<p>Syftet med detta arbete har varit att om möjligt få reda på hur några lärare upplever sin arbetssituation. Hörnstenarna i arbetet är lärares arbetstid, arbetsbelastning och arbetsuppgifter. I arbetet har några lärares syn på sin arbetssituation jämförts med intentionerna i lärarnas fackliga avtal. För att få svar på mina frågeställningar har fem intervjuer genomförts. De fackliga avtalen har studerats och dessutom innehåller arbetet forskning och erfarenheter som rör lärares arbetssituation. </p><p>Jag har i arbetet kommit fram till att den upplevda arbetsbelastningen bland verksamma lärare skiljer sig väsentligt mellan olika individer. Lärarnas arbetsuppgifter är många men beroende på effektivitet och prioriteringar kan arbetsbelastningen variera. Arbetstiden är beroende av vad lärarna prioriterar i livet och vad de har för syn på lärarprofessionalism. </p><p>Lärarna sätter sällan sin arbetssituation i kontrast till de fackliga avtalen. De flesta lärarna anser att arbetsbelastningen är högoch arbetet visar även att skolans tidsorganisering kan påverka lärarnas arbetsbörda så att den upplevda arbetssituationen möjligtvis blir mer acceptabel. Lärarna har olika strategier för att orka arbeta, det kan vara allt från att ha ett rikt familjeliv eller att ägna sig åt fritidsintressen som kan koppla bort tankarna från arbetet.</p>

Syftet med detta arbete har varit att om möjligt få reda på hur några lärare upplever sin arbetssituation. Hörnstenarna i arbetet är lärares arbetstid, arbetsbelastning och arbetsuppgifter. I arbetet har några lärares syn på sin arbetssituation jämförts med intentionerna i lärarnas fackliga avtal. För att få svar på mina frågeställningar har fem intervjuer genomförts. De fackliga avtalen har studerats och dessutom innehåller arbetet forskning och erfarenheter som rör lärares arbetssituation. Jag har i arbetet kommit fram till att den upplevda arbetsbelastningen bland verksamma lärare skiljer sig väsentligt mellan olika individer. Lärarnas arbetsuppgifter är många men beroende på effektivitet och prioriteringar kan arbetsbelastningen variera. Arbetstiden är beroende av vad lärarna prioriterar i livet och vad de har för syn på lärarprofessionalism. Lärarna sätter sällan sin arbetssituation i kontrast till de fackliga avtalen. De flesta lärarna anser att arbetsbelastningen är högoch arbetet visar även att skolans tidsorganisering kan påverka lärarnas arbetsbörda så att den upplevda arbetssituationen möjligtvis blir mer acceptabel. Lärarna har olika strategier för att orka arbeta, det kan vara allt från att ha ett rikt familjeliv eller att ägna sig åt fritidsintressen som kan koppla bort tankarna från arbetet.

Tidigare forskning har visat på hög förekomst av muskelbesvär och bristande hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde främja olika aspekter av hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal inom Folktandvården. Interventionen sträckte sig över ett år och totalt medverkade 154 kvinnliga tandläkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade på minskad total arbetsbelastning samt lägre förekomst av muskelbesvär. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen då utvecklingen var likartad i såväl interventions- som kontrollgrupp. Resultatet kan vara relaterat till en s.k. Hawthorne-effekt är en av de förklaringar som diskuteras. Vidare diskuteras tandvårdens styrning och kopplingar till hälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationen av utredningsarbetet i barn- och ungdomsgrupperna påverkar den upplevda arbetsbelastningen i kommunerna De kommuner som ingick i studien är Ekerö, Solna, Sundbyberg samt Sigtuna. Studiens frågeställningar var: Hur organiserar socialsekreterarna sitt dagliga arbete med barnavårdsutredningar? Vad upplevs som hinder och vad upplevs som tillgångar i den befintliga organisationen? Vilka förutsättningar är centrala för att arbetet med barnavårdsutredningar ska fungera bra? Som metod användes tidsgeografisk dagbok som analyserades kvantitativt samt fokusgruppsintervjuer som analyserades kvalitativt. Studiens resultat visade att arbetet med barnavårdsutredningar organiseras olika i kommunernas arbetsgrupper. Arbetsgruppen där ledningen lägger ett större ansvar på arbetsgruppen att själv åtgärda och hantera de begränsningar som finns hade en mer tidspressad och splittrad arbetsdag än de grupper där ledningen tar ett större ansvar. Samband hittades även mellan ostrukturerade arbetsdagar, antal chefsled och en kort sammanhängande skrivtid.

Arbetets syfte var att utreda reliabilitet och validitet för en blickregistreringsutrustning, JAZZ™, som finns på FOI i Linköping. Dessutom skulle utredningen klargöra huruvida utrustningen kan användas till att detektera mental arbetsbelastning. Tre olika studier gjordes på 17 försökspersoner. Endast sackader i horisontalled studerades, trots att utrustningen har ett flertal andra mätområden. Första studien utredde utrustningens reliabilitet och validitet, om JAZZ™ mätte det som avsågs (i det här fallet sackader i horisontalled) samt om mätningarna var konsekventa från ett försökstillfälle till ett annat. Den andra och tredje studien behandlade mental arbetsbelastning. Även subjektiva bedömningar togs med i utredningen då försökspersonerna fick svara på en enkät efter varje genomfört försök. Statistiska resultat visade bland annat signifikanta skillnader mellan de olika studierna och inga signifikanta skillnader mellan de inbördes försöken, vilket indikerar att JAZZ™-utrustningen är reliabel och valid. Tillsammans med de subjektiva bedömningarna kan det också påvisas att utrustningen kan detektera mental arbetsbelastning.

Vi har i detta arbete undersökt hur arbetssituation, med hänseende på de administrativa arbetsuppgifterna, ser ut för befälhavare inom den svenska handelsflottan och hur arbetssituationen har förändrats sedan införandet av ISMkoden. Det talas mycket inom sjöfartsbranschen om de ökade administrativa arbetsuppgifterna ombord och hur detta har påverkat arbetssituationen. Detta fick oss att vilja undersöka hur det egentligen ser ut och i vilken utsträckning en eventuell förändring har påverkat arbetssituationen både ombord och iland. Vi har i vår undersökning intervjuat befälhavare och rederirepresentanter på fyra Ro-Pax-rederier som trafikerar svenska hamnar om hur deras arbetssituation har förändrats under de senaste 15 åren med hänseende på den administrativa delen av arbetet. Undersökningen visar att det administrativa arbetet har ökat markant både ombord och iland, framförallt som ett resultat av nya regelverk och förbättrade möjligheter till kommunikation mellan fartygen och landorganisationen. ISM-koden är man överlag väldigt nöjd med men andra regelverk och myndighetskrav är man mer skeptisk till. Vad de ökade kommunikationsmöjligheterna anbelangar poängteras framförallt att det har inneburit en stor ökning av det antal meddelande man tar emot under en arbetsdag och ställer sig frågande till om alla verkligen är nödvändiga eller om det bara är ett sätt att snabbt skjuta över en uppgift till en annan del av organisationen. / We have in this thesis examined the work situation for masters in the Swedish merchant navy focusing on the administrative workload and how said workload have changed since the implementation of the ISM-code. Within the shipping business of today there is a lot of talk about the increasing number of administrative tasks on board and how they have affected the work situation. This made us want to examine if there actually was any such increase and to what extent said increase in that case have affected the work situation both on board and ashore. We have during our survey performed interviews with masters and ship-owner representatives at four companies within the Ro-Pax business who has traffic on Swedish ports asking them about the work situation on board and how it has changed during the last 15 years with respect to the administrative workload. The survey shows a substantial increase in the administrative workload both on board and ashore, mainly as a result of new regulations and vastly improved means of communication between ships and the organization ashore. In general there is a broad acceptance of the benefits of the ISM-code but a widespread skepticism when it comes to other regulations and government requirements. As far as the improved means of communication is concerned the increase in the number of messages received during a regular work day is emphasized and a question is raised whether there are valid reasons for the increase or if it to some extent is a way to clear your own desk by moving a task to another part of the organization.

Arbetet har svarat mot frågan om hur ett befäls arbetssituation ser ut i dag på bryggan och hur den mängd regler och riktlinjer som finns för vaktgående befäl påverkar hans förmåga att framföra fartyget på ett säkert sätt. För att studera detta har en litteraturstudie utförts där vi studerat transportstyrelsens utgivna haverirapporter samt forskning inom områdena om mänskliga faktorn, fartygsorganisation och sjösäkerhet.   Det som framkommit under arbetets gång är att manskapet ombord de senaste åren allt mer har fått ge vika till förmån för teknik men då reglerna inte följt med i tempot kan det vara så att fartyg i dag inte uppfyller kraven för minimibesättning. Även om vi kan påvisa att befälen har en hög arbetsbelastning går det inte att se varför de handlat som de gjort vid olyckstillfällena. Vidare har konstaterats att det finns utrymme för framtida forskning i ämnet där man exempelvis kan se över hur haverirapporterna är utformade. / This work answered the question about how the situation is today on the bridge for the nautical officers and how the amount of rules and guidelines that exists affects his ability to manoeuvre the ship in a safe way. To study this we have performed a literature study where we studied the Swedish Transport Agency’s published accident investigation reports as well as research in the fields of human error, shipping organization and safety at sea.   Our findings show that the crew on board has been reduced due to technical advancement. However, the rules have not followed the same pace and therefore today’s ships may not fulfil the requirements of minimum manning on board. Although we can tell that the officers have an increased workload we cannot see why they have acted as they did at the time of the accidents. It can also be shown that there is a need for future research where, for example, studies on how the accident investigation reports are designed.

<p>The aim of this report is to give a concise description of curtain walls, what it is and why they are used. It is also a description of six different but commonly used design technologies. By giving a detailed description of the different types and there special properties, the pros and cons will be clarified. The three most interesting alternatives were selected to be included in a test, to show the best alternative from a certain point of view.</p><p>The parameters are:</p><p>• Environment</p><p>• Cost</p><p>• Ergonomics</p><p>• Isolation against noise and fire</p><p>• Durability</p><p>These are important parameters in the planning and design phase. The report contains a summary about each parameter and what is important to pay attention to during construction work.</p><p>The test is based on these parameters and by allotting points to each wall according to properties, for each parameter a best choice can be pointed out.</p><p>The report ends up with a discussion about the result and what are the most important properties. The end result shows the points per parameter for each wall.</p>

The aim of this report is to give a concise description of curtain walls, what it is and why they are used. It is also a description of six different but commonly used design technologies. By giving a detailed description of the different types and there special properties, the pros and cons will be clarified. The three most interesting alternatives were selected to be included in a test, to show the best alternative from a certain point of view. The parameters are: • Environment • Cost • Ergonomics • Isolation against noise and fire • Durability These are important parameters in the planning and design phase. The report contains a summary about each parameter and what is important to pay attention to during construction work. The test is based on these parameters and by allotting points to each wall according to properties, for each parameter a best choice can be pointed out. The report ends up with a discussion about the result and what are the most important properties. The end result shows the points per parameter for each wall.

Syftet med den här studien var att undersöka förskollärares upplevda arbetstillfredsställelse. Med avseende på den upplevda arbetstillfredsställelsen undersöktes skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är tagen ur Maccoby’s motivationsmodell. Undersökningen genomfördes på 17 olika förskolor i en svensk kommun med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten riktade sig till utbildade förskollärare på nio kommunala respektive åtta fristående förskolor. I undersökningens resultat visade det sig att de flesta förskollärarna var tillfredsställda med sitt arbete. Majoriteten upplevde sitt arbete som meningsfullt och många angav att de kände glädje i sitt arbete med barnen. I kontrast till detta uttryckte förskollärarna även negativa aspekter beträffande sitt arbete. De negativa aspekterna var till exempel låg lön, stress på arbetsplatsen och stora barngrupper. I undersökningens analys framträdde markanta skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. I nästan alla enkätfrågor uppvisade deltagande förskollärare från fristående förskolor ett mer positivt resultat angående arbetstillfredsställelsen än de från kommunala förskolor. Med hänsyn till den upplevda arbetstillfredsställelsen och de omnämnda negativa aspekterna, gick det att dra slutsatsen att det är viktigt att satsa på förskolan eftersom det finns behov av förändring i verksamheterna.