman: erfarenheter avomvårdnaden, auktoritär behandling och reaktioner under och efter inläggning. Följandesubkategorier tillkom: relationen med hälso- och sjukvårdspersonal, upplevda brister ivården, information, regler, tvång, straff, trygghet och triggande och känsla av isolering.Ungdomarna upplevde ett flertal positiva och negativa aspekter med att behandlas föranorexia nervosa inom slutenvården. En viktig aspekt var relationen med personalen,medan det rådde delade meningar om den autoritära behandlingen samt att behandlas medandra personer med anorexia nervosa. Slutsats: Ett större fokus på personcentrering vid omvårdnaden av ungdomar med anorexianervosa hade kunnat underlätta vistelsen på avdelningen. Att se individen bakomsjukdomen kan bidra till en ökad följsamhet i behandlingen. Genom att hjälpa ungdomarnafinna hopp kan det bidra till en mer positiv upplevelse av inläggningen. / Introduction: Eating disorders are a major global health problem, especially among theyounger population. More young people are being diagnosed with anorexia nervosa, whichis considered the deadliest psychiatric illness. Despite various treatment options, the risk ofrelapse is high and approximately 50% make a full recovery from the disease. Nursesgaining in-depth knowledge of how young people up to the age of 19 experience beingtreated for with anorexia nervosa in inpatient care is significant for optimizing care andreducing relapses. Aim: The aim of the study was to examine how adolescents up to 19-years of ageexperiences with inpatient care for anorexia nervosa.Method: For this study a literature review with a descriptive design and qualitative methodwere chosen as method. Ten articles were chosen for analysis after searches on thedatabases CINAHL and PubMed. Joyce Travelbees “Human-to-Human Relationship Modelof Nursing” was used as theoretical framework. Results: After reviewing the results of the articles three main themes were found;experiences of nursing, authoritarian treatment, and reactions during and after admission.The following subcategories were also found; relationship with the healthcare workers,experienced deficiencies in care, information, rules, coercion, punishment, security andtriggering and feelings of isolation. The adolescents experienced multiple positive andnegative aspects with inpatient treatment for anorexia nervosa. One important aspect wasthe relationship with the healthcare workers while there were differing opinions about theauthoritarian aspects of the treatment and being treated with other people with anorexianervosa. Conclusions: A greater focus on person-centered care when caring for adolescents withanorexia nervosa could make the stay on the unit easier. To see the individual behind thedisease can increase compliance with the treatment plan. Helping adolescents find hope cancontribute to a more positive reaction to inpatient treatment.

Bakgrund: Anorexia nervosa är ett psykiatriskt tillstånd som påverkar det fysiska och psykiska välmåendet. Tillståndet är svårbehandlat på grund av låg sjukdomsinsikt hos patienter, och den allvarligaste komplikationen av sjukdomen innebär döden. Anorexia nervosa påverkar inte bara patienten som drabbas, men också patientens närstående och anhöriga. Sjukdomen kräver att sjuksköterskor besitter kunskap om hälsa som helhet och att de har ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Metod: Arbetet var en litteraturstudie som utformades efter Polit och Becks niostegsmodell. Tio artiklar analyserades enligt Elo och Kyngäs analysmetod. Resultat: Sex underkategorier framställdes som sedan sammanfattades i två kategorier: Etisk stress och skapande av vårdrelationer. Vidare utvecklades en huvudkategori: Utmaningar med personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Litteraturstudien visade att sjuksköterskor upplever utmaningar i den personcentrerade omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Dessa utmaningar relaterar till sjuksköterskors etiska stress och utmaningar i skapandet av vårdrelationer. Fortsatt forskning: Ytterligare forskning behövs om sjuksköterskors upplevelser av deras ansvar för omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa samt vilka hälsofrämjande metoder som bör prioriteras i vården av dessa patienter. / Background: Anorexia nervosa is a psychiatric condition that affects the physical and mental well- being. The condition is tough to treat because of a low insight of the disease among patients, and the most serious complication is death. Anorexia nervosa does not only affect the patient, but family and friends of the patient too. The disease requires that nurses possess knowledge of health as a whole and that they have a person-centered approach. Aim: To investigate nurses’ experiences in caring for patients with anorexia nervosa.Method: The work was a literature study designed according to Polit and Beck's nine-step model. Ten articles were analyzed according to Elo and Kyngäs’ analysis method. Result: Six subcategories were developed that were summarized into two categories: Ethical stress and establishing care relationships. Furthermore, a main category was developed: Challenges with person- centered nursing. Conclusion: The literature study showed that nurses experience challenges in the person-centered care of patients with anorexia nervosa. These challenges relate to nurses' ethical stress and challenges in establishing caring relationships. Further research: Further research is required regarding nurses' experiences of their responsibility in caring for patients with anorexia nervosa and which health promoting methods should be prioritized in the care of these patients.

Text in English / Two consecutive referrals of early onset (symptom onset at 11 years) anorexia nervosa (restricting sub-type) to an inpatient eating disorders unit in a psychiatric hospital, will be described. Within both cases, there was a history of sequential mother-daughter dieting prior to the daughter's onset of anorexic symptoms. This pattern will be viewed from the perspective of systemic theory, with reference to the cybernetic processes implicated in the onset and maintenance of symptoms. Structural systemic interpretations, in terms of exchangeable senses of self within the mother-daughter pairs, will also be considered. A brief comment will be made about the symmetry which underlies the choreography of anorexia nervosa when viewed from the perspective of communication theory. The implications for intervention will be addressed. In conclusion, the nature of the intergenerational transmission of disordered eating behaviours, will be considered with reference to the nature-nurture debate. / Clinical Psychology / M.A. (Clinical Psychology)

Text in English / Two consecutive referrals of early onset (symptom onset at 11 years) anorexia nervosa (restricting sub-type) to an inpatient eating disorders unit in a psychiatric hospital, will be described. Within both cases, there was a history of sequential mother-daughter dieting prior to the daughter's onset of anorexic symptoms. This pattern will be viewed from the perspective of systemic theory, with reference to the cybernetic processes implicated in the onset and maintenance of symptoms. Structural systemic interpretations, in terms of exchangeable senses of self within the mother-daughter pairs, will also be considered. A brief comment will be made about the symmetry which underlies the choreography of anorexia nervosa when viewed from the perspective of communication theory. The implications for intervention will be addressed. In conclusion, the nature of the intergenerational transmission of disordered eating behaviours, will be considered with reference to the nature-nurture debate. / Clinical Psychology / M.A. (Clinical Psychology)