Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehåller operativsystem där det tillåts mängder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för så kallade Nomadic Devices. En telefon som mer är tänkt att fungera som någon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program än man tidigare sett för mobiltelefoner. Inom Sveriges tre största regioner(Stockholm, Västsverige och Sydsverige) finns det representerade reseplanerarapplikationer för mobiltelefonen som stödjer resenären i sitt kollektivåkande.Vid applikationsutveckling är det viktigt att ta begrepp såsom användarvänlighet, användbarhet i beaktning samt riktlinjer som harmoniserar med detta vid utformning av gränssnitt. Studien genererar ett antal riktlinjer grundat i redan befintliga och mer generella riktlinjer för utformning av gränssnitt. Förändringarna som är gjorda ligger i appliceringen till den givna kontexten, reseplanerare. Ett antal nya riktlinjer har också vuxit fram grundat på den empiriska undersökning som genomförts.

I dagsläget finns det allt för många odugliga biljettautomatsystem som inte bidrar till annat än missnöjda kunder och användare. Resenärerna ökar och kräver fler användarvänliga biljettautomatsystem. I denna studie har vi lagt användarna i centrum under hela processen. Dagens system saknar viktig feedback från användarnas perspektiv därför har vi lagt all fokus på det när vi intervjuat och observerat användarna när de interagerar med biljettautomatsystemen. Den här studien syftar till att ta fram designprinciper för utveckling av användarvänliga gränssnitt. Det bästa med denna studie är att vi har lagt all vår fokus på användaren och verkligen strävat efter att lyfta fram honom/hennes perspektiv. Vi har till en början sammanställt en bakgrundsbeskrivning där vi har diskuterat olika problem och begrepp som finns i dagens IT-utveckling, sedan går vi vidare med att diskutera problemområdet där vi bl.a. Presenterar ett scenario om hur det kan se ut när någon integrerar med ett biljettautomatsystem. För att avgränsa studiens omfattning har vi valt att avgränsa oss till biljettautomatsystem där man kan köpa och beställa resor. Vi har alltså inte undersökt alla system. Vi har även valt att avgränsa oss till interaktionen mellan användaren och systemet. Den teoretiska delen har legat som grund för den empiriska undersökningen där vi har använt en kvalitativ metod och gjort både observationer och intervjuer med användare. Vidare i analysen har vi gjort en jämförelse mellan teorin och empirin och har haft det som utgångspunkt när vi utvecklat designprinciperna.

Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Mitt syfte är att få en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka webbplatsens struktur, användarvänlighet och produktion. Min utgångspunkt är institutionens webbplats <www.nordiska.su.se> och jag fastställer strukturen genom att kartlägga länkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag webbplatsens användarvänlighet, och genom att intervjua personal fångar jag produktionen av webbplatsen. Mitt resultat visar att webbplatsen innehåller ett stort antal sidor och länkar, samt saknar en genomtänkt struktur och bra navigeringshjälpmedel vilket gör den svårnavigerad. Produktionen av webbplatsen är ett resultat av några av personalens arbete, som är en automatisk förlängning av deras ordinarie arbetsuppgifter. De saknar riktlinjer för webbplatsens innehåll och hur den ska vara strukturerad för att vara så användarvänlig som möjligt. Jag avslutar med att ge rekommendationer för hur webbplatsen skulle kunna bli mer strukturerad och användarvänlig.

<p>Denna B-uppsats utreder begreppet användbarhet och jämför olika yrkeskategoriers uppfattning om användbarhet. Arbetet fokuserar på användandet på hemsidor. Arbetet är avgränsat och behandlar användbarhet på hemsidor och hur intervjuade yrkeskategorier resonerar kring användbarhet.</p><p>Arbetet innehåller kvalitativa intervjuer, en litteraturstudie, olika metoder för genomförande av intervjuer och resultatet från intervjuerna.</p><p>Resultatet visade att användbarhet är viktigt för att hemsidor skall användas. Vidare är användbarhet viktigt för att användaren skall tycka om hemsidan. En tydlig design, bra färgsättning, enkla texter, rätt bilder och god struktur är a och o för att en användare skall återkomma till hemsidan. Med Internet är det lätt för användaren att klicka sig vidare till konkurrenternas hemsidor. På Internet har användaren makten över vilka sidor han eller hon vill besöka. Ett citat av Jakob Nielsen beskriver en av våra slutsatser på ett konkret sätt:</p><p>"Usability rules the Web. Simply stated, if the customer can't find a product, then he or she will not buy it."</p><p>Översättning av citatet ovan:</p><p>Användbarhet styr Nätet. Enkelt uttryckt, om kunden inte kan finna en produkt, då kommer han eller hon inte att köpa den.</p>

<p>Vi har valt att testa It’s Learning - ett informationssystem som tillhandahålls studenter vid Karlstads universitet för informationshantering. Från början var det tänkt som ett redskap vid distansutbildningar men det används mer och mer av campuskurser. Men hur användbart är det? Ställer användarna andra krav på ett användbart informationssystem än vad de teoretiska reglerna och normerna säger och på vilket sätt uppfyller It’s Learning de teoretiska respektive de användarbaserade kraven? Det är det vi har försökt ta reda på i denna uppsats. För att få svar på våra frågor började vi med att samla in teorier om vad som anses vara god användbarhet från litteratur och via säkra internetkällor. Utifrån dessa teoretiska normer och regler skapade vi ett antal kriterier som vi sedan testade på It’s Learning. Dessa kriterier var bland annat hur man bäst uppnår god läsbarhet och hur en länk ska se ut och fungera för bästa möjliga navigation. Vid en genomgång av It’s Learning upptäcktes en del teoretiska brister. Några av dessa användes sedan i vårt användartest för att se om de även var brister ur användarsynpunkt. Dessa resultat analyserade vi sedan utifrån de teorier som vi funnit i litteratur och genom vår egen förståelse i ämnet. I slutsatsen visar vi exempel på hur It’s Learning till exempel kan förbättra sin sökfunktion och att användartester och teoretiska normer och regler kompletterar varandra mycket bra.</p> / <p>It’s Learning is an information system used on the University of Karlstad, by primarily students who study on a distance. It is also used nowadays by courses held at the university. We have chosen to work with this information system to see in what way we can amend the usability through theoretical and empirical studies, and in what way the students requirements differ from the requirements derived from the theoretical standards and rules. To answer these questions we started by collecting information about what literature and reliable internet sources say is good usability. From these theoretical standards and rules we created criterion that we later on tested on It’s Learning. For example how to achieve good readability and how to make a link functional both visibly and navigation wise. Looking through It’s Learning we discovered some theoretical shortages. We used some of these shortages in the user test to see whether they were also shortages user wise. We analyzed the results by going through the theoretical standards and rules and by our own understanding of the subject. In the conclusion, for example, we show how It’s Learning can meliorate their search engine and also how well theoretical studies and user tests work together to improve usability.</p>

No description available.

<p>The purpose of this thesis is to examine the usability of the Umeå University library catalogue Album. The aim is to evaluate the catalogue in order to establish if there are any problems that could be solved by modifying the catalogue. The following questions are answered: How should a good catalogue be designed? Which problems are common when using a library catalogue? Is Album user friendly? Are there any problems that occur when using Album and how can the catalogue be changed to avoid the problems? To answer these questions I have performed a usability test in which five persons, all students, got to carry out twenty tasks in the catalogue and talk about what they were doing and thinking while doing the test. This method is a usability method called Think Aloud. After the test the users got to answer twenty interview questions about the catalogue. The material obtained from the test was analyzed and positive factors, problems and courses of action were picked out. The results of the study show that the hardest thing for the users is to perform subject searches. It is not clear what subject and classification is and the users don’t know how to search the Index. They also think it’s hard to know in which fields to search and which words to use. In this thesis I give suggestions to things that could be changed in Album to make it more user friendly and easy to use. Although there are some problems with the catalogue, the overall impression of Album seems to be positive among the users.</p>

Länsförsäkringar Värmlands behov av att förenkla och förbättra sin sajt samt den befintliga litteraturens brist på konkreta förslag till hur specifika sajter kan förbättras är grunderna till denna uppsats.

Vi har valt att testa It’s Learning - ett informationssystem som tillhandahålls studenter vid Karlstads universitet för informationshantering. Från början var det tänkt som ett redskap vid distansutbildningar men det används mer och mer av campuskurser. Men hur användbart är det? Ställer användarna andra krav på ett användbart informationssystem än vad de teoretiska reglerna och normerna säger och på vilket sätt uppfyller It’s Learning de teoretiska respektive de användarbaserade kraven? Det är det vi har försökt ta reda på i denna uppsats. För att få svar på våra frågor började vi med att samla in teorier om vad som anses vara god användbarhet från litteratur och via säkra internetkällor. Utifrån dessa teoretiska normer och regler skapade vi ett antal kriterier som vi sedan testade på It’s Learning. Dessa kriterier var bland annat hur man bäst uppnår god läsbarhet och hur en länk ska se ut och fungera för bästa möjliga navigation. Vid en genomgång av It’s Learning upptäcktes en del teoretiska brister. Några av dessa användes sedan i vårt användartest för att se om de även var brister ur användarsynpunkt. Dessa resultat analyserade vi sedan utifrån de teorier som vi funnit i litteratur och genom vår egen förståelse i ämnet. I slutsatsen visar vi exempel på hur It’s Learning till exempel kan förbättra sin sökfunktion och att användartester och teoretiska normer och regler kompletterar varandra mycket bra. / It’s Learning is an information system used on the University of Karlstad, by primarily students who study on a distance. It is also used nowadays by courses held at the university. We have chosen to work with this information system to see in what way we can amend the usability through theoretical and empirical studies, and in what way the students requirements differ from the requirements derived from the theoretical standards and rules. To answer these questions we started by collecting information about what literature and reliable internet sources say is good usability. From these theoretical standards and rules we created criterion that we later on tested on It’s Learning. For example how to achieve good readability and how to make a link functional both visibly and navigation wise. Looking through It’s Learning we discovered some theoretical shortages. We used some of these shortages in the user test to see whether they were also shortages user wise. We analyzed the results by going through the theoretical standards and rules and by our own understanding of the subject. In the conclusion, for example, we show how It’s Learning can meliorate their search engine and also how well theoretical studies and user tests work together to improve usability.

Syftet med min forskning var att undersöka den rådande informationsproblematiken som Sepab Fordonsprodukter hade med sina informationsmaterial och den underliggande orsaken till detta. Utifrån min empiri och mina resultat av intervjuerna har jag sedan utvecklat ett nytt förslag på informationsmaterial. Jag har under hela arbetets gång fokuserat på målgruppsanpassning tillsammans med ämnet informationsdesign, vilket enligt mig går hand i hand. Jag har arbetat utifrån kvalitativa metoder med hermeneutiken som inspirationskälla och informationsdesignsmässiga principer för att åstadkomma detta. Mina resultat visade att det fanns ett flertal faktorer i det utgivna informationsmaterialet som var i behov av förbättring. Den slutgiltiga produkten blev ett nytt informationsmaterial till Sepabs nya produkt där jag har tillämpat dessa teorier. / The purpose of my research was to examine the current information problems that Sepab Fordonsprodukter had with its material and the underlying cause of this. Based on my empirical work and my results of the interviews I have since developed a new proposal on the information. I have throughout the work focused on audience targeting with the subject information design, which according to me goes hand in hand. I have worked on the basis of qualitative methods with hermeneutics as a source of inspiration and information design principles to achieve this. My results showed that there were several factors in the published information material that was in need of improvement. The final product is a new information material to Sepabs new product which I have applied these theories in.