Denna intervjustudie handlar om socialsekreterares benägenhet att stanna kvar eller lämna socialtjänsten inom området barn och unga. Bakgrunden till studien är att socialsekreteraresarbetsförhållanden länge har varit ett aktuellt ämne i samhället. I många år har yrket kopplats till negativa faktorer såsom hög arbetsbelastning och hög personalomsättning, främst inom enheten barn och unga. Med anledning av detta är det betydelsefullt att undersöka socialsekreterarares arbetsförhållanden inom detta område samt fördjupa kunskapen om vad som krävs för att få dem att stanna kvar. Denna studie viktigt att upplysa för övriga medborgare då detta även påverkar deras förutsättningar att få stöd av myndigheten på grund av den bristande kontinuiteten. Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare inom området barn och unga inom socialtjänsten beskriver de arbetsförhållanden som påverkar deras benägenhet att vilja stanna eller lämna sin arbetsplats. De teoretiska perspektiv jag utgår från i min studie är krav-kontroll-modellen och ansträngning-belöningsmodellen. Vidare är deltagarnas egna berättelser i fokus för att svara upp mot studiens syfte. Studien genomfördes genom intervjuer med sju socialsekreterare med minst tre års erfarenhet inom området inom barn och unga. Urvalet var bekvämlighetsurval i den bemärkelse att det gjordes i syfte att välja ut deltagarna på ett strategiskt sätt. Analysmetoden var en konventionell innehållsanalys som innebär en förutsättningslös analys av texter, som i studien är baserade på socialsekreterarnas berättelser. Sammanfattningsvis gav empirin en bild av ett komplext yrke där socialsekreterare behöver ta hänsyn till många runtomkring, bland annat sin chef, klienter men också privatlivet. Många beskrev sig som spindel i nätet och lyfte en känsla av att inte räcka till. Vidare visar empirin att det råder brist på samarbete mellan chef och socialsekreterare. Intervjupersonerna beskriver en distans mellan dem och chef där avsaknad av uppskattning och närhet råder. Vidare benämns den höga personalomsättningen som kopplad till låga löner, hög arbetsbelastning och ständiga omorganisationer. Studien pekar på att socialsekreterarna stannar kvar i yrket på grund av bra arbetstider, egna upplägg på arbetsschema inom ramen för arbetstiden och bra kollegor. Studien illustrerar dock att det finns utrymme för fortsatt utveckling för att förbättra socialsekreteraresarbetsförhållanden, dels genom att öka tilliten mellan chef och anställda, dels genom att socialsekreterare visas mer uppskattning i form av till exempel löneökning.

Bakgrund: Sjuksköterskor på akutmottagningar arbetar i en ständigt föränderlig miljö med ett högt patientflöde, samtidigt som de måste säkerställa en god och säker patientvård. Stora krav ställs på sjuksköterskor som arbetar där, både professionellt såväl som personligt. Dessa utmaningar kan leda till ökad stress hos sjuksköterskorna, vilket leder till negativa effekter på deras hälsa och välbefinnande, som i sin tur kan påverka vårdkvalitén och mötet med patienten. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Val av metod är en litteraturöversikt som grundar sig i kvalitativa och kvantitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar som inkluderades i resultatet, som delades in i tre teman med åtta subteman. Resultatet av studien visar hur arbetsmiljön på akutmottagningar kan påverka sjuksköterskors hälsa och leda till negativa fysiska, psykiska och emotionella effekter.  Faktorer som dessa kan påverka sjuksköterskors bemötande och omhändertagande av patienter och slutligen leda till en försämrad omvårdnadskvalitet. Slutsatser i studien framhäver betydelsen av organisatoriska förändringar för att främja en hållbar arbetsmiljö, samt betonar vikten av att sjuksköterskor involveras i planeringen av den fysiska arbetsmiljön. Det är viktigt att deras åsikter och erfarenheter tas i beaktande för att främja en välfungerande arbetsplats som främjar goda arbetsförhållanden. En strategi som denna kan vara avgörande för att bidra till en hållbar hälso- och sjukvård i framtiden.

Äldreomsorgen har sedan en tid tillbaka haft svårt att bemanna verksamheterna och det förekommer personalbrist inom flera av Sveriges kommuner. Övertidstimmarna ökar med anledning av detta vilket slutligen resulterar i ohälsa samt att medarbetare väljer att lämna yrket. Detta blir en negativ spiral som med tiden blir allt svårare att ta sig ur. Antalet hjälpbehövande äldre spås öka med 50% till år 2028 vilket gör detta sociala fenomen värt att studera för att kunna säkerställa en god välfärd inom denna snara framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vad omsorgspersonalen identifierar som förbättringsområden i sin verksamhet, för att göra yrket attraktivt att arbeta inom. Detta för att locka och behålla kollegor till området äldreomsorg och undvika personalbrist. Vi ville även undersöka hur omsorgsgivare såg på sin arbetssituation. Vi har valt att använda oss av krav- och kontrollmodellen eftersom den fokuserar på den psykosociala arbetsmiljön. En beskrivande statistik presenterar respondenterna och med hjälp av en faktoranalys kan vi se samband mellan olika variabler och urskilja olika bakomliggande faktorer. Resultatet var för oss förvånande men förståeligt. Analysen hittar faktorer som visar vad omsorgsgivare identifierar som förbättringsområden och innefattar mindre stress och tidspress på arbetet, uppskattning från ledningen och högre bemanning. Omsorgspersonal känner sig ofta psykiskt utmattad och fysiskt trött efter ett arbetspass och upplever stress under arbetet. Denna studie har bidragit med att synliggöra vad omsorgspersonal anser behöver förbättras och förändras för att en bemannad äldreomsorg ska finnas även i framtiden. Den visar på att det fortfarande inte har skett en positiv förändring trots att det uppmärksammats i tidigare forskning och nu börjar det bli bråttom för att kunna möta de kommande hjälpbehövande äldre människorna.

This essay takes its starting point in the fact that job strain, high demands in combination with low control, has an impact on the risk for employees to be afflicted to a cardiovascular disease. Therefore, the aim of the study is to examine what responsibilities the employer, through the regulation, is imposed to prevent the risk for unhealthy workload for employees. The study was made doable through the legal method that enables a combination of science and legislation and that is characterized of a free argumentation. The method has been complemented with a gender perspective, a physiological perspective and a European legal perspective. Used material is except regulations on the working environment, also literature and other relevant studies and also some statistic. The research question has been: In what ways are the employers obligations regulated in AFS 2015:4 to resist unhealthy workload and which support is the prescription given to the relevant paragraph’s in Arbetsmiljölagen (1977:1160)? To sum up the answer, the employer has an extensive responsibility to include, investigate and inform the employees about unhealthy workload. Trough the regulation AFS 2015:4 makes the regulation about workload in Arbetsmiljölagen (1977:1160) more clear.

Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög. / The purpose of this paper was to, by using a salutogenic perspective, achieve a better understanding of eldercare, care managers’ work situation and to explore which factors contribute to the administrator's job situation being experienced as easier and less stressful. The method used were qualitative interviews where six care managers active in Värmland were interviewed. The interviews were analyzed by themes from the Sence Of Coherense and led to categories under each theme. Under the theme comprehensibility was found that care managers receive support from their colleagues but they wish for more resources for professional guidance counselling. Care managers perform more duties than what is included in their job description. Under the theme manageability it shows how administrators have to manage their, high workloads by planning, structurizing and prioritizing. The work is easier to handle when they recieve support from colleagues by talking to each other about strenuous parts of the work. They expressed different needs to reflect on their work. Care managers have a freedom to plan their own and they do collaborate and interact with other professionals. Under the theme meaningfulness the results show that care managers find meaning when they make a difference for their clients. Our results show that care managers are exposed to stress in their work and that they have their own resources cope with. The ability to handle stress is reduced when they feel that the work load is too high.

Sick leave due to mental illness has increased dramatically in recent decades and is today one of the main reasons why individuals become long-term sick. Social workers job situation within social service has in recent years attracted an increasing attention and the debate has largely been about the high workload in the profession. Mental illness for social workers is a growing problem and there are no signs of a positive trend shift. The purpose of this study was to create a wider understanding of why social workers are prevented to work due to mental illness, goes on medical leave, and find out if it is possible to identify which common factors in these social workers stories. To answer the study's purpose, two issues have been considered. Partly which factors long-term sick social workers identified as the reason for their mental illness that led to long-term illness, and how the long-term sick social workers describe their individual experiences before, during and after their sick leave. The methodology has been a qualitative design where eight long-term sick social workers scattered around the country conducted interviews via e-mail through a semi-structured interview guide. The result will be divided and presented in three themes; Social workers practical work which concerns the social workers descriptions of their work place in the social services and the factors of the organization that has affected their work situation. It also presents the social workers perception of the impact of political decisions concerning the field of social work. The theme of social workers profession presents the results that have emerged and concerns how social workers perceive and identify their professional role. The third theme of individual experiences by social workers presents the results concerning the personal reflections that social workers have about themselves and their future role as a professional social worker. The study results show that job related factors largely affected the individual's mental health. It is clear that the structures upon an organisational level, the complexity of the professional role contra individual ideals have affected and led to the social workers present situation of long-term sick due to mental illness. The concluding section of this paper discusses several components with potential for development as possible contributing solutions to the problematic situation that made these social workers sick. Social work education, leadership and skills development are areas that are challenged in our discussion. / Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har ökat drastiskt de senaste decennierna och är idag en av de främsta anledningarna till varför individer blir långtidssjukskrivna. Socialsekreterares arbetssituation har under de senaste åren uppmärksammats allt mer och debatten har till stor del kommit att handla om den höga arbetsbelastningen inom yrket. Psykisk ohälsa för socialsekreterare är ett växande problem och trenden tycks vara svår att bryta. Syftet med den här studien har varit att skapa en ökad förståelse kring varför socialsekreterare blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa samt ta reda på om det går att urskilja gemensamma faktorer i socialsekreterarnas berättelser. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar varit aktuella. Dels vilka faktorer som sjukskrivna socialsekreterare identifierat föranlett deras psykiska ohälsa som lett till långtidssjukskrivning och dels hur långtidssjukskrivna socialsekreterare beskriver sina individuella upplevelser innan, under och efter sin sjukskrivning. Metodvalet har varit av kvalitativ design där åtta långtidssjukskrivna socialsekreterare spridda över hela landet genomförde intervjuer via mail genom en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet delas upp och presenteras i tre teman; socialsekreterarens arbete som berör socialsekreterarnas beskrivning sin arbetsplats på socialtjänsten och de faktorer i organisationen som påverkat deras arbetssituation. Här presenteras även socialsekreterarnas bild av hur de ser på socialpolitikens påverkan av deras arbete. I temat socialsekreterarens yrkesroll presenteras de resultat som berör hur socialsekreterarna upplever och identifierar sin yrkesroll. I det tredje temat socialsekreterarens individuella upplevelser presenteras de resultat som berör de personliga reflektioner som socialsekreterarna har kring sig själva och sin framtida roll som yrkesverksam socialsekreterare. Studiens resultat visar att faktorer på arbetsplatsen i stor utsträckning påverkat individens psykiska ohälsa. Det framgår tydligt att organisatoriska strukturer, yrkesrollens komplexitet och individuella ideal har påverkat och föranlett att socialsekreterarna blivit långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. I uppsatsens avslutande del diskuteras flera komponenter med utvecklingspotential som möjliga bidragande lösningar på den problematiska situationen som gjort dessa socialsekreterare sjuka. Socionomutbildningen, ledarskap och kompetensutveckling är områden som utmanas i vår diskussion.

Background: occupational injuries are common in health care and social welfare professions. Therefore, the municipality of offers all permanent nursing stuff a 20-hour course in staff - assisted transfers. Objective: to investigate the effects of this course in assisted client transfers with respect to self-reported health care professionals approach in moving situations, sick leave, perceived work load and work-related musculoskeletal disorders in the municipal activities, compared with health workers that have not received education during the same time. Method: A Quasi-experimental study with intervention and comparison group of 30 participants in each group. The course was based on the PRECEDE-PROCEED model with focus on 1) predisposing factors, 2) reinforcing and 3) enabling factors as these are considered important for the success when implementing a new work approach. The course was divided into 5 half-days and 20 hours in total. The participants responded to a study specific partly Web-based survey before, immediately after and six months after the education. Repeated measures ANOVA were used for data analyses. Results: The nursing stuff reported no change in working methods; to stimulate the patient's own activity and ability to influence their working load. Health care employees perceived work load in general and linked to transfer situations decreased compared to the comparison group. Number of people with self-reported work-related musculoskeletal disorders decreased and sick-leave increased less in the intervention group after the course. Conclusion: Perceived/self-reported work load related to mobility situations and generally decreased after the movement training. / Bakgrund: Arbetsskador är vanligt förekommande inom vård- och omsorgsyrken. En kommun i Mellansverige utbildar därför all tillsvidareanställd vårdpersonal i en 20 timmars förflyttningsutbildning. Syfte: att undersöka effekterna av en verksamhetsanpassad och kompetensinriktad förflyttningsutbildning inom kommunal verksamhet med avseende på vårdpersonalens självrapporterade arbetssätt i förflyttningssituationer, sjukfrånvaro, upplevd arbetstyngd och arbetsrelaterade besvär, jämfört med vårdpersonal som inte genomgått utbildning under motsvarande tid. Metod: En kvasiexperimentell utvärderingsstudie med intervention- och jämförelsegrupp om 30 deltagare i varje grupp. Utbildningen hade sin grund i modellen PRECEDE-PROCEED med fokus på 1) mottagliggörande faktorer, 2) förstärkande faktorer och 3) möjliggörande faktorer då dessa anses viktiga för att lyckas med implementering av ett nytt arbetssätt. Utbildningen var uppdelad på 5 halvdagar om 20h totalt. Deltagarna fick svara på en studiespecifik delvis webbaserad enkät före, direkt efter och 6 månader efter avslutad utbildning. Repeated measures ANOVA användes för statistisk analys. Resultat: Vårdpersonalen rapporterade ingen förändring i arbetssätt; att stimulera brukarens egen aktivitet och förmåga att påverka sin arbetstyngd. Vårdpersonalens upplevda arbetstyngd generellt och kopplat till förflyttningssituationer minskade jämfört med jämförelsegruppen. Färre personer rapporterade arbetsrelaterade besvär och sjukfrånvaron ökade i mindre omfattning i interventionsgruppen efter utbildning. Slutsats: Arbetsrelaterade besvär och upplevd/självrapporterad arbetstyngd generellt och kopplat till förflyttningssituationer minskade efter genomförd förflyttningsutbildning.

In this essay, we want to highlight the problems that middle managers face in the company. Middle manager is one of the most significant operators in a company, but also one of those most challenged position. Therefore, we want to increase the understanding of the problems through making a qualitative study using semistructured interviews and making use of the understanding the by using hermeneutic as analytical tools. To explain the empirical study we have used two theories - requirement, control and support model and the concept of KASAM. As a result, it emerged that the meaningfulness of work is an important aspect for the middle manager and are reflected in how the middle manager perceives the work load. / I uppsatsen vill vi belysa den problematik som mellanchefer inom privata företag står inför. Mellanchefer är en av de viktigaste aktörerna på företagen men också en av de som är högst belastade på arbetet. Därför vill vi öka förståelsen för den problematiken genom att utföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och använda oss av förståelsen genom hermeneutiken som analysverktyg. För att förklara det empiriska materialet har vi använt oss av två teorier, krav-, kontroll- och stödmodellen samt begreppet KASAM. I resultatet har det framkommit att meningsfullhet i arbetet är en viktig aspekt för huruvida mellanchefer uppfattar arbetet som alltför påfrestande.

En av fyra socialsekreterare lider av psykisk ohälsa, vilket gör att många blir utbrända och sjukskrivna under en längre period. Det finns olika faktorer som orsakar ohälsan, men en av dem kan vara det som är relaterat till deras arbetsuppgifter. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares psykiska mående, i relation till deras arbetsuppgifter. Insamling av material har gjorts genom enkäter som skickats ut till totalt 183 socialsekreterare som är yrkesverksamma inom Umeå, Norsjö, Malå, Åsele, Dorotea, Sorsele och Bjurholms kommun. Studien visar att det inte går att se någon större skillnad mellan socialsekreterarnas psykiska mående oavsett om de bor i Umeå kommun eller i någon av de små kommunerna som undersöktes. Varken inflytande över utvecklingen på arbetsplatsen eller fördelning av arbetsuppgifter hade någon påverkan på det psykiska måendet hos socialsekreterarna. Majoriteten av respondenterna ansåg att de i låg utsträckning utförde ett klientnära arbete, utifrån deras utbildning och professionella roll. En fjärdedel av socialsekreterarna upplevde att de i låg utsträckning hann med sina arbetsuppgifter. Resultatet i denna studie visar på områden som är i behov av åtgärder, och som socialtjänsten kan ta del av i sitt arbete mot en förbättrad arbetsmiljö.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter i socialsekreterarnas yrkesutövning iorganisationen som de upplever bidrar till hög arbetsbelastning, hur de beskriver att de hanterarden och eventuellt förbättrar sin egen arbetssituation och vilka arbetsfaktorer de upplever sommeningsfulla och som gör att de fortfarande arbetar kvar inom socialtjänsten. För att besvarastudiens syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsansats i form av semistruktureradeintervjuer. Dessa intervjuer har sedan tolkats för att hitta likheter och skillnader som sedananalyserats med hjälp av sociologiska teorier om organisationens roll, krav och kontroll ochkänsla av sammanhang. Studiens resultat visar att socialsekreterarna i perioder upplevde högarbetsbelastning. I resultatet redogörs det även för olika strategier som socialsekreterarnaanvände sig av för att kunna hantera detta. Resultatet visade också att socialsekreterarna upplevdeatt det finns en hel del belöningar och att de ändå ser sitt arbete som meningsfullt. Vår slutsatsblev att arbetsbelastningen inte behöver vara ett problem så länge som samarbetet mellan ledningoch anställda fungerade. / The purpose of this study is to investigate which aspects of social secretaries profession in theorganization that they feel contributes to high workloads, how they describe their handling of itand how they possibly improve their work situation and what work factors they perceive asmeaningful and that makes them still work in social services. To answer the purpose of the studywe used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. These interviews havesince been interpreted to find similarities and differences which then has been analyzed usingsociological theories about the organization's role, requirements and control and sense ofcoherence. The study results show that social workers in periods experienced heavy workload.The result also discusses the various strategies that the social workers made use of to be able tohandle this. The results also showed that social workers felt that there are a lot of rewards andthat they still see their work as meaningful. Our conclusion was that the workload does not needto be seen as a problem as long as the cooperation between management and employees worked.