I min essä utgår jag från en händelse i min verksamhet som är en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fått ett hårdare arbetsklimat på förskolan sedan den reviderade Läroplanen för förskola kom 2011 och undersöker därför hur samhällsklimatet idag är och bakgrunden till den reviderade Läroplanen för förskola och vad den innebär för oss pedagoger. Jag tar reda på vad stress är och hur det påverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet står för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sätt som jag och mina kollegor hanterar stress och vårt pedagogiska uppdrag på. Jag funderar även över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen får för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rådande arbetsbelastning. Avsikten med min essä är att förstå hur jag på bästa sätt ska kunna hantera våra ökade åtaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bästa förutsättningarna för barnen att få en verksamhet med pedagogisk kvalitet. Min undersökning visar att Läroplanen för förskola har reviderats för att barn ska få den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhället. Jag fann även att vi pedagoger har svårt att förena vår arbetssituation och våra arbetsuppgifter med att ge barnen en jämn pedagogisk kvalitet på verksamheten hos oss på förskolan. För en del pedagoger skapar arbetsbelastningen en stress vilket kan betyda risker för hälsan. En del barn visar också tecken på stressbeteende på grund av pedagogernas ökade frånvaro från barngruppen vilket även påverkar den pedagogiska kvaliteten. Jag ser även att arbetsbelastningen kan medföra en risk för värdeförskjutning av vissa arbetsuppgifter som rutin och omsorg samt att vår förmåga att se till varje barns behov minskar. Som pedagog på förskola har vi alla ansvar för den pedagogiska kvaliteten och även för att påpeka brister i arbetsmiljön. Vi bör i personalgruppen främja vår egen kommunikation samt även dialogen med ledningen för att kunna få till förändringar. Även om närvarande pedagoger inte garanterar, är det ändå förutsättningen för en verksamhet utan stress och med pedagogisk kvalitet. / My essay proceeds from an episode in my occupation at preschool which is a stressful event for me. I experience that we pedagogues have gotten a tougher work climate since the revised preschool curricula came in 2011 and I therefore investigate the community´s climate of today and the background for the revised preschool curricula and what it means to us pedagogues. I investigate what stress is and what effect it has on children and adults and explore what the concept pedagogic quality stands for. In my reflektions I emphasize different manors I and my colleges handle and see on stress and our pedagogical comittment. I also reflekt on if we adults produce stress to the children and what educational activity the children get from pedagogues with existing work load. The purpose with my essay is to understand the best way for me to handle the pedagogues increasing obligations an work tasks and at the same time avoid stress for the children and the pedagogues and to create the best conditions for the children to get activities with pedagogical quality. My investigation shows that the preschool curricula have been revised to give the children the knowledge base they need to be able to get on in the community. I also found that we pedagogues have a difficulty linking our work situation and our work tasks with giving the children an even pedagogical quality on the activities at our preschool. For some pedagogues the work load produces stress which can mean health risks. Some children also shows signs of stress behavior due to the pedagogues increasing absence from the children which also has an effect on the pedagogical quality. I also seea risk, due to our work load, of a dislocation of our values regarding some of our tasks like routines and care and a decreasing ability to see each child´s needs. As a pedagogue at preschool we all have a responsibility for the pedagogical quality as well as to note inadequasies in our work invironment. To be able to make changes we pedagogues should support our own communication as well as our dialog with our head group. Even though a present pedagogue doesn´t garantee, it still is the prerequisite for activities without stress and with a pedagogical quality.

The purpose of this study is to review the legal situation of the psychosocial work enivronment for principals. The purpose is also to get an increased understanding for how the principals work environment can affect people involved in the swedish school. The psychosocial work environment is explained through studying European law, national law and case law. The principals work situation is studied by different sources, for example from the Work Environment Agency and a report from the Swedish School Agency. The legal dogmatic method has been applied with the legal sociology method to analyze the material. Four interviews have been conducted with principals in Växjö municipality.   The results point out that Sweden needs to claify the legalisation in the area of the psychosocial work environment area. A very unique trial regardning the municipality of Krokom where a man committed suicid, is causing uncertainty in the legal sitaution. Two supervisors were just acquitted from the accusation by the Swedish Court of Appeal, despite they were earlier sentenced in the District Court. The analyze shows that principals in Sweden have a high workload and that they wish for a decrease of aministrative assignments. The four principals that were interviewed agree to that their high workload negatively influences the school. The principals dont have time to participate during lecturing hours in order to provide teachers with feedback.

Under de senaste åren har socialtjänsten drabbats allt hårdare av den rådande arbetsmiljön. Arbetsvillkoren har blivit sämre samtidigt som arbetsbelastningen blivit högre. Där av fokuserar denna studie på att undersöka socialsekreterarnas arbetssituation och om det förekommer stress utifrån hur arbetsorganisationen fungerar. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar att det både finns hinder och möjligheter i socialsekreterarnas arbete. Det förekommer upplevelser av att det är en hög arbetsbelastning och att personalantalet är för lågt. En viktig förutsättning som visat sig vara positiv i sammanhanget är att socialsekreterarna har möjlighet att planera sitt arbete relativt fritt och således får vara flexibla. Resultatet visar även att stress upplevs främst på grund av tidsbrist och höga dokumentationskrav. Flexibiliteten i arbetet upplevs av socialsekreterarna som en hjälp i att minska stressen. Summan av dessa faktorer indikerar att problematiken bör lyftas och arbetas vidare med för att minska den negativa utvecklingen inom socialtjänsten. / In recent years, the current work environment has increasingly affected social services. Working conditions have gotten worse while the workload has become higher (Karlsson & Folkesson, 2014). Therefor this study focuses on examining social workers work situation and if there is work related stress based on how the organization functions. The study was conducted using a qualitative approach in which semi-structured interviews were conducted. The result shows that there are both impediments and opportunities in the work of the social workers. There are experiences among the social workers of heavy workload and staffing levels being too low. An important condition, which proved to be positive, is that social workers are able to plan their work relatively freely and thus be flexible. The result also shows that stress is experienced primarily due to lack of time and high documentation requirements. Flexibility of work was experienced by the social workers as an aid in stress reduction. The sum of these factors indicates that the problem should be lifted and further worked with to reduce the negative trends in social services.

End of signal has just passed. The team you work for has just won the championship, and you as sport director hailed as a hero based on your ability to build a successful team. The season after looks differently, you are painted as guilt and the association begins to lose patience. The pressure of external stakeholders grows and it ends with the association choosing to fire you. Another scenario is the feelings that the excessive workload will be your failure, which will let you resign from your service as sports director. Being a sports director in a performance-based world places high demands on you as an individual, both holding knowledge about Ice hockey, but also to handle for example economic and legal issues. Almost half of all sports directors have become unemployed or stopped themselves in recent seasons. It becomes clear that the role and the requirement image become complex. That reason makes it interesting to explain this problem. The study has been conducted by making qualitative interviews with the selection of sports directors in SHL and Hockeyallsvenskan in Swedish elite Hockey. SHL (Swedish Hockey League) is the highest league and Hockeyallsvenskan is the second highest league in Swedish Elite Hockey. The purpose of this study has been the sports leaders’ explanation for the high turnover in SHL and Hockeyallsvenskan in Swedish elite Hockey. The purpose of this study has developed two issues that will form the basis of the study: 1. What are the factors behind the high turnover of the sports directors? 2. Is the responsibility of the associations or the sports directors for the high turnover? The result of this study shows that there are combinations of different factors that are behind the high turnover of sports directors in Swedish Elite Hockey. One factor is the diffuse requirement picture from the association on what is expected of the sports director. The sports director’s role in the organization is not clear enough. This leads to a collision in which the associations have not identified the skills required in the role. Furthermore, there is a lack of continuity and long term relationships with the associations where confidence in the sports director immediately reduces in the event of non-sporting results. The result also shows that the impact of external factors, combined with excessive workload, leads to terminations in the profession. Finally, it may be noted that the role of sports director requires good competence in matters that are included in the role of a chief. The lack of competencies within the management leads to difficulties for the sports director to handle the issues that include tough decisions. / Slutsignalen har precis gått, laget som du representerar har precis vunnit SM-guld, och du som sportchef hyllas som en hjälte utifrån din förmåga att bygga ett framgångsrikt lag. Säsongen därpå ser verkligheten annorlunda ut, du målas ut som syndabocken och föreningen börjar tappa tålamodet. Pressen från externa intressenter växer och det slutar med att föreningen väljer att ge dig sparken. Ett annat scenario är att den allt för höga arbetsbelastningen blir ditt fall som gör att du säger upp dig från din tjänst som sportchef. Att vara sportchef i en resultatbaserad värld ställer höga krav på dig som individ. Sportchefsrollen ställer krav på individen att besitta kompetens inom ett flertal områden. Utöver sportslig kunskap krävs det en förmåga att hantera ekonomi, juridik samt administrativa frågor. Nästan hälften av alla sportchefer har blivit arbetsbefriad eller slutat själv under de senaste säsongerna. Det blir tydligt att rollens uppgifter och kravbild blir komplex, vilket gör det intressant att förklara detta problem. Studien har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med urvalet om sportcheferna inom SHL och Hockeyallsvenskan i svensk elitishockey. Syftet med denna studie har varit sportchefernas förklaring till den höga omsättningen i SHL och Hockeyallsvenskan inom svensk elitishockey. Syftet för denna studie har utvecklat två frågeställningar som kommer ligga till grund för studien: • Vilka faktorer ligger bakom den höga omsättningen enligt sportcheferna? • Ligger ansvaret hos föreningarna eller sportchefen p.ga den höga omsättningen? Resultatet av denna studie visar att det är kombination av olika faktorer som ligger bakom den höga omsättningen på sportchefer inom svensk elitishockey. En faktor är den diffusa kravbild från föreningens sida på vad som förväntas av sportchefen. Sportchefens roll i organisationen är inte tydlig nog. Detta leder till en kollision där föreningarna inte har klarlagt vilka kompetenser som efterfrågas i rollen. Vidare är det en brist på kontinuitet och långsiktighet hos föreningarna där förtroendet för sportchefen minskar omgående vid uteblivna sportsliga resultat. Resultatet visar även att externa faktorers påverkan tillsammans med en alltför stor arbetsbelastning leder till uppsägningar inom yrket. Slutligen går det att konstatera att rollen som sportchef kräver en god kompetens inom frågor som tillkommer i rollen som chef. Bristen på kompetens inom chefskap leder till svårigheter för sportchefen att hantera de frågor som innefattar tuffa beslut.

Bakgrund: Vårdskador är ett stort internationellt problem inom hälso- och sjukvården. Antalet rapporterade vårdskador i världen är 43 miljoner per år, vilket leder till en extra kostnad på 42 miljarder dollar. Bara i Sverige läggs 11,5 miljoner kronor extra per år på grund av ökande vårdskador. År 2013 hade hälso- och sjukvården totalt 750 000 extra vårddagar på grund av vårdrelaterade infektioner. Främsta faktorerna är hög arbetsbelastning och bristande samverkan i teamen. Det krävs att vårdpersonal använder sin kunskap, den vårdsökandes och sjukhusets resurser för att förebygga uppkomsten av fler vårdskador. Syftet var att beskriva om vårdpersonals arbetsmiljö ökar risken för vårdskador, och i så fall hur upplevs det av sjuksköterskan? Metod: En litteraturöversikt gjordes där artiklar av både kvantitativ- och kvalitativ ansats användes. Totalt användes 14 artiklar varav nio var av kvantitativ- och fem av kvalitativ ansats. Resultatet visade att arbetsmiljöfaktorer som leder till vårdskador är hög arbetsbelastning och fler vårdsökande, bristande säkerhetskultur och mänskliga faktorn, sjuksköterskornas krav och kompetens, tid på arbetsplatsen, kommunikation, distraktion och teamarbete. Sjuksköterskor upplevde stress då de ansvarar över för många vårdsökande åt gången. Det fanns även ett samband mellan sjuksköterskans utbildningsnivå och risken för dödsfall. Slutsats: Enligt denna litteraturöversikt blev slutsatsen att det fanns ett samband mellan sjuksköterskors arbetsmiljö och risken för vårdskador inom slutenvården. En arbetsplats med ett öppet klimat upplevdes ha positiva effekter, likaså kunna samarbeta mellan professioner. / Background: Health care errors are a major international problem in health care. The number of reported health care errors in the world is 43 million per year, which leads to an extra cost of approximately 42 billion dollars.  Only in Sweden we add 11.5 million Swedish crowns extra per year due to increasing healthcare injuries. In 2013, the healthcare had a total of 750,000 additional care days due to heathcare related infections. The main factors for healthcare errors are high workload and lacking of team collaboration. It is required that healthcare professionals use their knowledge, the care takers and the hospital's resources to prevent the supervention of more healthcare injuries. The aim of this study was to describe if the healthcare professionals’ work environment increases the risk of healthcare errors, and if so, how is it experienced by the nurse? The method used was a literature review, including articles with both quantitative and qualitative approach. A total of 14 articles was used, nine with quantitative approach and five qualitative approach. The results showed that the work environment's factors that lead to health care errors was high workloads and more care takers, lack of security culture and human factors, nursing requirements, skills and experience, time at the workplace,  lack of communication, distraction and teamwork. Nurses experienced stress when they were responsible for many care seekers at a time. There was also a connection between the nurse's level of education and the risk of death. Conclusion: According to this literature review, it was concluded that there was a connection between the nurses' work environment and the risk of healthcare errors. A workplace with an open climate perceived to have positive effects, as well collaborate between professions.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning hos Migrationsverket i region Öst. Via en totalundersökning har studien kartlagt 87 handläggares uppfattningar om tolkningsförfarandet och dess betydelse för handlingsutrymmet i arbetet, med koppling till arbetsbelastning och tolkauktorisation. Tolkningsförfarandet har analyserats utifrån aspekter som maktasymmetri och kommunikation mellan sökande, tolk och handläggare för att klarlägga vilken betydelse sådana aspekter har för handlingsutrymmet. De teoretiska utgångspunkterna bygger bland annat på Steven Lukes maktteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkraten. När det gäller resultaten har dessa dels presenterats genom deskriptiva envariabelsanalyser för att överblicka handläggarnas uppfattningar, dels genom T-test för att återspegla medelvärden i handläggares enkätsvar. Bivariata korstabellsanalyser av ett flertal olika ordinalvariabler har också genomförts, i syfte att återspegla hur specifika grupper av handläggare uppfattar tolkningsförfarandet och handlingsutrymmet.    Resultaten av vår studie visar att handläggare har förhållandevis positiva uppfattningar om tolkningsförfarandet på Migrationsverket. Vad gäller tolkars funktion, såsom den beskrivs i Kammarkollegiets vägledning God tolksed, upplever majoriteten av handläggarna att tolkar överlag efterföljer de givna riktlinjerna. Uppfattningarna om tolkkvalitet är att också den fungerar övervägande väl. Det är emellertid i situationer när tolkar agerar utanför sin funktion, eller brister i tolkkvaliteten, som handläggare upplever att deras handlingsutrymme i stor grad kan hämmas. I det här avseendet identifierades åsiktsskillnader mellan handläggare i hur stor utsträckning som handlingsutrymmet kan hämmas. Här menade exempelvis handläggare med språkkunskaper som är vanligt förekommande hos asylsökande att deras handlingsutrymme hämmas i mindre grad. Resultaten i studien visar även att handläggare anser att auktoriserade tolkar är gynnsammare för handlingsutrymmet, framförallt mot bakgrund av den högre kompetensen. Studiens slutsatser är att tolkningsförfarandet är komplext. För att det ska fungera optimalt bör det finnas ett samspel mellan samtalets berörda parter. Genom att tjänstemän nyttjar sitt handlingsutrymme för att anpassa samtalets språknivå efter sökandes kunskapsnivå, läggs mindre av det ansvaret på tolken. På så vis skapas bättre förutsättningar för ett lyckat tolkningsförfarande, till fördel för sökande och handläggares handlingsutrymme.

Denna uppsats har som syfte att utreda hur användandet av talgränssnitt i personbilar påverkar köruppgiften. En empirisk studie i verklig miljö har utförts. Tidigare studier, i simulatormiljö, har visat attmed hjälp av röststyrning av bilens funktioner, såsom radio, kan föraren hålla båda händerna på ratten samt ha blicken riktad framåt mer än då funktionerna styrs manuellt med knappar och reglage. Detta leder till en säkrare bilkörning. Tal kräver en annan typ av mental resurs än vad både syn och manuella rörelser gör. Röststyrning minskar konkurrensen mellan köruppgiften och den sekundära uppgiften om de mentala resurser människan har att tillgå. Den mentala arbetsbelastningen sjunker och på så sätt förbättras utförandet av köruppgiften. I denna studie mättes arbetsbelastning på olika sätt. Dels användes objektiva mått som bland annat mätte förarens perifera seende. Även subjektiva skattningar i form av enkäter nyttjades. Försökspersonerna fick i studien köra en rundsträcka tre gånger. Första varvet var ett varv utan uppgifter för att få reda på förarens normala körförmåga. Under andra och tredje varvet gjordes antingen manuella eller röststyrda uppgifter i ett navigeringssystem. Resultaten visade att manuell styrning var signifikant mer krävande än både röststyrning och då inga uppgifter utfördes. Talgränssnitt påverkar således köruppgiften mindre än vad manuellt gränssnitt gör. Resultaten visade också att röststyrning var lika krävande som att inte utföra några uppgifter alls. Detta resultat var oväntat då röststyrning trots allt kräver att användaren minns sina kommandon, aktiverar taligenkänningsenheten samt uttalar sitt kommando.

Syftet med studien var att undersöka vilka samband som finns mellan upplevd stress, kontroll, krav och stöd hos kommunernas budget- och skuldrådgivare. Hypotesen var att budget- och skuldrådgivare som upplever en hög stressnivå upplever högre krav, mindre grad av kontroll och mindre socialt stöd än de budget- och skuldrådgivare som upplever en lägre stressnivå. Den andra hypotesen var att kön, ensamarbete, hög arbetsbelastning, delad tjänst, deltidsarbete och frånvaro av handledning visar samband med en högre stressnivå. Ett frågeformulär konstruerades utifrån Perceived Stress Scale, The Swedish Demand Control Support Questionnaire samt frågor om kön, tjänstgöringsgrad, kollegor, delad tjänst, väntetid för besök och tillgång till handledning. Frågeformuläret förmedlades till 326 budget- och skuldrådgivare där svarsfrekvensen var 24 %. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd visar ett samband med hög stressnivå.

This thesis is an exploration of how a laptop system performance is affected by workload on the processor. The workload is represented by a process thread that is time consuming for the CPU and keeps the CPU continuously occupied with jobs. The load can be increased by adding more loading threads. The changes in the performance is measured by, for example, the processor utilisation, response time, priorities and temperature. The processor’s utilisation is affecting the system performance by how the processor is organising and distributing tasks. Increased workload require system methods that correspond to the load in order to maintain a certain system standard. Measuring the assigned thread priority numbers gives a more specific indication of which techniques the scheduler is using to handle the tasks. The response time characterises the impact of the workload relative time. It is investigated by timing the response of a system call, during an increasing workload of threads. The results illustrate an increasing growth of the response time, where a relative small added workload makes the system call about impractical to carry through at a particular load limit. The processor’s temperature and energy consumption entail changes in the system performance mainly in terms of the quality of the component, operationally and materially. It has also long-term effects on the surrounding components of the processor and on environmental issues. / Det här examensarbetet är en utforskning av hur en laptops prestanda påverkas under arbetsbelastning på processorn. Arbetsbelastningen utgörs av en processtråd som är tidskrävande för CPU:n och som håller CPU:n fullt sysselsatt med kontinuerligt arbete. Belastningen kan ökas genom att öka antalet processtrådar. Förändringar i systemets prestanda mäts bland annat utifrån processorns användningsgrad, responstid, prioriteringar och arbetstemperatur. Användningsgraden påverkar prestandan genom hur processorn får organisera sin arbetsfördelning. Ökad belastning erfordrar arbetsmetoder som möter belastningen för att kunna upprätthålla systemstandarden. Mätning av prioritetsnumrering ger en mer ingående bild av vilka tekniker som schemaläggaren kan använda vid den hanteringen. Responstiden ger ett mått på belastningens konsekvenser för operativsystemets prestation i förhållande till tidsåtgången. Den undersöks genom att mäta tiden för ett systemanrop vid allt tyngre belastningar. I resultatet framgår ett grafiskt samband där en relativt liten ökad belastning gör att anropet i praktiken blir ogenomförbart vid en viss belastningsgräns. Processorns energiförbrukning och arbetstemperatur medför förändringar i prestandan främst i form av kvaliteten på komponenten, arbetsmässigt och materiellt. Det har även mer långsiktiga effekter på omgivande komponenter och ur miljösynpunkt.

ATC (Automatic Train Control; automatisk tågkontroll) är ett säkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tåg om föraren skulle missa en hastighetsnedsättning eller en stoppsignal. Systemet ger även föraren information om när det är dags att exempelvis sänka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror på ATC-panelen. Många förare anser dock att det saknas väsentlig information i gränssnittet till ATC-panelen, visar rapporter från Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjälpa föraren att planera körningen framåt i tiden saknas, och föraren därmed ofta väntar på indikationer från systemet, ”kör på pipet”, kan olyckor ske där ATC-övervakningen saknas eller gått ur funktion. Det kan bero på att förare som är vana att ”köra på pipet”, vid situationer där ATC saknas, ingriper för sent eller inte alls eftersom de väntar på indikationer från ATC-systemet. Studier visar även att uppgifter som inte kräver särskilt mycket av människans kognitiva resurser kan ge en ”mental underbelastning” vilket i sin tur kan leda till för låg uppmärksamhetskapacitet och sämre prestation. Denna studie undersöker hur förarna anser att ATC-systemet fungerar idag, samt hur det bör utvecklas och förbättras. Syftet med studien har varit att belysa tågförarnas åsikter om ATC-systemet. Att ta reda på vilken information de får genom systemet idag och vilken information de skulle önska. Hur informationen ska presenteras har också varit en viktig fråga. Ett syfte har också varit att undersöka hur förares olika körstilar och attityder gällande ansvarsfördelning mellan förare och system samvarierar med deras åsikter om systemet. Resultaten av studien ger möjlighet till att eventuellt kunna utveckla ATC-systemet för att bättre passa förarens sätt att arbeta. En sådan utveckling skulle även kunna ge föraren ett mindre automatiserat arbete vilket kan minska risken för försämrad prestation till följd av låg uppmärksamhetskapacitet. I studien genomfördes två inledande observationer för att få en inblick i förarens arbete och informationsmiljö. Efter detta delades frågeformulär ut till alla förare, inom det företag som kontaktats, för att fånga upp olika körstilar och attityder gällande ansvarsfördelning. Ostrukturerade intervjuer hölls med sex förare. Formulären och intervjudokumentationerna analyserades sedan för att göra det möjligt att besvara frågeställningarna. Studien har visat att förarna tycker att informationen de får från ATC-systemet är knapphändig och att de skulle önska tillgång till information som gör det möjligt att planera körningen framåt i tiden, så som exempelvis information om flera hastighetsbesked och signalbilder på rad och avståndet fram till dessa, samt information om var andra tåg befinner sig och avstånd till dessa. Studien har även visat att alla förare har ett externt LOC (Locus of control) och att alla har en körstil där man kör på pipet och inväntar indikeringar från ATC-systemet innan man agerar, vilket skulle kunna innebära att de reagerar sämre vid avsaknad av ATC-övervakning.