Problemformulering: Tidigare forskning har markerat organisationskulturens samverkan med anställdas motivation ur ett ledarperspektiv. Det finns däremot ett forskningsgap för studier som fokuserar på ett medarbetarperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga hur organisationskulturen samverkar med hur medarbetare ser på sin motivation och därmed deras förmåga att nå optimal prestation. Teori: Detta avsnitt startade med tidigare forskning som definierar och beskriver motivation som begrepp, och fortsatte med en presentation av både klassiska och moderna motivationsteorier. Därefter följde sen beskrivning av begreppet organisationskultur och relevanta teorier sammankopplade med ledarskap och uppbyggnad av organisationskulturen. Avsnittet avslutades med att precisera sambandet mellan organisationskultur och motivation. Metod: Den valda metoden för denna studie är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta anställda för att samla data. Empiri: De anställda uppfattar att deras motivation samverkar och fluktuerar beroende på hur de ser på företagets kultur. Den nuvarande organisationskulturen på företaget där de anställda arbetar uppfattas som negativ och de anställda såg en minskad motivation till att presterahögt till följd av det. De anställda har individuella behov som behöver tillfredsställas av ledarna för att kunna förbättra både motivation och organisationskultur. Slutsatser: Det finns ett signifikant samband mellan organisationskultur och medarbetares motivation. De anställda uppfattar att organisations kulturen inte möter deras behov, och därför har brist på motivation till sina arbetsuppgifter. Ledare spelar en avgörande roll i att arbeta löpande med organisationskulturen för att lyfta medarbetares motivation. Ledare behöver schemalägga socialaaktiviteter utanför arbetsplatsen regelbundet med samtliga medarbetare.

Studien behandlar fenomenet psykosocial arbetsmiljö med fokus på arbetsrelaterad stress. Syftet för studien var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en snabbmatsrestaurang, med fokus på arbetsrelaterad stress, och på vilka sätt den påverkar de anställda. Genom en förståelse för den psykosociala arbetsmiljöns påverkan, kan vår forskning bidra med ett djupare perspektiv på kvalitativ forskning inom området. Data samlades in i form av sex semistrukturerade intervjuer för att undersöka på vilka sätt den psykosociala arbetsmiljön, med fokus på arbetsrelaterad stress, påverkar de anställda. Vidare prövas uppsatsens teoretiska referensram på det empiriska fältet genom en empirisk analys. Studien avslutas medatt presentera en slutdiskussion där det redogörs för på vilka sätt den psykosociala arbetsmiljön i form av arbetsrelaterad stress, påverkar de anställda på snabbmatsrestaurangen. Slutsatsen är att de anställdas påverkas både negativt och positivt av den arbetsrelaterade stressen.

Ledarskap har en stor roll för att skapa och leda organisationer framåt. Ett av dessa ledarskap är det transformativa ledarskapet som har en grund i öppenhet och delaktighet. Det som arbetet vilar på är hur det transformativa ledarskapet motiverar anställda på arbetsplatsen. Uppsatsen har en litteraturöversikt för att fånga kunskapsläget i dagsläget. Studien har som frågeställning hur det transformativa ledarskapet påverkar anställdas motivation och tillfredsställelse i en organisation som fokuserar på produktion. I arbetet går vi igenom hur den kvantitativa studien genomfördes samt hur det empiriska materialet samlas in. I metoden gör vi reflektioner om risker samt etiska förhållningssätt. Totalt skickades 150 enkäter ut och 101 svar samlades in. Den data som samlades in presenteras i resultatdelen för att sedan analyseras i följande kapitel. I analysdelen går vi igenom vad varje hypotes som ställs inom studien betyder och hur korrelationen mellan de svar som vi fick in ser ut. I analysen försöker vi förklara varför resultatet ser ut som det gör och varför eventuella korrelationer inte är så starka som de kanske borde vara. I sista kapitlet presenteras slutsatsen samt ett svar på frågeställningen som visar på att det transformativa ledarskapet används i organisationen med fokus på produktion men att det kanske finns andra egenskaper som påverkar ledarskapet som inte kunde identifieras i det här arbetet.

Title Agile development and well-being Authors Emma Eliasson and Ebba Såthén Supervisor Michal Lysek Keywords Agile, self-managing teams, employees, and well-being. Background The high rate of change in society requires new working methods that are flexible and have a quick response to changes. Agile development is a working method developed to enable companies to improve their competitiveness and is characterized by short work cycles and quick feedback. With the new ways of organizing work, high demands are placed on employers when it comes to working for a good working environment and preventing work-related mental illness. Especially since the proportion of people who experience problems as a result of work is large. When it comes to agile development, research has had a large focus on the organizational benefits, but there is a lack of research on how the individuals who work according to this method are affected when it comes to mental well-being. Purpose The purpose of this study is to identify and understand what possibilities and risks exist when using an agile working method, as well as investigate the impact these possibilities and risks can have on the employees’ mental well-being. Method This study has been conducted according to a qualitative approach, where the research design of the study is deductive, and the research strategy of the study is a case study. Data was collected through eight semi-structured interviews with employees at four different companies and then analyzed according to thematic analysis. Result & discussion Through a developed model, the result is presented, which confirms that the agile way of working comes with both risks and opportunities. What affects the opportunities is the team and the leader, while what affects the risks is the team and the customers. These can lead to either motivation and well-being, or frustration and stress. The result is discussed based on the frame of reference and empirical evidence.

Denna studie undersöker hur unga kunskapsarbetares intention att stanna hos sin arbetsgivare påverkas av strategier arbetsgivare använder för att behålla medarbetare, retention strategies. Studien behandlar teori relaterad till det psykologiska kontraktet, retention strategies och unga kunskapsarbetares arbetsrelaterade preferenser. Studien använder en kombination av semistrukturerade intervjuer och en medarbetarenkät från ett energibolag i Sverige. Resultatet indikerar att retention strategies uppfattas som del av det psykologiska kontraktet och bidrar till att öka intentionen att stanna. Karriärsutveckling identifierades som den viktigaste faktorn. Studien framhåller även betydelsen av företagsvarumärket och chefers stöd som en nyckel i att främja avsikten att stanna, särskilt inom större organisationer. Sammanfattningsvis betonar studien vikten av att arbetsgivare implementerar och kommunicerar effektiva retention strategies med fokus på karriärsutveckling och meningsfullhet.

Studiens syfte var att undersöka huruvida ”Corporate Social Responsibility” (CSR) påverkar de anställdas organisatoriska engagemang och ”Organizational Citizenship Behavior” (OCB) positivt samt huruvida CSR-aktiviteterna minskar de anställdas vilja att säga upp sig. Forskningsstrategin har utgått ifrån en deduktiv ansats och grundades i en kvantitativ design där en webbaserad enkätstudie skickades ut till de anställda på ett medelstort kooperativt företag inom fastighetsbranschen under april 2016. Ett klusterurval genomfördes vilket genererade 62 enkätsvar med en svarsfrekvens på 36%. För att säkerställa mätinstrumentets reliabilitet användes Cronbachs alfa reliabilitetskoefficient där samtliga värden låg mellan α=0,81 och α=0,89. Pearsons korrelationsanalys och flera stegvisa regressionsanalyser utfördes för att analysera data. En signifikansnivå på p=0,05 tillämpades och studiens resultat visade att CSR predicerar de anställdas organisatoriska engagemang (p <0,001) och OCB (p <0,001). Slutsatsen av resultatet indikerade på att företagets CSR-arbete är relevant och har en positiv påverkan på de anställdas attityder och beteenden.

Uppsatsens titel: Anställdas reaktioner vid personalförändring, ett medarbetarperspektiv utifrån ett tjänsteföretag. Datum: 15 juni 2016 Nivå: Examensprojekt inom innovationsteknik, 15 HP Intuition: Akademin för Innovation, teknik och design. Författare: Melda Duru 930521 & Shehla Mohammad 921015 Handledare: Erik Lindhult Nyckelord: Personalförändring, motstånd, anställda, reaktioner Frågeställning; Vilka typer av reaktioner uppstår hos de anställda vid personalförändring? Hur kan organisationen skapa positiva reaktioner hos medarbetare vid personalförändring? Hur skapar man en positiv arbetsmiljö vid personalförändring? Syfte: Syftet med studien är att undersöka de anställdas reaktioner vid en personalförändring som tidigare har inträffat inom det valda företaget då företagets personaltillväxt ökade med sju nya anställda inom organisationen. Vidare bygger syftet på att undersöka och lyfta fram vad som kan skapa positiva reaktioner från anställda till personalförändringen och hur man kan skapa en positiv arbetsmiljö vid personalförändring. Metod: Kvalitativ forskningsmetod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts i studien. Slutsats: Studien visade att personalförändringen ledde både till positiva och negativa reaktioner. De negativa reaktionerna var mer än de positiva. Organisationen kan skapa positiva reaktioner genom att involvera de anställda i förändringsprojektet och ha en tydlig kommunikation inom organisationen. En positiv arbetsmiljö vid personalförändring kan skapas genom tydlig kommunikation, olika diskussioner, möten och enkätundersökningar. / Title: Employee reactions in organizational change, an employee perspective from a service company Date: 15 June 2016 Level: Bachelor thesis in Innovation 15 ECTS Institution: School of Innovation, Design and Technologies, Mälardalen University Authors: Melda Duru 930521 & Shehla Mohammad 921015 Tutor: Erik Lindhult Keywords: Organizational change, personal change, resistance, employee, reactions Research questions: What kinds of reactions occur among employees when personnel change occurs? How can the organization create positive reactions from employees when personnel change occurs? How can a positive working environment be created when handling personnel changes in an organization? Purpose: The purpose of the study is to inspect the employee’s reactions in personal changes. Furthermore, based on the aim to investigate and highlight what creates a positive attitude of employees towards organizational change in the study. Method: Qualitative research method where four semi-structured interviews have been promoted in the study Conclusion: The study showed that personnel changes are available to both positive and negative reactions. The negative reactions were more than the positive. The organization can create positive reactions by involving employees in change projects and have a clear communication within the organization. A positive work environment can be created by clear communication, discussions, meetings and surveys.

Syftet med denna C-uppsats var att skapa en inblick i den svenska mötesindustrin genom att undersöka tre större mötesanläggningar i Sverige. Detta har gjorts med hjälp av de anställda på de undersökta mötesanläggningarna. Utgångspunkten i denna uppsats var att de mest grundläggande delarna på en mötesanläggning innefattar dess fysiska struktur och organisationsstruktur. Syftet har även varit att lyfta fram de anställdas perspektiv då respondenterna pekat på de delar inom dessa områden som uppfattats som mest betydande för bedrivandet av respektive mötesverksamhet. Uppsatsen är huvudsakligen en kvalitativstudie med semistrukturerade intervjuer, vilka har genomförts för att få en djupare förståelse för de anställdas syn på verksamhetsdriften på respektive mötesanläggning. Intervjuerna har genomförts med sammanlagt nio anställda, varav tre genomfördes på plats på anläggningen,tre per telefon och tre per mail. Uppsatsen bygger på svaren från våra respondenter, tidigare forskning samt den presenterade referensram som har arbetats fram utifrån respondenternas svar. Resultatet av denna studie visar att de delar inom fysisk struktur och organisation som de anställda lyfter fram som mest betydande för bedrivandet av den egna verksamheten tar sig i uttryck genom lokalisering, flexibilitet, hållbarhet och samarbeten. / The purpose of this essay is to create a greater insight into the Swedish meetings industry by examining three major meeting facilities in Sweden, and to create this insight through the employees at the surveyed facilities. Our starting point was that the most basic elements of a meeting facility include the physical structure and the organizational structure. The aim has thus been to highlight the employees' perspective within these parts of the operations that is perceived as most significant for the conduct of each meeting operation. This study is primarily a qualitative one using semi-structured interviews conducted to gain a deeper understanding of the employees' vision of the operations at each meeting facility. The interviews were conducted with a total of nine employees, three of which were carried out on the spot, three by phone and three via e-mail. The essay is based on the responses of the respondents and previous research. The results of this study shows that the parts within physical structure and the organizational structure that the employees highlights as the most important for the conduct of the operations are presented as location, flexibility, sustainability and co-operations.

Syfte: Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för hur ett varumärkes rykte och image kan påverka en arbetstagare vid valet av arbetsgivare i små företag inom tjänstesektorn. Metod: Då syftet med studien är att få ökad förståelse för hur image och rykte påverkar en arbetstagare i valet av arbetsgivare, har således studien genomförts med en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 12 deltagare som är nyanställda inom respektive företag. Materialet har därefter analyserats manuellt med hjälp av ett datanalysprogram. Resultat & slutsats: Resultatet styrker och ger tidigare forskning en ökad förståelse om hur image och rykte påverkar valet av arbetsgivare inom små tjänsteföretag. Resultatet visar att det finns andra faktorer som påverkar en arbetstagare vid valet av arbetsgivare inom denna forskning. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser möjligheter till vidare forskning att applicera studien med en kvantitativ metod för att se om bidraget går att styrka i ett större sammanhang. Ytterligare förslag till framtida forskning skulle vara att applicera studien på en annan bransch inom små tjänsteföretag. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar teoretiskt på så vis att den bekräftar tidigare forskning vad gäller image och ryktets påverkan vid valet av arbetsgivare. Studien bidrar även till en ytterligare faktor som påverkar en arbetstagare vid valet. Vidare finns även praktiskt bidrag i form av vikten av att företag arbetar internt för att behålla samt attrahera potentiella nya arbetstagare. / Aim: The purpose of this study is togain an increased understanding of how a brand's reputation and image can affect an employee in the selection of employers in small businesses in the service sector. Result & Conclusions: The study strengthens and gives earlier research an increased understanding of how image and reputation affect the choice of employers in small service companies. The results show, in particular, that there are other factors that affect an employee in the choice of employers in this research. Suggestions for future research is to apply the study with a quantitative method to see if the contribution can be strengthened in a broader context. Further suggestions for future research would be to apply the study to another industry within small service companies. Contribution of the thesis: The study theoretically contributes to confirming previous research into the influence of image and reputation in the choice of employers. The study also contributes to an additional factor that affects an employee in the choice of employer. Furthermore, there is a practical contribution in terms of the importance of companies working internally to retain and attract potential new employees.

Syfte: Undersöka vilka skillnader och likheter i motivationsfaktorer som går att upptäcka mellan chefer och anställda på detaljhandelskoncernen Nilson Group. Fokus har legat på att undersöka vilka av de inre och yttre motivationsfaktorerna som väger tyngst hos respektive yrkesgrupp och att utreda vilka eventuella samband som finns mellan dem. Metod: För att besvara frågeställningen har en kvantitativ fallstudie gjorts på en koncern och dess företag inom detaljhandelsbranschen. Data har samlats in i form av enkäter. Slutsatser: Det går att se ett tydligt mönster av att det är de inre motivationsfaktorerna som har störst betydelse för både chefer och butiksanställda. 29 av 30 chefer i undersökningen, motsvarande 97 procent, motiveras främst av inre motivationsfaktorer. 26 av 30 anställda i undersökningen, motsvarande 87 procent, motiveras främst av inre motivation. Det var ingen som enbart motiverades av den inre eller yttre faktorn utan för samtliga respondenter fanns det influenser av båda faktorerna. Det gick att fastslå en signifikans skillnad mellan yrkesgrupperna i ett påstående tillhörande varje teori. Det gick också att se tydliga likheter i två påståenden. I de övriga kunde en del samband och olikheter upptäckas men det gick inte att signifikant fastslå. Det går att statistiskt säkerställa att de enskilda medelvärdena för respondenternas svar är representativt för populationen på en 95 procent signifikansnivå. Det betyder att det går att fastställa att det är de inre faktorerna som betyder mest.