Denna studie har syftat till att ta reda på vilka uppfattningar gymnasieelever på yrkesförberedande program har om hälsa och hälsoundervisningen inom idrott och hälsa kopplat till arbetsliv och arbetsrelaterad hälsa. Studien bygger på en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer som genomförts med åtta elever på gymnasiet. Resultatet visade att elevernas uppfattningar om hälsa främst var kopplat till fysisk hälsa och psykisk ohälsa, där några elever ansåg att det psykiska måendet är det viktigaste. Dessutom belyste eleverna att en persons sociala hälsa i form av familj och vänner har en stor betydelse för den totala hälsan. Där till präglades elevernas syn på fysiska hälsa av ett salutogent perspektiv medan deras psykiska hälsa präglades av ett patogent synsätt. Elevernas syn på den sociala hälsan präglades av ett salutogent perspektiv. Gällande uppfattningarna om hälsoundervisningen kopplat till arbetsliv och arbetsrelaterad hälsa efterfrågade eleverna mer kunskap om hur de kan träna för att minska risken för skador på sin kommande arbetsplats. Eleverna ville även få mer kunskap om psykisk ohälsa och hur de kan arbeta med olika strategier som kan förebygga och hjälpa dem hantera psykisk ohälsa. Avslutningsvis uppvisade eleverna främst ett salutogent synsätt på den fysiska hälsan kopplat till arbetslivet men ett patogent synsätt fanns också. Det salutogena synsättet dominerar elevernas syn på social hälsa kopplat till arbetslivet medan den psykiska hälsan återigen präglas av ett patogent perspektiv dock med vissa inslag av ett salutogent perspektiv.

Stress och psykisk ohälsa är något som de flesta människor någon gång i livet påträffar. Stress kan tolkas på olika sätt beroende på de sammanhang och situationer den enskilde befinner sig i. Begreppet psykisk ohälsa är ett brett ämne som har olika definitioner, det vill säga olika diagnoser och symtom som kan påverka individens vardag. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa hos socialsekreterare inom socialtjänsten. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar på olika enheter inom en socialtjänst i Mellansverige. De urval som har används i studien var målinriktat- och bekvämlighetsurval. De teoretiska ansatser som har tillämpats i studien för att analysera det insamlade materialet från intervjuerna var KASAM och coping samt tidigare forskning. De kategorier som uppmärksammades i studien var: Arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa, Arbetsbelastning och höga krav samt Arbetsmiljö och chefsstöd. Studien påvisar att socialsekreterare upplever stress i arbetet, eftersom det framkom att arbetet präglas av en hög arbetsbelastning, höga krav, brister i chefsstöd och ledningen. Den arbetsrelaterade psykisk ohälsan diskuterades i mindre utsträckning. Avslutningsvis diskuteras bristerna inom socialtjänsten och upplevelsen av arbetssituationen för socialsekreterarna som är förknippat med resultatet.

Syftet med denna studie är att undersöka att återgå till arbete efter utmattning. Att undersöka detta har sin grund i att vi båda finner ämnet intressant men också att vi anser att forskning inom ämnet är viktigt, då många i samhället årligen sjukskrivs för utmattning och därmed måste tas på allvar. Den forskningsansats som vi har valt att använda för studien är Grundad teori. Datainsamling har gjorts genom sex enskilda intervjuer med personer som varit sjukskrivna för utmattning och som återgått till arbete på minst 50%, samt genom en intervju med en fokusgrupp bestående av sex personer, på ett företag som arbetar med företagshälsovård. Denna studie har resulterat i en grundad teori som visar att studiens huvudangelägenhet är att återgå till arbete 100% som hanteras med hjälp av studiens kärnkategori som är anpassning. Den grundade teorin består även av ytterligare sex kategorier som förklarar kärnkategorin. Dessa är rehabilitering, arbetsplatsen, återhämtning, omgivning, egna lösningar samt eget ansvar. Den grundade teorin konkretiserar även de sexkategoriernas relation till kärnkategorin och besvarar därmed studiens syfte. Resultatet av studien analyserades sedan utifrån en teoretisk referensram bestående av Antonovskys teoriKASAM som står för känsla av sammanhang, Parsons teorier om AGIL-system samt sjukrolloch Goffmans teori om stigma.

Denna studie ämnar undersöka om det existerar ett samband mellan självskattad arbetsbelastning och välbefinnande. Ytterligare ämnar studien undersöka hur stort detta samband är och i vilken riktning sambandet är. Tidigare undersökningar visar att nästan alla svaranden ansåg att normen på arbetsplatsen var att ha en hög arbetsbelastning och att de inte vågade ta upp sina bekymmer kring arbetsbelastning och välbefinnande. Ytterligare visar forskning att en tredjedel av svaranden upplevde en mycket hög arbetsbelastning. Detta är därmed ett aktuellt problem. För att undersöka syftet har en enkätundersökning genomförts med 60 respondenter mellan åldrarna 20–64 (M=34.07; SD=11.48), varav alla hade ett arbete. Resultatet visar att det existerar ett signifikant samband mellan självskattad arbetsbelastning och välbefinnande. Sambandet indikerar att låga skattningar på välbefinnande är relaterat till höga skattningar på arbetsbelastning. Resultatet visar även att det existerar olika bakgrundsfaktorer som påverkar välbefinnandet, dessa faktorer är ålder och om den anställda är heltidsanställd eller deltidsanställd. Slutsatserna är att det existerar ett signifikant samband mellan självskattad arbetsbelastning och välbefinnande på en måttlig nivå. Ytterligare slutsatser är att välbefinnandet även påverkas av anställdas ålder och typ av anställning.

Background The workload of nurses is a frequently discussed issue, the subject often concludes that it is unsustainable on both a national as well as an international level. The background explains the main focus of this litterature review, which is patient safety, which also is one of many of the nurses responsibility tasks. The background also explores what work enviroment and workload is and how stress can affect the nurses own health, responsibility tasks and empathic ability. Aim ​​The aim of the study was to examine how patient safety is affected in regards to the workload of nurses​.​​ Method The litterature review analyzed ten articles of either quantitative, qualitative and mixed methods. The articles for the results were subjected to a quality review based on Fribergs model. Searches were made on PubMed and Cinahl Complete.​ Results The results showed several factors that have an effect of nurses workload and patient safety. These factors are described in three themes; (1) Workload and staffing, (2) Tubulence/work environment and organisational responsibility, (3) Social and cultural diffrences. Conclusions The more factors applied to the nurses workload the greater the consequenses on patient safety and risks for the nurses health. / Bakgrund Sjuksköterskors arbetsbelastning är ett omdiskuterat ämne, där diskussionen enas i att den är nationellt och internationellt ohållbar. I bakgrunden förklaras litteraturöversiktens huvudsakliga fokusområde patientsäkerhet, som är ett utav sjuksköterskans många ansvarsområden. Bakgrunden belyser även vad arbetsmiljö och arbetsbelastning samt hur stress kan påverka sjuksköterskors hälsa, ansvarsområden samt empatiska förmåga. Syfte Syftet var att undersöka hur patientsäkerheten påverkas av sjuksköterskors arbetsbelastning. Metod Med metoden litteraturöversikt analyserades tio stycken artiklar av antingen kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod. Kvalitetsgranskningen av resultatets artiklar gjordes med hjälp av Fribergs modell. Databassökningarna gjordes i PubMed och Cinahl Complete. Resultat Resultatet visade på flertalet faktorer som påverkade sjuksköterskans arbetsbelastning och patientsäkerheten. Faktorerna beskrivs i tre teman; (1) Arbetsbelastning och bemanning, (2) Turbulensfaktorer, arbetsmiljö och organisatoriskt ansvar, (3) Samhälleliga och kulturella skillnader. Slutsats Desto fler faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsbelastning desto större risker för patientens säkerhet och risker för sjuksköterskans hälsa.

Akutmottagningens verksamhet drabbas hårt av brister i bemanning och disponibla vårdplatser världen över. Detta ökar risker för patientsäkerheten. Vårdmiljön på en akutmottagning är oförutsägbar och klassas som en högriskmiljö på grund av att flera vårdprocesser pågår samtidigt. Akutsjuksköterskan ska arbeta i partnerskap med patienten och präglas av etiska beslut som ska utgå från patientens bästa. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans förutsättningar att arbeta patientsäkert på en akutmottagning. Studiens design var systematisk integrativ litteraturstudie som följde Whittemore och Knafls metod (2005). Databassökningen utfördes i tre databaser som genererade 17 artiklar till resultatet. Dataanalysen genomfördes genom tematisk analys som beskrivet av Braun och Clark (2006). Två teman samt fyra subteman identifierades, och de visade att förutsättningar som brist på tid och resurser samt överbelastning orsakar en känsla av att inte räcka till och en psykisk påfrestning på akutsjuksköterskan som ökar risken för misstag i vården av patienten. Samspel mellan vårdpersonal framkom som en förutsättning för säker vård, då kommunikation, teamarbete och goda relationer var viktiga faktorer för patientsäkerheten. Brist på kompetens ansågs vara en riskfaktor för säkert vårdande. Magisteruppsatsens resultat visade att faktorer som tidsbrist, lokalutformning, arbetsklimat, mänskliga och materiella resurser, samspel samt kompetens påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar att bedriva ett patientsäkert vårdande. För att akutsjuksköterskan ska kunna utföra en patientsäker vård behövs resurser som tid och disponibla vårdplatser. Akutsjuksköterskan ska även arbeta i ett klimat där samspel och teamarbete är i fokus och det finns tydliga mål för patientsäkerhetsarbetet.

Syftet med den här studien har varit att belysa hur 11 lärarpar (totalt 22 lärare) i fyra svenska grundskolor i tre kommuner beskriver sina erfarenheter av de organisatoriska förutsättningar som följer med ett tvålärarsystem och hur det påverkar deras arbetsmiljö. Empirin utgörs av 11 semistrukturerade parintervjuer och tolkades med hjälp av organisationsteorin och dess fokus på effektivitet kopplat till hur lärarna organiserat sitt samarbete. Det svenska tvålärarsystemet är ett relativt nytt arbetssätt som bygger på ett nära kollegialt samarbete mellan två (eller fler) lärare, och studien visar att tvålärarsystemet skiljer sig åt både organisatoriskt och relationellt jämfört med hur en ensam lärare organiserar sina arbetsuppgifter. Resultatet visar att respondenterna anser att tvålärarsystemet bidrar till en förbättrad arbetsmiljöb åde när det kommer till arbetsbelastningen och till en mer lustfylld arbetssituation. Men de betonar även att relationen mellan lärarna är avgörande för att samarbetet överhuvudtaget ska fungera. Resultatet visar även att tvålärarsystemet bidragit till att de organisatoriska förutsättningarna ändrats för studiens lärare när deras skolor infört tvålärarsystemet som arbetssätt. Dels på grund av den ökade kostnaden som följer arbetssättet med två legitimerade lärare per klass, dels på grund av det kollegiala samarbetets arbetsfördelning som följer med arbetssättet. Resultatet kan även visa att den svenska vetenskapliga forskningen om tvålärarsystemet i stort sett är obefintlig, men att studiens resultat styrks av den internationella forskning som finns om coteaching (förebilden till det svenska tvålärarsystemet). Även internationell och nationell forskning om kollegialt samarbete samt flertalet skildringar om det svenska tvålärarsystemet styrker studiens resultat. Min slutsats av den här studien är sammanfattningsvis att utifrån lärarnas perspektiv är de rörande överens om att tvålärarsystemet är ett arbetssätt som förbättrar deras arbetsmiljö.

Bakgrund: En central del inom hälso- och sjukvården är patientsäkerheten och vid arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor kan det finnas en ökad risk för försämrad kvalité på omvårdnaden. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress på grund av hög arbetsbelastning och bristande möjlighet till återhämtning kan utgöra ett hot för jämlik hälsa och kan försämra möjligheten att bedriva en god och säker vård. Syfte: Att beskriva den legitimerade sjuksköterskans upplevelse av hur arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod, baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline. Dataanalysen utfördes genom Fribergs fem steg. Inkluderade resultatartiklar publicerades mellan år 2013–2023. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenterades i två kategorier. “Organisatoriska faktorer inom hälso- och sjukvård”, med tre underkategorier samt “Sjuksköterskornas emotionella upplevelser - påverkan på patientsäkerheten”, med två underkategorier. De främsta anledningarna till uppkomst av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskorna visade sig bero på organisatoriska faktorer som hög arbetsbelastning, tidsbrist, ej tillfredsställande arbetsmiljö och känslan av trötthet. Samtliga faktorer sågs påverka patientsäkerheten då sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde utföra sitt arbete som önskat. Felbehandlingar samt fördröjd eller utebliven vård var några av de moment som sjuksköterskorna påtalade att de hade brustit i relaterat till den upplevda arbetsrelaterade stressen. Slutsats: Samtliga ovanstående faktorer sågs påverka patientsäkerheten negativt då sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde utföra sitt arbete som önskat.  För att upprätthålla en god och säker vård krävs därför organisatoriska förändringar som främjar sjuksköterskornas hälsa.

Syftet med den här studien var att genom kvalitativ intervju, utveckla kunskap om förskollärares uppfattningar om sin arbetsmiljö i förskolan och hur denna arbetsmiljö upplevs påverka det pedagogiska arbetet, samt vilket inflytande förskollärarna upplever sig ha på arbetsplatsen.Studiens resultat visar att förskollärares arbetsmiljö uppfattas ge upphov till stress och hög arbetsbelastning till följd av exempelvis många barn i barngrupperna. Förskollärarna uppger att de inte upplever att de har den tid och de resurserna de behöver för att utföra sitt arbete på ett för dem tillfredsställande sätt. Detta gör att förskollärarna känner sig otillräckliga i sin profession då de ibland upplever det som nödvändigt att prioritera andra saker än det pedagogiska arbetet. Resultaten visar också att förskollärarna upplever sig ha inflytande över sin arbetsmiljö men inte över sådant som upplevs påverka dem mest, så som barngruppernas storlek och lokalernas utformning.

Under en tid har media uppmärksammat den svenska förlossningsvårdens bristande psykosociala arbetsmiljö. Tidigare forskning inom ämnet består dock mestadels av kvantitativa studier och därför utförs denna studie med avsikt att kvalitativt undersöka barnmorskornas personliga upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö. Då yrken inom vård och omsorg ofta beskrivs som ett kall utgör detta en teoretisk utgångspunkt i studien, detta då kallets betydelse för den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården inte tidigare undersökts. Syftet med studien var därför att utifrån ett kall-perspektiv beskriva och förstå hur barnmorskor inom den svenska förlossningsvården uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Syftet var även att förklara betydelsen av ålder och enhetens storlek för dessa uppfattningar. Därmed genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer där barnmorskornas egen syn på arbetet och den psykosociala arbetsmiljön stod i fokus. Urvalet var barnmorskor från olika delar av Sverige, i olika åldrar och som arbetar på både större och mindre förlossningsenheter. Utifrån analysen av det insamlade materialet upptäcktes det att ålder samt enhetsstorlek har betydelse för respondenternas upplevelser. Resultatet visar på att barnmorskor inom förlossningsvården är högt belastade och att samtliga av studiens respondenter upplever att de konstant eller delvis känner sig stressade och otillräckliga. Detta till följd av låg möjlighet att kontrollera de krav som arbetet ställer. Trots detta tycks barnmorskorna betrakta sitt yrke som ett kall, då de upplever arbetet som meningsfullt och givande eftersom de får ta del av en viktig del av människors liv. Viktigt tycks också vara att det finns ett emotionellt och kunskapsmässigt stöd hos kollegorna.