<p>Digital video är ett område som expanderat kraftigt senaste åren. På grund av avancerade videokompressionsmetoder kan numera en hel långfilm rymmas på mobiltelefonen eller den handhållna videospelaren. Men hur fungerar videokompression och hur hårt kan man komprimera en viss filmsekvens med bibehållen användarnytta? I denna uppsats görs en genomgång för grunderna inom videokompression. Dess förhållande till användarnyttan undersöks genom ett experiment. I detta experiment testas tre videosekvenser komprimerade med tre olika kodekar i tre olika datahastigheter för tre olika experimentgrupper. Slutsatsen av</p><p>denna studie är att det är svårt att hitta en exakt brytpunkt där användaren finner videokvaliteten oacceptabel. Dock kan det konstateras att den högsta datahastigheten(256 kbit/s) genererar hög användarnytta medan den lägsta datahastigheten genererar låg användarnytta. Mellanhastigheten 128 kbit/s får knappt godkänt av testpersonerna.</p>

Digital video är ett område som expanderat kraftigt senaste åren. På grund av avancerade videokompressionsmetoder kan numera en hel långfilm rymmas på mobiltelefonen eller den handhållna videospelaren. Men hur fungerar videokompression och hur hårt kan man komprimera en viss filmsekvens med bibehållen användarnytta? I denna uppsats görs en genomgång för grunderna inom videokompression. Dess förhållande till användarnyttan undersöks genom ett experiment. I detta experiment testas tre videosekvenser komprimerade med tre olika kodekar i tre olika datahastigheter för tre olika experimentgrupper. Slutsatsen av denna studie är att det är svårt att hitta en exakt brytpunkt där användaren finner videokvaliteten oacceptabel. Dock kan det konstateras att den högsta datahastigheten(256 kbit/s) genererar hög användarnytta medan den lägsta datahastigheten genererar låg användarnytta. Mellanhastigheten 128 kbit/s får knappt godkänt av testpersonerna.

The purpose of the web is that it should be accessible to everybody, however, there are people with some type of disabilities that makes them unable to access or use certain websites because of the lack of accessibility that is implemented in them. This means that these websites are not user-friendly for users with disabilities. In order to highlight the problem, areas such as user-experience, usefulness, accessibility and WCAG 2.0 were explored in order to gain a better understanding of these areas and get a better picture of the important factors in them. Based on the theories, the study showed that these previously mentioned areas are part of  each other and that accessibility is good for both users with and without disabilities.

Den här uppsatsen är en fallstudie på hur man utvecklar ett gränssnitt för mobila applikationer inom e-handel. Framtagandet av data bestod av en enkätundersökning som innefattade 149 stycken respondenter och analyserades med hjälp av en egen designmetod. Med den snabba utvecklingen av teknik vi har idag, är e-handel och mobila applikationer effektiva verktyg och metoder som ofta används av företag. Gränssnitt för ett företags webbsida och mobila applikation är en viktig faktor. Det finns en chans att gränssnitt underskattas av företag och det är en av anledningarna till att många kunder ofta handlar av andra företag på grund av förtroende hos företaget minskar, medan ett bra och användbart gränssnitt kan bidra till att kunder återkommer till ett företag. Den här uppsatsen kan fungera som ett hjälpmedel för företag som skapa en mobilapplikation och fördjupar sig på faktorer som är kritiska när man skapar ett gränssnitt för en mobil applikation inom e-handel. För att utveckla ett bra gränssnitt, tas två generella behov fram som användare har på en mobil e-handelsapplikation och hur informationen ska presenteras. / This essay is a case study on how to develop an interface for e-commerce mobile applications. The development of data consists of a survey that includes 149 respondents and analyzed using a custom design-method. With the rapid development of technology we have today, e-commerce and mobile applications are effective tools and methods commonly used by companies. Interface for a company’s website and mobile application is an important factor. There is a chance that the interface is underestimated by the company and it is one of the reasons that many customers buy products from other companies because of the confidence of the company decreases, while a good and useful interface can contribute to repeat business with a company. This essay can serve as a tool for companies that want to create a mobile application and deepen into factors that are critical when creating an interface for a mobile application in e-commerce. In order to develop a good interface, this essay brings forward two general needs that users have of how a mobile e-commerce application should be designed and how the information shall be presented.

Under de senaste åren har försäljningen av smartphones ökat. Detta har gjort att allt fler företag börja använda sig av mobilapplikationer för att marknadsföra sin verksamhet. Denna rapport vänder sig främst till de företag som bedriver en e-handel och vill anpassa den för smartphonesanvändare. Det problem som företagen ställs inför är hur de ska ge användarna rätt produktinformation och lätt navigering. Denna rapport beskriver hur man med hjälp av olika designprinciper, information need och med ett kontextuellt ramverk för användbarhet i smartphones uppnår hög användbarhet för sin mobilapplikation. Det som menas med information need ser man till objekts mål, risker och problem. Detta har resulterat i en egen användbarhetsmodell för hur man uppnår hög användbarhet i smartphones och vad det resulterar i för företaget.

Svårigheter att hitta relevant information på internet är ett stort problem som kostar svenskar både tid och pengar. På internet finns komplexa informationsmiljöer med stora mängder data och i dessa miljöer är det särskilt viktigt att användare får stöd i sitt letande. Det finns tidigare forskning inriktad på att kvantitativt undersöka användares informationsletande men en brist på kvalitativ forskning inom området. I denna studie undersöks användarbeteenden kvalitativt genom sex intervjuer och observationer med användare av den komplexa informationsmiljön Uppsala Conflict Data Program (UCDP). För att ta reda på användarnas informationsmål samt hur lätt det är för användare att hitta information i UCDP har gränssnittets upplevda användarnytta, hittbarhet och användbarhet undersökts. Utifrån resultatet av intervjuer och observationer har personas och scenarier skapats vilket har använts för att utveckla en prototyp över ett nytt gränssnitt för UCDP. Prototypen har sedan användartestats och justerats därefter. Utifrån resultatet av studien har nio principer för god användarnytta, hittbarhet och användbarhet i gränssnitt för komplexa informationsmiljöer sammanställts. Dessa principer inkluderar bland annat att utveckla gränssnitt utifrån användarnas mål och behov, presentera mellanliggande information som tydligt visar vad användare kan fördjupa sig i samt ge stöd för flera informationssökningsstrategier. Fortsatt forskning behövs för att utreda principernas validitet samt om det finns ett behov av kompletterande principer. / Difficulties in finding relevant information online cause significant problems for users. The internet houses complex information environments with large quantities of data in which users need more assistance in order to find relevant information. There are multiple examples of quantitative studies on user behavior when finding information but a lack of qualitative research in the field. This study investigates user behaviors with qualitative methods including six interviews and observations with users of the complex information environment Uppsala Conflict Data Program (UCDP). UCDP's interface has been evaluated through its perceived usefulness, findability and usability to identify information goals and how easily users find information. Personas and scenarios were created from the information found in the interviews and observations, which were used to develop a prototype of a new interface. The prototype was evaluated through user testing and modified thereafter. Based on the results found in the study nine principles regarding the usefulness, findability and usability for interfaces of complex information environments were summarized. These principles include developing interfaces from user goals and needs, presenting information that allows users to predict what additional information they can find, as well as supporting several information seeking strategies. Further research is necessary to examine if additional principles are needed and to validate the found principles.

Introducerandet av e-samhället har medfört både stora samhällsmöjligheter och samhällsutmaningar på individ-, organisations- och samhällsnivå. Det är i dagsläget invävt i vår vardagliga tillvaro och har med tiden transformerat hela samhället. Medborgare ges internetbaserad tillgång till samhällsservice från myndigheter dygnet runt, samtidigt snabbas processerna upp, stora skattebesparingar skapas och miljövinster görs. Informationsteknik är en resurs som rätt utnyttjad underlättar för privatpersoner och företag, stödjer effektivitet, kvalitet och interaktion. Sverige ligger i framkant när det gäller att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter, men omställningen ställer höga krav på samhället där ständig innovation är nödvändig för att ligga i framkant. Den accelererande digitala strukturomvandlingen ställer även ökade krav på den offentliga sektorn som måste rustas för att följa med i utvecklingen när traditionella sätt att arbeta utmanas och behov av att kunna använda befintliga resurser effektivare skapas.Studien syftar till att utforska hur ökat samarbete mellan kommun och medborgare kan vara en värdefull grund för vidare e-tjänstutveckling, där samverkan är grunden för ett fungerande e-samhälle. Genom att inkludera medborgarnas behov och synpunkter kring kommunens elektroniska tjänster kan detta tillvaratas och leda till adderade egenskaper inom e-tjänsten. Målet är att bidra till en ökad förståelse för medborgarinvolvering vid utveckling av elektroniska tjänster hos kommuner för att bättre motsvara medborgarnas behov.Genom enkätundersökning och intervjuer har Borgholms kommuns elektroniska tjänster genomgått en utvärdering som genererat underlag för betydelsen av att involvera användare i utvecklingsprocessen. Dagens upplevelse av de elektroniska tjänsterna är att de är simpla samt begränsande och skulle kunna gynnas av att utvecklas utifrån användarnas perspektiv för ökad användbarhet och användarnytta. Informanter uttrycker även upplevelsen av missnöje relaterat till återkoppling med hänvisning till handläggningstid och att alternativa tillvägagångssätt behövt användas för att slutföra uppgifter.Baserat på Borgholms kommuns problematik kring utveckling av elektroniska tjänster har därav en användarcentrerad vägledning framställts som grundas i att involvera medborgaren genom utvecklingen. Den användarcentrerade arbetsprocessen är tilltänkt att bidra med större förståelse för medborgaren och dess behov med en förhoppning om att kunna utveckla elektroniska tjänster som är mer användbara och bidrar till ökad användarnytta. / The introduction of the e-society has led to both great societal opportunities and societal challenges at the individual, organizational and societal level. It is currently woven into our everyday lives and has over time transformed the whole of society. Citizens are given internet-based access to community services from authorities around the clock, at the same time speeding up processes, creating large tax savings and making environmental gains. Information technology is a resource that, when used properly, facilitates for individuals and companies, supports efficiency, quality and interaction. Sweden is at the forefront when it comes to taking advantage of the opportunities of digitalization, but the transition places high demands on society, where constant innovation is necessary to be at the forefront. The accelerating digital structural transformation also places increased demands on the public sector, which must prepare itself to keep up with developments when traditional ways of working are challenged and the need to be able to use existing resources more efficiently is created.The study aims to explore how increased collaboration between municipalities and citizens can be a valuable basis for further e-service development, where collaboration is the basis for a functioning e-society. By including the citizens' needs and views on the municipality's electronic services, this can in turn be utilized and lead to added properties within the e-service. The goal is to contribute to an increased understanding of citizen involvement in the development of electronic services in municipalities in order to better meet the needs of citizens.Through surveys and interviews, Borgholm Municipality's electronic services have undergone an evaluation that has generated a basis for the importance of involving users in the development process. Today's experience of the electronic services is that they are simple and limited and could benefit from being developed from the users' perspective for increased usability and usefulness. Informants also express the experience of dissatisfaction related to feedback with reference to processing time and that alternative approaches needed to be used to complete tasks.Based on Borgholm's municipality's problems regarding the development of electronic services, a user-centered guide has been produced which is based on involving the citizens through the development. The user-centered work process is intended to contribute to a greater understanding of the citizen and its needs with a hope of being able to develop electronic services that are more useful and contribute to increased user benefit.

The research conducted in this study aims to answer if it would be possible to gamify an Intranet for a Municipality (Ekerö Municipality in Sweden) and it also investigates what usability needs are the most important to meet. The study is based on Delone and McLean's IS success model. Furthermore, there is an assumption that there is too much irrelevant information on the old intranet. The study is based on qualitative interviews and shows that the employees of the municipality are affected by the qualities of the success model, information quality, functionality, and service. It also shows that personalization, as well as good user-friendliness and well-structured content, are values appreciated by employees. The users are also positively set for gamification.