<p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats inleds med en kort historisk genomgång av den aktiebolagsrättsliga utvecklingen i Sverige under de senaste århundradena. Därefter sätts fokus på gällande rätt vad det gäller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstår innan bolaget är registrerat och olovlig värdeöverföring genomgås och följs upp med en genomgång av styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. Därefter följer en genomgång av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.</p><p>Därpå följer en liknande genomgång av gällande rätt för revisorers personliga ansvar. Revisorsnämndens funktion gås igenom innan gällande rätt för revisorers skadeståndsansvar presenteras. Även det straffansvar som kan komma att bli aktuellt för en revisor utreds.</p><p>Rättsläget analyseras därefter i de delar som tidigare presenterats. Analysdelens disposition är i stora drag uppställd på samma sätt som i studiens deskriptiva del. Inledningsvis analyseras således styrelseledamöternas personliga ansvar i olika delar, för att följas upp med en analys av revisorers personliga ansvar.</p><p>Studiens resultat består av ett flertal konkreta råd på hur en styrelseledamot respektive en revisor ska handla i olika situationer för att undvika ett personligt ansvar. Därutöver presenteras ett mycket kortfattat förslag om att revisorsnämnden kan överta tillsättningen av revisorer från bolagsstämman.</p>

<p>The purpose of this paper is to examine the attitudes and willingness towards climate compensation in air travel. The study discuss if people feel a personal responsibility about the environment. Earlier research shows that tourists are positive towards climate compensation, but in reality very few use this service. The main question is: Which are the reasons for travellers not to use climate compensation? The used methodology is qualitative and based on ten interviews with people who have travelled by air one or several times since January 2007, when the service was first established. The interviews were then analyzed from a hermeneutical perspective to obtain an understanding for how the respondents perceive the human impact on the environment. This perception leads to their standpoint towards climate compensation. Their standpoints are divided into five subjects: uncertainty, trust, an abstract feeling, discourages and responsibility, which are analysed against selected theories.</p> / <p>Uppsatsen behandlar de attityder till och den vilja som finns hos människor att klimatkompensera flygresor. Studien tar i beaktande om människor känner ett personligt ansvar för miljön. Tidigare undersökningar om resenärers inställningar till att klimatkompensera flygresor har varit positiv, men sedan har det visat sig att en betydligt mindre del verkligen använder sig av tjänsten. Frågeställningen bygger på just denna komplexitet och utgångspunkten för uppsatsen blir därmed; Vad beror det på att resenärer inte klimatkompenserar sina flygresor? Undersökningen är kvalitativ och bygger på tio informella intervjuer med resenärer som gjort en eller flera resor från januari 2007, då klimatkompensering började erbjudas hos researrangörer. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats för att få en förståelse för hur deras syn på resor och miljö påverkar deras vilja att klimatkompensera. De mönster som uppstått under intervjuprocessen har lett till teman som kan förklara de attityder som finns hos de tillfrågade. De teman som behandlas är ovisshet, tillit, att ställas inför det abstrakta, uppgivenhet och ansvar, vilka sedan analyseras utifrån teorier som ansetts kunna ge en bra förståelse för varför dessa teman uppkommer.</p>

No description available.

<p>I dagens samhälle ställs det allt fler krav på att företag ska ta ett socialt ansvar och idén corporate social responsibility (CSR) påverkar företag och deras verksamhet. Ett totalt socialt ansvar innefattar att företag ska gå med ekonomisk vinst, följa lagar och förordningar som råder på marknaden samt en etisk skyldighet i form av agerande i enlighet med intressenters normer och förväntningar på företaget. Utöver detta ska företag agera som goda samhällsmedborgare. För företag i en bransch där verksamheten grundas på skadliga produkter blir det diskutabelt huruvida de lever upp till ett etiskt ansvar eller inte. Företag i tobaksbranschen är exempel på sådana och syftet med den här undersökningen är att analysera och jämföra fyra tobaksbolags respektive presentation av CSR. Undersökningen behandlar British American Tobacco, Philip Morris International, House of Prince och Swedish Match som alla bedriver verksamhet på den svenska marknaden. Genom en kvalitativ innehållsanalys av respektive företags hemsida skapade vi kategorier för att kunna klarlägga och jämföra företagens arbete med CSR. Vår undersökning visade att samtliga företag i undersökningen ägnar sig åt CSR men i olika stor utsträckning. Philip Morris International, British American Tobacco och Swedish Match visade på ett totalt socialt ansvar, medan House of Prince inte presenterar något arbete inom filantropiskt ansvar. Därmed kunde vi konstatera att CSR inte har implementerats likadant inom tobaksbranschen.</p> / <p>In today’s society the demands regarding companies’ social responsibility increases and the idea of corporate social responsibility (CSR) affects companies and their business. A total social responsibility for companies includes economical success, following existing laws and regulations on concerned markets and an ethical obligation to act in accordance with norms and expectations held by stakeholders. Furthermore companies should act as good citizens. For companies in an industry where the business is based on unhealthy products it is questionable whether they meet the demand of ethical responsibility or not. Examples of this kind of companies are those in the tobacco industry, therefore the purpose of this thesis is to analyse and compare four tobacco companies presentation of CSR. The survey was made on British American Tobacco, Philip Morris International, House of Prince and Swedish Match which are all represented on the Swedish market. Through qualitative content analyses of each company’s website we made categories in order to clarify and compare each company’s work with CSR. Our survey showed that all concerned companies work with CSR but to a different extend. Philip Morris International, British American Tobacco and Swedish Match showed a total social responsibility while House of Prince showed no work within philanthropic responsibility. We could therefore state that CSR has been implemented differently within the tobacco industry.</p>

Denna uppsats syfte är att undersöka elevers ansvar i skolan utifrån ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrån den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan människan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att välja sina handlingar, att hon har visst mått av frihet. Skolans styrdokument påpekar hur viktigt det är med personligt ansvarför ett demokratiskt samhälle och att skolans uppgift är att fostra eleverna till ansvarsfulla individer. För att lyckas med detta ska skolan ge eleverna inflytande över sitt eget arbete och övrig skolverksamhet. Verkligheten verkar dock inte överensstämma med läroplanens ideal enligt de undersökningar som tidigare gjorts. Inflytandet är fortfarande begränsat och ansvaret utvecklas därefter. Eleverna i undersökningen har intervjuats om vilket ansvar de anser sig ha, varför tar resp. inte tar de detta ansvar och vilket ansvar vill de ha. Eleverna resonerar på olika sätt och har sina egna motiv och anledningar till att ta ansvaret i skolan. Det finns inga enkla lösningar för att utveckla ansvarstagandet hos eleverna till den nivå läroplanen förespråkar. men att få eleven att uppleva skolan och arbetet där som viktigt skulle göra mycket för motivationen till att ta sitt eget ansvar.

Följande studie syftar till att ta reda på vad lärare anser påverkar klassrumsklimatet, hur de arbetar för att få ett fungerande klassrumsklimat, vilka problem de stöter på och vilken betydelse klassrumsklimatet har för undervisningens resultat. Studien tar även upp elevers syn på klassrumsklimat och hur de påverkar det. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av intervjuer med fem lärare och fem elever. I litteraturen kan man läsa att ett bra klassrumsklimat är när undervisningen kan fortgå som planerat utan att något hindrar den. Läraren påverkar genom sitt ledarskap och genom att sätta tydliga och klara gränser för hur elever ska bete sig i olika situationer. Eleverna påverkar genom sitt sätt att bete sig. Ett bra beteende är när eleverna sköter sitt arbete, tar ansvar och är goda kamrater. Resultatet för undervisningen påverkas av klassrumsklimatet. I ett bra klassrumsklimat finns tid att ägna sig åt uppgifterna, i ett dåligt klassrumsklimat blir eleverna störda hela tiden och inte den mest välartade elev kan lära sig något. I den empiriska delen presenteras lärare och elever med eyy porträtt så att läsaren får en helhetsbild av dem. Alla lärare anser att för att få en fungerande undervisning måste klassen först fungera socialt. Eleverna nämner ljudnivån som en stor orsak till att arbetet i klassen störs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader inom biståndsbedömningen i Stockholm stad när det gäller promenader. De centrala begreppen som används är promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs biståndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen går tillväga teoretiskt och ute på fältet. Det är biståndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig på. Metod delen består av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad. Det är biståndsbedömare inom äldreomsorgen som efter accepterande skriftligen besvarat på frågan; ”Hur bedömer du promenader i din stadsdel”? Med hjälp av empirisk datainsamling och bakgrund riktar det till att utveckla en verklighetsförankrad studie som bevisar hur bedömningar av en social insats bedöms och hur myndighetsutövningen tillämpas i femton av Stockholms stadsdelar. En kategorisering har gjorts av data och delats upp i fyra frågeställningar som har vidare utvecklats till en tabell för att läsaren ska kunna ha en översikt över bedömningarna men även för att se vilka skillnader som uppkommer inom området. Resultatet och analysen av bedömningarna presenteras med citat ur bedömningarna som informanterna har beskrivit. Studien avslutas med en diskussions del som knyter an hela studien. Det som har framkommit i studien är att trots att biståndsbedömarna följer socialtjänstlagen och samma riktlinjer uppstår skillnader när det gäller hemtjänstinsatsen, promenader.

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning. Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar. Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt. De områden som visat sig vara väsentliga att redovisa för båda företagen är vatten, energi och koldioxidutsläpp. Även ledningens uttalande och information om händelser som påverkat företaget, är väsentligt att inkludera i hållbarhetsredovisningen. De skillnader vi påträffat i företagens hållbarhetsredovisningar berör struktur, innehåll, tillämpningsnivå och extern granskning. Likheter som vi funnit är att båda företagen har filosofier de ska följa, samt att ekonomidelen är den del som är minst utvecklad.

I dagens samhälle ställs det allt fler krav på att företag ska ta ett socialt ansvar och idén corporate social responsibility (CSR) påverkar företag och deras verksamhet. Ett totalt socialt ansvar innefattar att företag ska gå med ekonomisk vinst, följa lagar och förordningar som råder på marknaden samt en etisk skyldighet i form av agerande i enlighet med intressenters normer och förväntningar på företaget. Utöver detta ska företag agera som goda samhällsmedborgare. För företag i en bransch där verksamheten grundas på skadliga produkter blir det diskutabelt huruvida de lever upp till ett etiskt ansvar eller inte. Företag i tobaksbranschen är exempel på sådana och syftet med den här undersökningen är att analysera och jämföra fyra tobaksbolags respektive presentation av CSR. Undersökningen behandlar British American Tobacco, Philip Morris International, House of Prince och Swedish Match som alla bedriver verksamhet på den svenska marknaden. Genom en kvalitativ innehållsanalys av respektive företags hemsida skapade vi kategorier för att kunna klarlägga och jämföra företagens arbete med CSR. Vår undersökning visade att samtliga företag i undersökningen ägnar sig åt CSR men i olika stor utsträckning. Philip Morris International, British American Tobacco och Swedish Match visade på ett totalt socialt ansvar, medan House of Prince inte presenterar något arbete inom filantropiskt ansvar. Därmed kunde vi konstatera att CSR inte har implementerats likadant inom tobaksbranschen. / In today’s society the demands regarding companies’ social responsibility increases and the idea of corporate social responsibility (CSR) affects companies and their business. A total social responsibility for companies includes economical success, following existing laws and regulations on concerned markets and an ethical obligation to act in accordance with norms and expectations held by stakeholders. Furthermore companies should act as good citizens. For companies in an industry where the business is based on unhealthy products it is questionable whether they meet the demand of ethical responsibility or not. Examples of this kind of companies are those in the tobacco industry, therefore the purpose of this thesis is to analyse and compare four tobacco companies presentation of CSR. The survey was made on British American Tobacco, Philip Morris International, House of Prince and Swedish Match which are all represented on the Swedish market. Through qualitative content analyses of each company’s website we made categories in order to clarify and compare each company’s work with CSR. Our survey showed that all concerned companies work with CSR but to a different extend. Philip Morris International, British American Tobacco and Swedish Match showed a total social responsibility while House of Prince showed no work within philanthropic responsibility. We could therefore state that CSR has been implemented differently within the tobacco industry.

Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju som datainsamlingsmetod ta reda på hur elevinflytandet fungerade i skolår fyra och skolår fem. Jag ville även ta reda på om lärare och elever har samma syn på elevinflytande samt på vilket sätt man skulle kunna utveckla elevinflytandet. Resultaten visade att eleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag än vad de hade i planering av undervisning. Elever och lärare var överens om att det är viktigt med elevinflytande, men även att båda parter trivs med en tydlig lärarroll som har tydlig struktur. Resultaten visade även att klassråd och elevråd var två forum som lärare och elever uppskattar, då elevernas åsikter kan komma till tals. Men den mest grundläggande faktorn för att främja elevinflytande och ett fungerande och demokratiskt klassrumsklimat är den ständiga dialog som sker dagligen mellan läraren och elev. Nyckelord: Elevinflytande,