Universiẗat, Diss., 2008--Regensburg.

Inaug.-Diss. Recht Tübingen, 2005. / Bibliogr.

Föreliggande studie hade som syfte att genom en deduktiv tematisk analys av intervjumaterialet försöka utröna huruvida respondenternas upplevelse av den egna identiteten med fokus på självbild, självförtroende, självförmåga samt självkänsla har förändrats i och med att de genomgått 12-stegsprogrammet vid en svensk kriminalvårdsanstalt. Detta innebär att alla respondenterna har ett aktivt beroende bakom sig samt att de är intagna inom svensk Kriminalvård. De fördefinierade temana för frågorna gällande identitet var identitetsåtergång, identitetsutvidgning samt identitetsuppkomst. Utöver frågor gällande identitet så ställdes även frågor om respondenternas upplevelse av att genomgå 12-stegsbehandling inom anstalt. Orsaken till detta är att den speciella miljö där de genomgått 12-stegsbehandlingen kan ha påverkat utfallet av behandlingen. Denna analys var av en induktiv tematisk art och de teman som framkom är att respondenterna upplevde 12-stegsprogrammet som utvecklande men att det är besvärande med omotiverade deltagare samt att de i grupp känt sig hämmade med tanke på anstaltsmiljön.

Kriminalvården har ett viktigt samhällsuppdrag där man dels ska säkerställa att straff blir verkställda, men även arbeta för att förebygga brottslighet i samhället. Som kriminalvårdare har man således en komplicerad yrkesroll vilken ska fokusera på både säkerhet samt rehabilitering. För att det brottsförebyggande arbetet inom Kriminalvården ska kunna bli så effektivt som möjligt bör kriminalvårdare få de bästa förutsättningarna för att kunna genomföra detta arbete. Genom kvalitativa intervjuer med kriminalvårdare på en klass 3 anstalt, har denna studie undersökt hur dessa arbetar brottsförebyggande i det dagliga arbetet utanför den programverksamhet som sker inom Kriminalvården. Resultaten visar på att upplevelserna är att brottsförebyggande arbete kan vara både säkerhetsarbete samt andra insatser, vilka finns beskrivna i klienternas verkställighetsplaner. Kriminalvårdarna upplever även att det finns begränsningar i form av tydlighet från ledningen samt brist på utbildning. Majoriteten av de kriminalvårdare som deltog i denna studie önskade utbildning i exempelvis samtalsmetodik, då samtal med klienterna är en stor del i deras arbete. Det framkom även att det finns andra faktorer som begränsar möjligheterna att arbeta brottsförebyggande, vilka framförallt rörde svårigheter kring samverkan med andra myndigheter. / The Correctional care has an important social mandate, in which one must ensure that sentences are enforced, but also work to prevent criminality. As a correctional officer you have a complex occupational role where you should focus on both safety and rehabilitation. In order for crime prevention work to be as effective as possible, correctional officers needs the best conditions for carrying out this work. Through qualitative interviews with correctional officers on a prison with safety classification 3, this study has investigated how the correctional officers are working crime preventive in the daily work next to the rehabilitation programs conducted in the Correctional care. The results indicate that the experiences are that crime prevention can be both safety work, but also other efforts, which are described in the inmate’s enforcement plans. The correctional officers also experience that there are limitations in terms of clarity from the organisation and lack of education. The majority of the correctional officers who participated in this study desired education in, for example, communication methodology, as conversations with the inmates are a major part of their work. It also emerged that there are other factors that limit the possibilities to work crime preventive. These factors particularly concerned difficulties with cooperation with other authorities.

Syftet med studien var att genom en kartläggning få en lägesbild av volontärsektorns ochKriminalvårdens samarbete i Sverige. Det som studeras är volontärsektorns uppgift ochfunktion, även hur mycket statsbidrag de får och hur samarbetet fungerar mellan parterna.Kartläggningen gjordes med hjälp av strukturerade frågeformulär och intervjuer, somanalyserades med tematisk analys. Resultatet visade vilka frivilligorganisationerKriminalvården gett statsbidrag år 2022 samt vilken uppgift och funktion de fyller. Iresultatet påvisades även en djupare förståelse kring samarbetets funktion och de svårigheteroch utmaningar som finns, samt hur frivilligorganisationerna kan utgöra ett komplement tillKriminalvårdens verksamhet. I slutsatsen presenterades ett överlag positivt samarbete mellanfrivilligorganisationerna och Kriminalvården, där frivilligorganisationerna fyller en viktigfunktion, men där de ojämlika vårdinsatserna problematiserades. Det framkom också att detfinns samarbeten med fler frivilligorganisationer, som inte får statsbidrag. De inkluderadessåledes inte i denna kartläggning, men är något som framtida forskning skulle kunna tahänsyn till

In this bachelor's thesis we wanted to explore the complexities of collections management in a Swedish prison library. One of the many challenges of being a prison librarian is determining which literature is appropriate. A prison librarian must consider the guidelines established by the state agency Kriminalvården, whilst also considering the Swedish library law. A client is entitled to have access to the same level of service as the rest of the population, but cannot receive literature which may harm their rehabilitation or encourage future criminal behavior. Herein lies the problem. Using a phenomenographic approach, we have conducted five qualitative, semi-explorative interviews with five different prison librarians. We wanted to be able to determine who makes the decision on what literature is restricted, what the librarians think of the resulting censorship when it is restricted, and how they experience having to navigate this challenge. We determined that it is the state agency that decides what is allowed to the clients, but the prison librarians feel that decisions are not clearly motivated. The librarians also experience a lot of positive interactions in their decisions around collection management and with the clients, but that they are not taken into consideration regarding decisions made by the authorities. There is also a need for more resources, time and visibility in the larger library-discussion. We suggest that there is a need for clearer communication, more involvement for the librarians and a need for clearer guidelines.

Studien avser att belysa kriminalvårdens syn på barnperspektivet gällande medföljande barn med sin frihetsberövade mamma i anstalt. Vidare avser studien att belysa samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten i dessa ärenden, utifrån barnets bästa. Studien är baserad på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från fyra av kriminalvårdens kvinnoanstalter som kommit i kontakt med medföljande barn i anstalt. Författarnas teoretiska utgångspunkt har varit att analysera resultatet av intervjuerna utifrån ett anknytningsteoretiskt förhållningssätt. Resultatet visar att kriminalvården har en god kännedom om och kan tillgodose barns grundläggande behov i spädbarnsålder, men saknar i dagsläget resurser att tillgodose behoven hos äldre barn. Vidare visar resultatet att en god samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten är en förutsättning för att vistelsen på anstalt ska bli så bra som möjligt för barnet, och att det finns mer att önska av nuvarande samarbete mellan myndigheterna.

<p>Syfte med undersökningen var att nå en ökad förståelse om hur före detta interner upplevde sina anstaltsvistelser med särskilt avseende på narkotikaproblematiken. Jag ville tydliggöra hur narkotikamissbrukare som har suttit på anstalt upplevde miljön och narkotikasituationen samt hur narkotikan påverkat vardagen inne på anstalterna. Fyra f. d narkotikamissbrukare och tillika f.d. interner intervjuades. Resultaten av intervjuerna analyserades utifrån den sociologiska utbytesteorin. </p><p>Undersökningens resultat visar att det är ett vanligt förekommande fenomen med narkotika på anstalterna och att problemet är ganska omfattande. Undersökningspersonerna beskriver värme, mat, sängplats och lugn och ro som några av de positiva konsekvenserna av att vistas på anstalt och att det positiva med att det finns tillgång till narkotika på anstalterna är att tiden går snabbare om man missbrukar och att det är ett sätt att slå ihjäl tristessen på. De negativa konsekvenserna av att det finns narkotika på anstalterna, som de före detta internerna upplever, är att det uppstår våld, hot och skulder mellan de intagna. </p>

<p>År 2000 uppskattade Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att minst 8000 barn varje år har en eller två frihetsberövade föräldrar i Sverige. Få av dessa barn har en bra och kontinuerlig kontakt med sin frihetsberövade förälder. Barnombudsmannen har konstaterat att barnperspektivet är av stor vikt inom kriminalvården för att barnet och den frihetsberövade föräldern skall få en meningsfull relation. Detta är en kvalitativ uppsats som syftar till att granska hur barnperspektivet används inom kriminalvården. Genom intervjuer med personal från en etablerad anstalt samt intervju med kriminalvårdschefen över den planerade anstalten Verksmon i Torvalla, Östersund har vi kunnat ta del av deras berättelser om hur de jobbar med barnperspektivet. Resultatet har analyserats utifrån systemteorin och utvecklingsekologisk teori. Resultatet visar att den etablerade anstalten beaktar barnperspektivet genom att anpassa besöksmiljöer samt har infört barnombud. Resultatet visar även att i planeringen av den kommande Verksmonanstalten har de beaktat barnperspektivet till en viss del.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kontakten mellan barn och föräldrar ser ut, när föräldern sitter i fängelse. Efter en diskussion med de tilltänkta informanterna var det tydligt att det finns en problematik inom detta ämne. Forskningen ur barn-/föräldraperspektivet är tämligen bristfällig då studier gällande fängelseklienter och kriminalvård i synnerhet behandlar den intagne. Därför var det av intresse att ta reda på hur kontakten hanteras, det vill säga på vilket sätt alla inblandade parter agerar för att barnet skall få ha en så bra kontakt som möjligt med sin förälder trots att den inte har samma möjligheter som en fri förälder. Det fanns ytterligare aspekter inom ämnet som var av intresse, exempelvis att undersöka vad som händer i mötet och de positiva respektive negativa aspekterna av att kontakten fortskrider Slutligen var det viktigt att undersöka om, och i så fall hur, barnen påverkas av att ha en förälder som sitter i fängelse. </p><p>Med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer samt självrapporteringar genom nätbaserad interaktion, togs det reda på hur informanterna upplevde att kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar såg ut och hur de ansåg att den hanterades. För att förstå alla inblandade parters perspektiv bestämdes det att fyra stycken intervjuguider som riktade sig till var och en av de olika kategorierna av informanterna utformades. Eftersom fyra olika perspektiv inkluderades blev svaren inte enhetliga utan många olika upplevelser framkom vilket gjorde det mycket mer intressant.</p>