I denna uppsats ville vi ur ett användarperspektiv se hur selfien används. Syftet blev därmed att undersöka hur Facebook-användare definierar och använder selfies. Vi ville även se om det finns några likheter och/eller skillnader mellan ålder, kön och utbildning. Utöver det var vi intresserade att undersöka om respondenterna upplever att deras användande av selfies har inflytande av exempelvis influencers, nyhetsmedier och reklam – som vi i denna uppsatsen kallar för “sociala faktorer”. Vi använde oss av en kvantitativ metod och samlade in det empiriska materialet via en enkätundersökning. Studien formades utifrån de teoretiska utgångspunkterna ”Den medialiserade verkligheten” av Nick Couldry och Andreas Hepp, ”användarmodellen”/uses and gratifications theory, Madeleine Klebergs ”genusperspektiv på medieforskning”, rapporterna ”Svenskarna och internet 2018” av Internetstiftelsen, ”Duckface/stoneface” av Michael Forsman, Pierre Bordieus begrepp ”habitus” och annan tidigare forskning inom ämnet. Vi konstruerade en enkätundersökning som publicerades på Facebook, vilken genererade 250 stycken svar via ett snöbollsurval. Resultatet av undersökningen visade att användandet av selfies skiljde sig mest mellan de olika könsidentiteterna, medan det var förhållandevis jämnt mellan de olika åldersgrupperna och utbildningarna. Av de som använde selfies mest stod den kvinnliga könsidentiteten, samt åldersgrupperna 15-20 och 40-45 ut en del. Det visade även att många, oavsett ålder, kön eller utbildning, brukar le på selfies. Den kvinnliga könsidentiteten publicerade och redigerade selfies i lite större utsträckning än den manliga, medan det överlag var jämnt mellan både ålder och utbildning gällande publicering. De yngre åldersgrupperna och grundskole- och gymnasieutbildning redigerade sina selfies lite oftare. Instagram var den mest populära sociala plattformen totalt sett. Majoriteten av respondenterna upplevde sig inte påverkas av de “sociala faktorerna”.

ERP-system är idag närvarande i nästan alla organisationer och har utvecklats till att bli en konkurrensfördel för de organisationer som implementerar systemet på ett korrekt sätt. Det blir också viktigt att lyckas med användandet av ERP-systemet efter implementation. En framgångsfaktor är post-implementation learning (PIL) som innebär att organisationer lär sig från användandet av ERP-system och fortsätter utveckla och uppdatera dessa. Tidigare forskning har fokuserat på beslutsfattare i organisationens roll för PIL men utelämnat andra individer i organisationens påverkan. Denna kvalitativa studie har undersökt hur individers användande av ett ERP-system efter implementation påverkar organisationens PIL. Detta har genomförts genom en fallstudie hos en stor svensk tillverkningsindustri. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och sedan analyserats genom ett utvecklat ramverk grundat i tidigare teorier från skilda områden. Resultaten visar att individers användande av ERP-system påverkar PIL och att deras användande då får effekter på hela organisationen. Det utvecklade ramverket visade sig också ha praktisk relevans och validitet och öppnar upp för vidare forskning inom ämnet.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) har visat sig vara en effektiv behandling vid borderline personlighetssyndrom  (BPS), och färdighetsträning har visat sig vara  en  verksam  komponent,  men  man  vet  fortfarande  lite  om  sambandet mellan borderlinesymtom, känslomässig dysreglering, problembeteenden och färdigheter.  Aktuell  studie  syftar  till  att  undersöka  dessa  samband  med frågeställningar utifrån teoretisk modell.Deltagare och metod: 54 patienter aktuella för DBT vid en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning deltog i en tvärsnittsstudie där de vid ett tillfälle fyllde i tre självskattningsformulär.Resultat:  Det  förelåg  ett  samband  mellan  känslomässig  dysreglering  och symtom på borderline personlighetssyndrom, samt delvis ett samband mellan dessa två och förekomst av problembeteenden.  Högre nivå av känslomässig dysregelring  predicerade ett lägre  användande av färdigheter. Dock förelåg inte något signifikant samband mellan användande av färdigheter och  nivå av problembeteenden.Konklusion:  Resultatet stödjer delvis den teoretiska modellen, men oklarheter föreligger  gällande  betydelsen  av  användande  av  färdigheter.  Detta  skulle därmed  behöva  studeras  vidare  för  att  fördjupa  förståelse  av  verksamma behandlingskomponenter.

El presente trabajo tiene por objetivo investigar cómo se practica la pronunciación y la prosodia en las tareas orales de tres libros digitales de español como lengua extranjera (ELE). Para poder investigar eso se pregunta lo siguiente: ¿Cómo están formados los libros digitales de ELE? ¿Qué conocimientos y habilidades pueden adquirir los alumnos suecos a través de las tareas orales de los libros digitales? Se propone que la prosodia es un elemento fundamental en la adquisición de una lengua extranjera. El trabajo consiste en una investigación cualitativa y cuantitativa, lo cual para asegurar un resultado fiable. El resultado de la investigación demuestra que el diseño tanto como la cualidad de las tareas orales de los libros digitales pueden variar. Hay pocas tareas orales que practican la pronunciación: se enfoca en la pronunciación a través de fonemas y palabras sueltas, sin prestar atención a su función en un contexto auténtico. Además, solamente hay una tarea que alcanza a practicar la prosodia. Las tareas orales facilitan la adquisición del conocimiento procedimental y de las habilidades aplicar y crear según La Taxonomía de Bloom. Estudios futuros se proponen para investigar el rol y la competencia del profesor en cuánto al uso de libros y recursos digitales en la enseñanza de la pronunciación y de la prosodia. / The present study aims to clarify how three Swedish digital learning resources for Spanish as a second language (L2) target pronunciation and prosody. Consequently, the following questions will be answered: How are the digital learning resources for Spanish L2 designed? Furthermore, exercises aimed for the practice of oral production and interaction will be analysed. What knowledge and abilities can students acquire from realising these exercises? It has been presumed that prosody is a key element in the acquisition of a second language. In addition, qualitative and quantitative methods have been used in order to establish reliable results. Accordingly, the results of the study show that the digital learning resources vary in their design as well as how the exercises are presented. Few exercises target pronunciation: in the case of doing so, pronunciation is targeted on a basic level by highlighting phonemes and words, independent from a natural context. Also, prosody is only targeted once in the exercises presented in the digital learning resources. However, the exercises enable the acquisition of procedural knowledge and the abilities apply and create according to Bloom’s Revised Taxonomy. In conclusion, futures studies are suggested to investigate how the teaching and learning of pronunciation and prosody could improve in terms of increasing the didactic and digital competence amongst teachers.

Bakgrund: Omvårdnadsdiagnoser ingår i omvårdnadsprocessens och har funnits i över 40 år i omvårdanden där sjuksköterskan har ansvaret. Omvårdnadsdiagnoser skiljer patientens behov från den medicinska diagnosen och skapar en helhetssyn över patient och omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsdiagnostik och dess användning. Metod: En litteraturöversikt innehållande elva vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsdiagnoser var att dessa bidrar till en individuell omvårdnad och ger en ökad patientdelaktighet i omvårdnaden. Sjuksköterskan upplevde även att omvårdnadsdiagnoser är tidskrävande och ger en ökad arbetsbelastning vilket även är faktorer som spelar in när sjuksköterskan skall applicera en omvårdnadsdiagnos. Ytterligare en faktor som påverkade användandet av omvårdnadsdiagnoser och hela omvårdnadsprocessen var kunskapsbrist inom ämnet. Vid utbildning inom området blev det slutliga resultatet positivt. Sjuksköterskan behöver vara kunskapssökande, ha ett kritiskt tänkande och reflektera över patientens situation när en omvårdnadsdiagnos ska ställas. Slutsats: Utifrån den här studien framkom det att omvårdnadsdiagnoser ger en individuell omvårdnad och ökad patientdelaktighet samtidigt som det är tidskrävande och ökar arbetsbelastningen för sjuksköterskan. Sjuksköterskan har en kunskapsbrist om omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsprocessen vilket tyder på att det finns ett behov av fortsatt utbildning och erfarenhet efter den avslutade sjuksköterskeexamen inom ämnet. / Background: Nursing diagnoses are included in the nursing process and have been around for over 40 years in the nursing care where the nurse has the responsibility. Nursing diagnoses separate the patient needs from the medical diagnosis and creates a holistic view of nursing care. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of nursing diagnostics and its use. Method: A literature review containing eleven scientific articles by both qualitative and quantitative approach. Articles were searched out in the databases CINAHL and PubMed. Result: Nurse’s experience of nursing diagnoses were that these contribute to an individual care and provides increased patient participation in the care. The nurse also experienced that nursing diagnoses are time-consuming and gives an increased workload witch also are factors that plays a part in the use of nursing diagnoses. Another factor affecting the use of nursing diagnoses and the nursing process is lack of knowledge about the topic. With education in the area the result turned out to be positive. The nurse need to acquire knowledge, have critical thinking and reflect of the patient’s situation when a nursing diagnosis is given. Conclusion: According to the present literature review, nursing diagnoses provide an individual care, increased patient involvement, it is time consuming and increases the workload for nurses. The nurse has a lack of knowledge about nursing diagnoses and the nursing process, which suggests that there is a need for continued training and experience after the finished nursing degree of the topic.

Sociala medier är ständigt närvarande i dagens samhälle och det som händer på sociala medier har en inverkan på unga människor. Bildbaserade sociala medier utgör en stor del av utbudet på internet och bilder på olika typer av ideal sprids snabbt över hela världen. Studien syftar till att undersöka bakgrunden till att unga kvinnor använder sociala medier samt hur de upplever att de påverkas av det. Genom två fokusgrupper har det empiriska materialet samlats in och utgjort grunden för resultatet. Kvalitativ innehållsanalys har sedan använts för att bearbeta materialet. Även tidigare forskning och för ämnet utvalda teoretiska perspektiv som socialkonstruktivistiska perspektivet, användarperspektivet samt social jämförelseteori har använts för att analysera och tolka det insamlade materialet. Resultatet visar att unga kvinnor använder sociala medier för att visa upp en bra sida av sig själv och sitt liv. Av resultatet framgår även att bilder på ideal har en påverkan på unga kvinnors kroppsuppfattning och psykiska hälsa. Påverkan beskrivs som både positiv och negativ och skiljer sig åt mellan olika personer. Det framgår att de unga kvinnorna påverkas mer när de själva känner sig sårbara. / <p>2019-01-15</p>

Bakgrunden: Sinne för humor är individuellt, är en del av personligheten samt kan vara ett viktigt verktyg i omvårdnadsarbetet. Humor kan vara en gratis medicin som rätt anpassad kan ha positiva effekter på patienten som att lindra smärta, ge avslappning och hjälpa patienten att skapa distans till svårigheter. Trots det inbjuder sällan sjuksköterskan till humor med patienten i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans möjligheter till och användning av humor i omvårdnadsarbetet. Metod för fördjupningsarbetet var en allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet presenteras utifrån kategorierna Sjuksköterskans möjligheter till humor och Sjuksköterskans användande av humor. Resultatet visar att sjuksköterskan både har inre och yttre möjligheter att använda humor, men att det inte i första hand används i omvårdnaden av patienten, utan som stresshantering för sjuksköterskan. Slutsatsen är att sjuksköterskan behöver hjälp att hantera svåra eller stressfulla situationer på andra sätt än genom humor, för att humor ska bli möjligt och kunna användas som en positiv del i omvårdnadsarbetet med patienten. Hantering av svåra eller stressfulla situationer kan ske genom handledning eller etiska reflektioner, enskilt och i grupp. / Background: The sense of humour is individual, a part of the personality and can be an important tool in nursing care. Humour can be a free medicine and if used correctly, it has positive effects on the patient concerning relieving pain, providing relaxation and helping the patient to create a distance to difficult situations. Despite the knowledge, the nurse seldom initiates humour with the patient in nursing care. The aim was to describe the nurse's opportunities to and use of humour in nursing care. Method for the composition was a general literature review based on 11 qualitative and quantitative articles. The results are presented through the categories The nurse´s opportunities to humour and The nurse's use of humour. The result shows that the nurse has both internal and external opportunities to use humour, but it is not primarily used in the care of the patient, instead it is used by the nurse to cope with stressful situations. The conclusion is that the nurse needs help to deal with difficult or stressful situations in other ways than through humour, in order for humour to be used in a positive way with the patient in nursing care. Dealing with difficult or stressful situations could happen through tutoring or ethical reflections, individually and in groups.