Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagogens arbetssituation har förändrats under dennes yrkesverksamma år. Vi ville även ta reda på vilka faktorer som påverkat stressen samt vilka konsekvenser det medfört. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få veta hur pedagogen ser på sin arbetssituation. Vi intervjuade tio pedagoger med ett fåtal enkla och tydliga frågor. På så vis fick vi personliga och utförliga svar från våra informanter. Vår teoretiska grund baseras på forskning inom stress och samhällsförändring. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger var nöjda med sitt yrkesval men inte med sin arbetssituation. Samtliga ansåg att de påverkats av den ökade stressen och att de främsta stressfaktorerna var barngruppsstorleken, de nya kraven och förändrade arbetsuppgifterna. / The main objective of this study is to investigate how the preschool teachers work situation has changed during their working years. We also wanted to see what the elements are that influenced the stress that they felt and what the consequences are. We used a qualitative interview method to learn what the preschool teacher think of their work situation. We interviewed ten teachers and by using only a few plain questions we got detailed and personal answers from our informers. The theoretical base in our research is about stress and the social change. The result shows that the preschool teachers all experienced that their work situation had changed during their working years. The study shows that all the interviewed teachers felt that the intolerable burden in their work environment was increased. They felt that the prime reason of their stress was the group size of children, the new demands and the for them altered job assignments

Diss. (sammanfattning) Umeå : Sveriges lantbruksuniv., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Studien syftar till att undersöka hur kvinnor, som fått diagnosen utmattningssyndrom, upplever vilka faktorer som kan ha bidragit till deras utmattning. Studiens frågeställningar är: Hur upplever kvinnor, som varit med om utmattningssyndrom, att förväntningarna på dem på och utanför arbetet bidragit till utmattning? Hur upplever kvinnor, som varit med om utmattningssyndrom, att självbild bidragit till deras utmattning? Varför kan kvinnor som varit med om utmattningssyndrom hamna i utanförskap? För att undersöka detta genomfördes sju intervjuer med kvinnor som varit med om utmattningssyndrom och som är tillbaka på arbetet igen sedan minst ett halvår tillbaka. Mycket av den tidigare forskningen belyser svårigheten att balansera arbetsliv och privatliv. Forskarna har bland annat kommit fram till att arbetskraven påverkar familjelivet negativt och att dåligt stöd i familjelivet kan påverka arbetslivet negativt. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Goffmans dramaturgiska teori och stigmateori. Resultatet bygger på de tre huvudteman som dök upp under samtliga intervjuer: svårigheten att balansera arbete med privatliv, känslan av utanförskap samt hur den drabbades självbild påverkas negativt på grund av utmattningssyndromet. Studien visar att kvinnornas identitet starkt är knuten till samhällets och andra individers förväntningar över hur en kvinna skall vara. Detta har lett till att samtliga kvinnor har utsatts för stor stress och känsla av otillräcklighet vilket i sin tur bidragit till deras utmattning. Att ständigt vilja vara andra till lags, och få andras bekräftelse, visar hur dessa kvinnors självkänsla är prestationsbaserad och att de tycks vara beroende av att nå framgång, samt att få ett erkännande från andra, för att upprätthålla sitt egenvärde. Slutligen visar studien att ett bristande samspel mellan Försäkringskassa, läkare och den drabbade skapar en ekonomisk oro vilket ökar svårigheten att ta sig tillbaka till arbete igen.

Inledning: Det är många barn idag som behöver förskoleplatser och antalet barn i barngrupperna ökar. Skolverket har riktmärken för att kunna skapa lagom stora barngrupper, det är inget krav utan enbart rekommendationer. Denna studie undersöker pedagogernas syn på stora barngrupper och hur stora barngrupper påverkar förskolan. Syfte: Syftet är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om stora barngrupper och hur det påverkar förskolans pedagogiska verksamhet. Metod: En kvantitativ enkätmetod användes. Metoden möjliggör att få information från fler förskolor och på en större geografisk spridning i Sverige. Resultat: Resultatet visar att många av pedagogerna i förskolorna har en negativ inställning till stora barngrupper. Resultatet visar även att miljön och gruppsammansättningen påverkar hur barngruppens storlek uppfattas av pedagogerna, samt hur pedagogerna uppfattar barnens delaktighet i verksamheten.

Mental workload was investigated using electroencephalography (EEG) and National Aeronautics and Space Administration Task Load Index (NASA-TLX). The purpose of the study was to investigate the impact of passive and interactive learning on mental workload. The passive group (N = 5) had passive learning by reading a document regarding fire and safety when working in a laboratory, while the interactive group (N = 6) in addition to reading also had interactive learning by working with the same document in a group. On a follow-up test with EEG and NASA-TLX five days after the learning session, the subjects had a knowledge test based on the earlier learning. The results showed no significant divergence between the groups in mental workload measured with EEG and NASA-TLX or performance on a knowledge test. The subjects had difficulties remembering the fire and safety-routines on the knowledge test, which is consistent with previous research on risk communication. There was no correlation between EEG and NASA-TLX, which may be due to the difficulty in making accurate estimates of mental workload. / Mental arbetsbelastning har undersökts med elektroencefalografi (EEG) och National Aeronautics and Space Administration Task Load Index (NASA-TLX). Syftet med studien var att undersöka påverkan av passiv och interaktiv inlärning på mental arbetsbelastning. Den passiva gruppen (N = 5) fick passiv inlärning genom att läsa dokumentet ”Hälsa och Säkerhet vid kemiskt arbete på laboratorier, Kemiteknik (Säkerhet vid kemiskt arbete)” medan den interaktiva gruppen (N = 6) utöver genomläsningen även fick interaktiv inlärning genom att prata och samverka interaktivt i en grupp. Fem dagar efter inlärningen genomförde försökspersonerna ett kunskapstest baserat på den tidigare inlärningen med mätning av EEG samt NASA-TLX. Resultaten visade inte någon signifikant skillnad mellan grupperna i mental arbetsbelastning mätt med EEG och NASA-TLX eller prestation mätt med ett kunskapstest. Försökspersonerna hade svårt att minnas information från brand- och säkerhetsrutinerna på kunskapstestet, vilket är i enlighet med tidigare forskning om riskkommunikation. Inget samband erhölls mellan EEG och NASA-TLX, något som kan bero på svårigheten att träffsäkert skatta mental arbetsbelastning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomer inom socialtjänsten beskriver sin väg mot arbetsrelaterad ohälsa; om när socionomerna var nyutexaminerad in i arbete, när ohälsan gjorde sig kännbar, när ohälsan blev kritisk samt tiden för sjukskrivning. Forskningsmetoden har varit kvalitativ. Intervjuer med tre socionomer anställda inom socialtjänsten har genomförts med narrativ metod. Som teoretiskt perspektiv har kravkontroll-stödmodellen samt narrativ teori använts. Resultaten visar att intervjupersonerna genomgående beskriver vägen mot ohälsa som en process där arbetsrelaterad ohälsa på grund av hög arbetsbelastning, höga krav, förlust av kontroll samt avsaknad av stöd slutligen orsakade utbrändhet. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning dvs., att hög arbetsbelastning tillsammans med avsaknad av stöd och förlust av kontroll kan resultera i arbetsrelaterad ohälsa. I diskussionen lyfts vikten av introduktion för den nyutexaminerade socionomen fram.

Syftet med studien har varit att undersöka hur socialsekreterare inom barn- och ungdomssektorn hanterar arbetsbelastning och stress. För att kunna besvara frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades åtta socialsekreterare i en kommun i södra Sverige. Vår teoretiska utgångspunkt var coping vilket vi även använde oss av när vi analyserade och tolkade det empiriska materialet. Inom resultat och analys har vi fått fram hur socialsekreterare använder sig utav coping för att minimera sin upplevda stressnivå. Resultatet visar att samtliga respondenter upplever en hög arbetsbelastning och stress på socialkontoret. Respondenternas strategier varierade. Bland annat använde sig några av exempelvis mindfulness, olika typer av meditationsövningar, fysiska aktiviteter medan andra använde sig av att fiska på sin fritid och att arbeta utöver det vanliga för att hinna med sina arbetsuppgifter. Vi författare har bland annat kommit fram till att majoriteten av respondenterna saknar det sociala stödet från chefer och ledning vilket har ökat missnöje och stressnivån bland respondenterna. Frågan som bör ställas för framtida forskning blir hur chefer och ledning kan på ett adekvat sätt bidra med socialt stöd för sina arbetstagare.

I det här examensarbetet undersöks den upplevda arbetsbelastningen vid ruttplanering i ECDIS. Syftet med studien är att undersöka hur svenska däcksbefäl inom handelssjöfarten upplever arbetsbelastningen vid ruttplanering med ECDIS. Studien syftar vidare till att undersöka vilka moment under ruttplanering i ECDIS däcksbefäl uppfattar som mest belastande. Studien är avgränsad till svenska sjöbefäl med erfarenhet av ruttplanering ombord. Resultaten visar att informanterna upplever problem med hårdvaran som levereras med installationen av ECDIS, ibland så stora problem att de ombord byter ut den medföljande hårdvaran mot annan hårdvara. De upplever även att det inte finns optimal arbetsyta vid arbete i ECDIS samt att det saknas avsatt tid till ruttplanering.

Att trivas på jobbet är en central och viktig fråga. Det finns många faktorer i arbetsmiljön som påverkar trivseln. Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande, påverkar i sin tur omvårdnaden av patienten. I svensk sjukvård är det brist på sjuksköterskor, detta av olika anledningar. Inom sjukvården blir resurserna mer och mer åtdragna och det kan vara svårt att hitta en balans mellan arbetsuppgifter och välbefinnande för sjuksköterskan. Media belyser oftast bristande situationer i svensk sjukvård samt kraven är för höga gentemot de resurser som finns. Det förekommer olika faktorer som påverkar sjuksköterskan och deras arbete. Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet. Detta sett ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och sex underteman. De tre huvudteman är; Vikten av ledarskap. Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad och Välbefinnande. Resultatet visar att sjuksköterskor behöver god organisation, ledarskap och utveckling för att bedriva god omvårdnad. Arbetsmiljö och välbefinnandet hos den enskilde sjuksköterskan är viktig för att hen ska stanna kvar på sin arbetsplats. I diskussionen debatteras vikten av att trivas på arbetet. Det är viktigt med goda arbetsrelationer kollegor emellan samt med en närvarande chef.  Detta leder till att sjuksköterskor utför evidensbaserad omvårdnad och arbetstillfredsställelse uppnås. Sjuksköterskan upplever också en tillfredsställelse som utspeglar sig i god omvårdnad. Välbefinnandet för sjuksköterskor och patienter infinner sig och därmed minskar lidandet för patienterna.

Antalet akutmottagningar och vårdplatser har minskat i Sverige de senaste åren medan befolkningen ökat och fler människor väljer att söka vård på akutmottagningarna. Patienter kommer inte vidare till sjukhusens vårdavdelningar utan blir kvar på akutmottagningarna ibland upp till flera dygn. Detta får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever det att arbeta på akutmottagning. Författarna valde att göra en empirisk studie med en kvalitativ ansats. Datan utgörs av intervjuer med sju sjuksköterskor från en akutmottagning. Innehållet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i examensarbetet består av tre huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är Brist på resurser leder till ogynnsam arbetsmiljö, Sjuksköterskans upplevelse av kompetens och erfarenhet och Varför sjuksköterskorna valt att arbeta och varför de stannar på akutmottagningen. Resultatet i studien visar att ogynnsamma arbetsförhållanden gör att sjuksköterskorna upplever att de inte räcker till för patienterna och att de brister i omvårdnaden av patienterna. Trots den höga arbetsbelastningen så väljer sjuksköterskorna att stanna på akutmottagningen och det beror främst på att de trivs med sitt arbete och sina kollegor. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskornas känsla av otillräcklighet och vad som händer med patienterna när sjuksköterskorna prioriterar bort omvårdnaden. Studien belyser sjuksköterskornas olika syn på patienterna som söker till akutmottagningen och vilka konsekvenser detta synsätt kan leda till.