Denna studies syfte är att undersöka de faktorer som motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt samt hur projektledare resonerar och reflekterar kring att motivera ideella arbetare. Studien ämnar att ta reda på hur projektledare från fyra olika evenemangsprojekt gör för att motivera ideella arbetare. Resultatet kan bidra till att framtida projektledare får tips kring vilka verktyg de kan använda för att skapa motivation hos sina ideella arbetare. Studiens huvudfrågor med tillhörande underfrågor är: • Hur agerar projektledare för att skapa motivation hos de som arbetar ideellt i evenemangsprojekt? - Vilka delar i projektledarens agerande är de mest framgångsrika gällande att skapa motivation? • Hur tänker projektledare kring motivation hos ideella arbetare? - Vad motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt? Resultaten i studien kommer från den kvalitativa metoden informant- och respondentintervju. Intervjuerna hålls med fyra olika projektledare, en från varje organisation samt två ideella arbetare från varje organisation. Dessa resultat analyseras sedan med hjälp av teorier kring motivation och ledarskap från bland andra Maslow, Herzberg och Deci och Ryan. I slutet på uppsatsen sammanställs resultat och analys till en lista på nio konkreta råd för hur framtida projektledare kan agera för att skapa och behålla motivation hos ideella arbetare. Studien visar bland annat att ideella arbetare främst motiveras utav inre motivation när de söker sig till ett ideellt arbete. Men att de under projektet kan variera mellan både yttre och inre motivation och att motivationen är påverkbar från ledarens sida. Ledaren kan bland annat motivera de ideella arbetarna genom att vara närvarande i arbetsuppgifterna och genom att skapa en personlig relation till sina ideella arbetare. Andra sätt att motivera sina ideella arbetare kan vara att skapa en sammanhållning i projektgruppen, genom att situationsanpassa sitt ledarskap och genom att vara tydlig när det gäller information och projektets mål.

Den här uppsatsen behandlar Svenska Arbetareförbundet, en arbetarorganisation som stod i opposition med den socialistiska arbetarrörelsen under det tidiga 1900-talet. Svenska Arbetareförbundet (förkortat SvA) kan beskrivas som en förlorare i historien. Organisationen uppstod år 1899 och var under 1900-talets första decennium en konkurrent till den socialistiska arbetarrörelsen, främst ifråga om att sätta dagordningen för hur relationen mellan arbetarorganisation och arbetsgivare skulle se ut. Sv A blev dock aldrig någon reell konkurrent till Landsorganisationen (förkortat LO) och efter storstrejken 1909 förde de en tynande tillvaro. Organisationen upphörde år 1920, och allt centralt arkiverat material brändes. Därför är det svårt att närma sig Sv A genom originalhandlingar från organisationen. Det som finns kvar är, framför allt, Sv A:s tidskrift Arbetare-Tidningen, vilket utgör den här uppsatsens källmaterial. SvA är intressant att studera då de utgjorde den enda reella konkurrenten till LO vad gäller frågan om vilken organisation som skulle sätta dagordningen för organisering av arbetare under det tidiga 1900-talet. Det finns också ganska lite forskning om Sv A, vilket gör det än mer angeläget att studera organisationen.

Sweden has in the past thirteen years seen an increased support for a rightwing populist party: The Sweden Democrats. Previous surveys and research show that the Sweden Democrats has taken a large part of their supporters from the Social Democrats, and that a large amount of their supporters are workers. The aim of this thesis is to use quantitative method to analyze which factors that explain which one of the two parties: the Sweden Democrats and the Social Democrats, that workers support. The two categories of explanatory factors that are mainly analyzed is materialistic and non-materialistic explanatory factors. The results show that the main factors that affect if workers support the Sweden Democrats rather than the Social Democrats is non-materialistic factors such as negative attitudes towards new liberal individualistic values such as religious freedom, increased gender equality and increased rights for LBTQ-people, but also negative attitudes towards multiculturalism and immigration.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser på moderskapet inför en rekrytering. Frågeställningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet när de skall anställa, vilken påverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem rekryterare som är yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primära vårdtagaren av barn. Där de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor där män anses tjäna bättre än kvinnor, men där även de traditionella könsrollerna ansågs som en bidragande faktor. / The purpose of this essay is to illuminate how recruiters within the private sector look at motherhood before recruiting. The questions at issue in this study deal with how recruiters look at motherhood when they are about to recruit, what effect motherhood has when it comes to hiring and the recruiters image of the ideal worker. The empirical material contains five interviews with recruiters that work with recruiting within the private sector. The study showed that mothers are viewed as the primary caretaker of children. Because of economical factors such as men considers to have a higher salary compare women, and also traditional gender roles in the Swedish society considers to being a contributing factor.

Nedskärningar, effektiviseringar och omstruktureringar är idag nödvändigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förändringar i arbetslivet där individer allt oftare utsätts för situationer som framkallar upplevelser av anställningsotrygghet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anställningsotrygghet relaterat till individers yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anställningsbarhet och anställningsform kan predicera den upplevda anställningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmässigt urval från Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras på enkätsvar från 1548 individer. Resultaten visar att det inte föreligger någon skillnad i upplevd anställningsotrygghet varken vad gäller yrkesstatus eller yrkesgrupper. Däremot hade både anställningsbarhet och anställningsform inverkan på den upplevda otryggheten, i enlighet med tidigare forskning. Istället för yrkesstatus kanske anställningsotrygghet snarare kan skilja sig åt beroende på vilken bransch individen verkar i, något som bör undersökas närmare i framtida studier.

Bruce Springsteen is often referred to a as the blue collar or working man’s poet but how can he represent the working class since he only worked in manual labor for a week of his life? This paper tries to analyse how selected texts between 1973-84 are related to working class litterature and how this is perceived from the perspective of work and the worker. The analysis show that there are no general definitions regarding workingclass that can be used as a model or reference to working class literature. An alternative definition is based on reception and how the texts are read and perceived as working class by the reader. The findings are that Springsteen uses work and the worker in a very limited way in his texts and when he does, work is often something that is required to be able to do something else. It is only in a few cases Springsteen actually describes the work and the workers as for example in “Factory” and “Working on the Highway”.

Bakgrund: Idag finns lite kunskap om gig-arbete och hur arbetsformen påverkar individer verksamma inom gig-ekonomins aktivitetsutförande. Syfte: Syfte med studien var att beskriva gig-arbetares aktivitetsbalans och hälsa samt beskriva kontexten för gig-arbete och arbetsutförandet. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie som kombinerats med en observation inspirerad av fallstudiemetodik. Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval. Målgruppen var gig-arbetare verksamma i gig-ekonomin som utgör de okvalificerade uppdragsbaserade arbetena som utförs lokalt. Tio gig-arbetare deltog i studien. Data samlandes in via enkät och observationer på sociala medier och i reell miljö. Databearbetning skedde genom deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att helhetsupplevelsen av gig-arbete är bra men deltagarna skattar aktivitetsobalans. I helhet skattar gruppen sin hälsa som god. Det visar på slutna svårtillgängliga grupper av gig-arbetare på sociala medier där diskussionerna till stor del handlar om arbetsmiljö och arbetsorganisation. De som skattar god hälsa är de gig-arbetare som arbetar 40 timmer eller mer i veckan och tjänar 20 000kr eller mer per månad. Slutsats: En stor andel i gruppen upplever bristfällig tillfredställelse med tid för aktiviteter utanför arbetet. Det finns aktivitetsobalans bland deltagarna men grupper upplever sin hälsa som god. De flesta har arbetsformen som primär inkomstkälla och det är en spridning av inkomstnivån.

Den här uppsatsen har ämnat undersöka patriarkala strukturer i den sociala relationen mellan baron Gerard de Geer och arbetarna på Lesjöfors bruk genom att undersöka Barons maskulinitet som det uttrycks i hans böcker, och minnet av honom såsom det framstår i intervjuer. Intervjuerna producerade information om Barons egenskaper som inte framgick i hans böcker men bekräftade också att han efterliknade stora delar av sin syn på maskulinitet, exempelvis flit, generositet, trofasthet och sinne för humor. Den allmänna bilden av honom som chef är en mycket positiv och välvillig sådan, fastän flera patriarkala rester i hans yrkesroll framkom i intervjuerna, som exempelvis strategier i form av gåvor och personlig närvaro till arbetarna, samt en stor inblandning i samhället utanför bruket grundad i mer eller mindre ekonomiska tankar, varav det typiska exemplet torde vara bandyn — och fastän minnet från Husebyaffären ännu sitter som en törn i Lesjöforsarens rosiga minne.

Uppsatsen har i grunden baserat sig på den reform av anställningsskyddslagen (1982:80), LAS, som ägde rum 2022. Det är denna reforms effekter på okvalificerade arbetare som undersöks i föreliggande arbete. Reformen var omfattande och innefattade ändringar i alla faser av uppsägningsförfarandet. Detta förfarande är ett ganska långdraget sådant och går ut på en bedömning av situationen före, vid och efter beslutet att skilja den anställde från anställningsförhållandet. Med tanke på detta har undersökningens frågeställning tagit sikte på alla faser av uppsägningsförfarandet. Den övergripande omständigheten som ligger till grund för alla fyra frågor är den att okvalificerade arbetare drabbas extra hårt av en uppsägning då de i genomsnitt har svårt att hitta samma eller liknande anställning. I det läget är man redan efter uppsägningsbeslutet, men frågorna som inriktar sig på faserna innan och under uppsägning har mer haft karaktären av att undersöka hur man förebygger att omständigheten äger rum. Det övergripande syftet för LAS är att säkra anställningen för så många löntagare som möjligt. Detta syfte har inspirerat tesen för uppsatsen vilken är att anställningsskyddet ska vara så starkt som möjligt. Syftet med arbetet har därför varit att granska ifall denna målsättning för LAS fortfarande kan göras gällande med avseende på okvalificerade arbetare som utgör en ganska stor grupp av löntagarna. Detta teleologiska synsätt har varit starkt framträdande vid granskningen av alla relevanta bestämmelser. Trots att reformen från 2022 var omfattande, har vissa områden som den berörde bortsetts ifrån. Det handlar om regelverket kring anställningsformerna, uthyrningen av arbetstagare och det omfångsrika kompetens- och omställningsstödet. Den viktigaste metoden i uppsatsen har varit den rättsdogmatiska tillsammans med den teleologiska. Vissa andra metoder har brukats. De andra metoderna var inte särskilt framträdande då det handlade om specifika bestämmelser eller områden där rättsdogmatiken inte räckte till. Bakgrundskapitlet innehåller en slags ”karta”. Det är en förteckning över de viktigaste bestämmelserna som kommer granskas. I kapitlet finns de viktiga avsnitten om vad den svenska modellen betyder samt om skillnaden mellan kvalificerade och okvalificerade arbetare som också innehåller en kort redogörelse om skillnaden mellan arbetare och tjänstemän. Det första egentliga undersökningskapitlet, som tar sikte på fråga nr 1, är en detaljerad genomgång av hur olika parter på den svenska arbetsmarknaden kan påverka den. Där kommer den starka partsautonomin framträda särskilt synligt, en utmärkande egenskap för den svenska arbetsmarknaden. I det andra undersökningskapitlet, som tar sikte på fråga nr 2, görs en noggrann undersökning av hur omplaceringar ska genomföras. Stor hänsyn kommer visas regeln om tillräckliga kvalifikationer. Därefter ägnas fråga nr 3 uppmärksamhet som handlar om turordningar vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Denna procedur är inte missgynnande mot okvalificerade arbetare, men den särskilt starka semidispositiviteten vid sådana uppsägningar granskas närmare. Den sista frågan nr 4 ledde till en granskning av skadeståndsinstitutet vid uppsägningar samt arbetslöshetsförsäkringen. Den generella slutsatsen som kan dras är att det relevanta regelverket är blandat. Vissa regler bidrar/kan bidra till att skydda de okvalificerade arbetarna, vissa är neutrala och andra har inte levt upp till sina målsättningar.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar med IT ser på användningen av artificiell intelligens. Detta utfördes med hjälp av en kvalitativ studie där data samlades in från fem respondenter med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien som utfördes var en mindre fallstudie med en tidsram på 15 veckor. Målet med studien var att vidareutveckla det arbete och studier som tidigare har gjorts i ämnet.  De slutsatser vi kan dra från resultatet av studien är att arbetare inom IT-branschen är positivt inställda till användningen av artificiell intelligens på arbetsplatsen och ingen utbredd oro tycks finnas gällande risken att förlora arbetet till denna teknologi. Med detta sagt tycks arbetare se både fördelar och nackdelar med den artificiella intelligensen. En tydlig fördel är att AI bidrar till att effektivisera arbetet och ökar produktiviteten, medan ett gemensamt orosmoment kring denna teknologi tycks vara att det kan vara svårt att veta när det går att lita på den information AI-programmen presenterar eller ej.